Plutonium eller Koldioxid?

Dagens gästskribent är Nils-Axel Mörner

Plutonium (Pu)är ett av våra absolut värsta grundämnen på grund av sin höga radioaktivitet och långa halveringstid (ca 24.000 år), vilket gör att den måste hållas strikt skild från biosfären i minst 100.000 år (vid deponering av kärnbränsleavfallet från våra kärnkraftverk).

Koldioxid (CO2), å andra sidan, är en grundförutsättning för liv på jorden. Man har med rätta kallat den för livets molekyl. Syrgas (O2) har en liknande ställning inom djurriket.

Det existerar inget antingen-eller-förhållande mellan plutonium och koldioxid. Allt sådant prat är uppdiktade påståenden utan förankring i verkligheten.

Plutonium är ett ohyggligt gift – därom går inte att debattera. Däremot har kärnkraftindustrin i Finland och Sverige lyckats med illusionstricket att dupera stora delar av folket och beslutsfattarna med påståenden om att kärnkraften är säker och att avfallet kan tas om hand på ett helt säkert sätt. Dessa påståenden är dock på intet sätt förankrade i en vetenskaplig verklighet, tvärt om är de lösa påstående utan spår av tester eller validering (”löst prat”, helt enkelt).

Koldioxid är, som sagt, livets molekyl: ju mer CO2 desto gladare blir växtriket, och ju grönare blir vår glob. Vad är det då som är negativt med ökande CO2-halt i atmosfären?

Jo, en annan förfärlig illusion: påståendet att det är CO2 som driver jordens klimat, eller vad man kommit att kalla ”anthropogenic global warming(AGW). Denna idé – som lanserats och drivits av Bolin, Palme & Brundtland på ett sätt som närmast måste betecknas som ett förräderi mot vetenskap (se: Mörner: Anthropogenic Global Warming (AGW) or Natural Global Warming (NGW), Voice of the Publisher, 4: 51-59, 2018) – håller dock inte för en vetenskaplig granskning.

Eftersom denna AGW illusion blev hela grunden för det överstatliga IPCC-projektet inom FN, så växte det till monstruösa dimensioner som knappast kunde ifrågasättas hur välgrundade fakta och argument som än anfördes. Men så kom det att visa sig att IPCC- projektet egentligen inte handlade om klimat utan om skapandet av en ny världsorganisation (se: Mörner: Global Climate Socialism, Studies in Media and Communication, 6 (2), online December 2018).

Jordens klimat har alltid varierat. För 9500 år sedan var klimatet lika varmt som idag – ändå tog det 5000 år innan landisarna smält så mycket att havsytan stigit till en nivå liknande den av idag. Att smälta is tar tid (det såg vi på förra årets is-dekorationer på nobelmiddagen). För 5000 år sedan var det 2,5 °C varmare i Skandinavien. Minst 7 gånger har våra torvmossar torkat ut och dött under korta intensiva värmeperioder (ännu har dagens värmeperiod inte lett till ett sådant tillstånd). Dagens värmeperiod 1970-2000 är vare sig unik eller katastrofal – bara ännu en liten värmetopp i den oändliga raden av liknande toppar i jordens historia).

När röster nu hörs att mer kärnkraft är räddningen för klimatet, så går allt sådant prat tillbaka på en beklämmande okunskap och begreppsförvirring. Kärnkraften bygger på produktion av plutonium (Pu), världens kanske värsta grundämne, och dess anti-liv-egenskaper varar i minst 100.000 år.

Koldioxid (CO2) å andra sidan har en mycket ringa till närmast försumbar effekt på jordens temperatur. Andra påstående kommer inte från fakta utan från medveten propaganda. Ju mer CO2, desto gladare växtlighet och grönare jord.

Så enkelt är det med det.

Nils-Axel Mörner

Docent
Föreståndare för Paleogeofysik & Geodynamik vid Stockholms Universitet (1991-2005)
President of the Independent Committee on Geoethics(2015-on)

This entry was posted in Gästlistan, Klimatbluffen and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

29 Responses to Plutonium eller Koldioxid?

  1. Jan Andersson says:

    Så efter nästa istid har radioaktiviteten klingat av helt och vi kan börja om på ny kula. Tyvärr kanske inte mänskligheten finns kvar heller. En nollvision som heter duga! Frågan är hur vi kan leva drägligt fram till dess?

  2. thojak says:

    4:e generationens kkv lämnar inget Pu efter sig.

  3. Dandersan says:

    Tack för denna klarsyn.
    Dina insatser för att förklara havsnivåns obetydliga och kontinuerliga förändring är uppskattade.
    Gissar att du känner till periodiciteten som ibland tolkas som accelererande höjning, bla av SMHI.
    Vore tacksam för en debatt med SMHI med denna typ av 50 årsgraf som underlag:
    https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=140-012

    Jorden runt så finns det en periodicitet som inte går att förklara med CO2.

  4. Claes-Erik Simonsbacka says:

    Norska Thor Energy: Nästa steg är att kommersialisera tekniken för kärnkraftverk.
    2018-02-23

    Utdrag:
    ”Bränslestavar med uran är i dag standardbränslet i kärnkraftverk. Det är ett problematiskt material och producerar mycket radioaktivt avfall.”

    ”Torium brinner upp i större utsträckning och lämnar mycket mindre avfall, samt att det avfall som produceras har en mycket kortare halveringstid.”
    ”2013 laddades de första bränslestavarna in i den norska forskningsreaktorn i Halden. De var tillverkade i Tyskland och baserade på 10 procent plutonium och 90 procent torium.”

    ”Thor Energy och Ife nådde en milstolpe tillsammans när 100 bränslepellets blev färdigställda hösten 2017. En milstolpe – den första av sitt slag i hela världen.”

    ”Torium brinner upp i större utsträckning och lämnar mycket mindre avfall, samt att det avfall som produceras har en mycket kortare halveringstid.”

    ”Det blir en lång rad fördelar med toriumbränsle. Det viktigaste är kanske att toriumbränsle kan användas till att förbränna plutonium och därmed få det farliga grundämnet, som i stort sett bara har använts till atomvapen, ut ur bränslecykeln, säger Øystein Asphjell.”

    ”Toriumbränslet är också säkrare för att det leder värme bättre och har en högre smältpunkt. Det förbränner mer komplett och det avfall som är kvar har mycket kortare halveringstid. Det är helt enkelt ett betydligt bättre kärnbränsle,”

    https://www.nyteknik.se/energi/thor-energy-har-utvecklat-ett-nytt-toriumbransle-6900553

    Thorium reactors may dispose of enormous amounts of weapons-grade plutonium. 16.01.2018
    Utdrag:
    ”Scientists from the School of Nuclear Science & Engineering of Tomsk Polytechnic University are developing a technology enabling the creation of high-temperature gas-cool low-power reactors with thorium fuel. TPU scientists propose to burn weapons-grade plutonium in these units, converting it into power and thermal energy. Thermal energy generated at thorium reactors may be used in hydrogen industrial production. The technology also makes it possible to desalinate water.”

    https://tpu.ru/en/about/tpu_today/news/view?id=3934

    Thorium (Updated February 2017)
    http://www.world-nuclear.org/information-library/current-and-future-generation/thorium.aspx
    Torium – En möjlig råvara för framtida kärnbränsle
    Detta är Bakgrund nr 2 från 2008
    Författare: Daniel Westlén Tekn. dr, reaktorfysik & livstidsbedömningar, Vattenfall AB och Carl-Erik Wikdahl civilingenjör på Teknisk Fysik, KTH, Experimentell reaktorfysik hos AB Atomenergi, tidigare informationschefen vid OKG.

    http://www.analys.se/publikationer/bakgrund/torium-en-mojlig-ravara-for-framtida-karnbransle/

    Mvh,

  5. Mats Jangdal says:

    En liten summering utifrån vad jag begriper.
    Dagens kärnkraft betalar inte sina egna försäkringskostnader.
    Elen från KKV borde därför vara dyrare.
    Uran är det mest tillgängliga bränslet. Men det skräpar ner i alla led och kräver lång efterlagring.
    Plutonium är aktuellt endast om man samtidigt ska tillverka kärnvapen.
    Torium är bra, men tillgången begränsad? Tekniken fortfarande på utvecklingsstadiet.
    Patent och redan gjorda investeringar gör rationaliseringar och andra, av andra anledningar motiverade förändringar svåra att genomföra.
    Under tiden sprids vansinnet med vindkraft som en löpeld över jorden.
    Det är först när vindkraft bevisat sitt vansinne i stor skala och ett flertal gånger som kärnkraft i väl valda lokaliseringar kan bli marknadsmässigt aktuellt.
    För andra applikationer av kärnkraft än i storskaliga fasta anläggningar väntar minst 50 år av teknisk utveckling innan det kommer i praktisk drift.

    Under tiden gör vi klokast i att elda med kol, olja och gas. Vilket för närvarande är politiskt inopportunt.

    • Åke Sundström says:

      Du begriper, med ett undantag: din tro att kärnkraften kan blir aktuell (i Sverige??) när vindkraften “bevisat sitt vansinne”. Både är lika feltänkta, i ett land som vårt. Vindkraft kan dock duga i varmare länder, som saknar belastningstoppar kalla vinterdagar, när vindkraften står still.

      Och du missar en viktig detalj. Vi kan absolut tillåta oss att elda med både kol, olja och naturgas, men framförallt finns det anledning att återupptäcka den gamla vedvärmen. Den naturliga och självklara värmekällan i skogsbygderna och i större delen av landet. Elvärme, oljepannor och fjärrvärme är smidigare för användarna, visst, men på en fri marknad (med normala räntenivåer) skulle konsumenterna ändå välja vedalternativet (i modern skepnad som pellets eller flis) i stället för dyr och riskabel kärnkraft eller mer vattenkraft som kräver fler förstörda älvdalar. Är inte dagens förödelse illa nog?

      • Mats Jangdal says:

        Jo, jag tror att det kan bli aktuellt i framtiden, av flera olika skäl som ger olika förutsättningar eller tillfredsställer olika önskningar.
        1. Om efterfrågan på el ökar. Kan ske genom
        a) ökad befolkning,
        b) etablering av ny elintensiv industri,
        c) övergång till el i vägtrafiken,
        d) bekvämlighet som gör att man inte vill elda med ved.

        2. Om tekniken utvecklas. Om det kommer fram små toriumreaktorer som kan försörja ett kvarter med el, eller som kan fordonsmonteras.

        • Åke Sundström says:

          Jag talar om Sverige, i ett relevant tidsperspektiv, 20-30 år. Om du tror att vi under denna tid kan se nya reaktorer av vilket slag det vara månne, så är jag övertygad om att du misstar dig. I ett längre perspektiv kan vad som helst hända.

          I motsats till andra, harigare personer är du kanske road av ett vad, mest som en lite ovanlig variant på evigt käbblande. Lite inspirerat av att Gösta Walin en gång slog vad med Lennart Bengtsson (på den tiden klimatalarmist) – och vann. Och LB var hederlig nog att betala. Att denne sedermera inte varit lika ärlig i debatten är en annat historia.

          • Mats Jangdal says:

            Jag tänkte mig bortom år 2050 med obestämd bortre gräns, kanske skulle sagt det.

            Nej tack, jag är ingen gambler och vadslagning om gissningar utanför det tidsspann i vilket jag kan förväntas leva låter inte rimligt.

            • Åke Sundström says:

              Bra att läsarna får dina tidsperspektiv klara för sig. Många tror att du pratar om beslut med relevans i nuläget. Men gissningar om vad som händer bortom 30 är totalt ointressanta eftersom nuvärdet av inkomster bortom tre decennier är lika med NOLL. Varken du eller jag har minsta hum om vilka tekniska genombrott som väntar om trettio år.

              Så mycket mer konstruktivt att förorda insatser här och nu, t ex avveckla dagens stora elöverskott. Åtgärder som bergsäkert leder till ökat välstånd redan i dag, inte om ett halvt sekel. Att fåfängt orda om fordonsbaserade toriumreaktorer i stället för att fokusera på ett slopande av koldioxidskatten är att göra både dagens och morgondagens medborgare en otjänst.

              Visst har alla rätt att bygga sina framtidsscenarier, men alltför ymniga doser av sådant reducerar intresset för vad som är akut och nödvändigt just nu. Fokusering är en nyckelfaktor om klimatdårskapen skall kunna stoppas. Som både du jag vill.

              • Mats Jangdal says:

                Den okända framtiden har egentligen varken närmaste eller bortre gräns.

                Skulle det mindre sannolika hända, att något av de OM-scenarior jag räknade upp inträffar tidigare än 2050 så är det min tro att man kommer att välja att använda sig uppkomna möjligheter/nödvändigheter.

                Man ska inte heller stirra sig blind på det som ligger precis framför näsan.

                • Åke Sundström says:

                  Se där, oeniga om prioriteringen. Jag håller en slant på att min tågordning ger väljarna bättre valuta för sina skamligt höga skatter. Och hörde inga motargument i sak.

    • Claes-Erik Simonsbacka says:

      ”Torium är bra, men tillgången begränsad?”

      Torium (Th-232) är, enligt undertecknad, framtidens energikälla.

      – Torium är ca. fyra gånger vanligare än uran i vår jordskorpa och kan därmed bidra till den globala energiförsörjningen enligt beräkningar i åtminstone 10 000 år.

      – Nästan all torium (99 procent) som finns i jordskorpan är användbart som kärnbränsle, att jämföras med endast 0,71 procent för den enda i naturen förekommande lätt klyvbara nukliden U-235. Detta innebär att isotopen U-235 måste anrikas, vilket också bidrar till kraftig ökning av den radioaktiva avfallsmängden.

      – Betydligt mindre mängd använt bränsle (50 procent av volymen och 70 procent av vikten), dvs. en stor volym och viktreducering av avfallet erhålls.

      – Th-232 är en av de mest stabila radioaktiva isotoperna, under alla miljöbetingelser.

      – Torium kan inte dela en atom för att producera en kärnreaktionen; istället, när torium utsätts för neutroner, transmuteras den till uranisotopen U-233 och gör sig av med sin överskottsenergi. På detta sätt sägs torium vara “bördig” snarare än klyvbar. Återvunnen plutonium kan användas med toriumbränsle.

      – Kärnkraftsverk baserade på torium är säkra i den bemärkelsen att man inte kan tappa kontrollen över reaktorn. Det kan alltså inte uppstå en okontrollerad kedjereaktion, som kan leda till en härdsmälta. Toriumreaktorera av typ LFTRs kan köras vid atmosfärstryck i stället för 150 till 160 gånger atmosfärstryck. som för närvarande behövs för vattenkylda reaktorer.

      – Torium är mer effektivt och extraheras lättare än uran. Ett ton torium levererar samma mängd energi som ca. 250 ton uran.

      Mvh,

      • Claes-Erik Simonsbacka says:

        Kina skyndar på toriumreaktor

        Kina, som nu alltid ligger i framkant av ny energi, har avsatt 3,3 miljarder US-dollar för att bygga två smälta saltreaktorer i Gobi-öknen, för att vara i drift år 2020, uppgav South China Morning Post i december 2017.

        För närvarande är torium en teoretisk lösning på vårt energidilemma, men det kan vara mycket mer än så. En samordnad satsning på att utveckla toriumreaktortekniken skulle kunna ge stabil, ren, basbelastningskraft för miljoner människor, något som inte är möjligt med förnybar energi på grund av intermittensfaktorn (det vill säga kraften kan bara genereras när solen skiner och vinden blåser) och de nuvarande tidiga stadierna av förnybar batterilagringsteknik. Det är säkrare och bättre för miljön än uran, och kan till och med använda radioaktivt avfall som råmaterial för kärnreaktionen. Marknaden är dock ännu inte klar för torium, då ingen tillverkare vill vara först på plan, men det kommer framöver att födas en ny el- och energiförsörjningskedja.

        Mvh,

  6. Åke Sundström says:

    Välmotiverat med ännu en örfil åt de förmenta klimatskeptiker som älskar kärnkraften mer än de hatar klimatlögnerna. De som fortfarande inte förstått (eller velat erkänna) att det svenska reaktorprogrammet är den största felinvesteringen i vår moderna historia. Den som triggades av Tage Erlanders tro på Lenins tes om elenergins särskilt stora betydelse, parad med Gösta Bohmans villighet att förtränga sin marknadsekonomiska ideologi för att ge ASEA en hjälpande hand (som f ö hjälpte föga, ASEA-ASEA gick i graven, likt Concorde).

    Samma feltänk, likartat fiasko. Notan, över 300 miljarder, väljer dagens makthavare att med hjälp av riksbankens gratispengar skicka vidare till våra barnbarn – när MP likt de gamla moderaterna förråder sina väljare och allt man tidigare stått för. Och media blundar, givetvis!

  7. Gunnar Littmarck says:

    Ju längre halveringstid ju ofarligare, ämnen med mycket kort halveringstid används för att sterelisera livsmedel som exempel. Torium skulle enligt denna text vara än mer farligt då ämnet har en halveringstid på 14miljarder år. Sanningen är att plutonium är ett grundämne som även prioducerats naturligt på jorden då halten U235 var högre och fortfrande skulle produceras om halten deuterium var högre än 1/7000. Svenska reaktorer får en tredjedel av sin effekt från transformering av U238 till plutonium men märk att bara mycket rent plutonium av isotopen 239 duger till kärnvapen. Varför skriva ett inlägg utan att ens läst på 5 min? https://sv.wikipedia.org/wiki/Plutonium Pu gift…. Que! Andra tungmetaller är giftigare i organisk form som bly och kvicksilver men de finns ju överallt i våra ekosystem och samhället så det blir mindre farliga, eller?

    Mänskligheten har två alternativ, inte fler.

    1: Producera minst fyra ggr dagens produktion av de energiformer det moderna samhället kräver (elektricitet är minoritetca 20%).

    2: Stänga gränserna till fattiga länder och se folken där dö samt inse att någon global miljövård aldrig kommer ske före en global välfärd, vilket kräver att fattiga dör eller energiomvandlingen ökar kraftigt.

    Den enda teknik vi nu vet fungerar med potential att priskonkurrera mot fossil energi som ju är för dyr, är massproduktion av walk away safe kärnkraft GenIV som byggs kompletta i fabriker och har hög nog temperatur för att kunna porducera alla energiformer.

    Till det är det den lönsammaste metoden att transformera allt syntetiskt plutonium till kortlivade ämnen (som därför är mycket “giftigare”.

    Trist att inte besitta den djupa tekniska förståelse ett inlägg som ovan kräver…

    Plugga på.

  8. Gunnar Littmarck says:

    Bildningen är synnerligen låg här. Jag skrev ett inlägg ämnat för de som inte orkat plugga ämnen de har starka åsikter om.

    https://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=10215979388030782&id=1630267849&comment_id=10216001656987492&notif_id=1544519711539629&notif_t=comment_mention

    För övrigt är det stendumt att påstå att kärnkraften inte betalar sina försäkringskostnader. Vilken premie skulle straffskatten räckt till?

    Globalt skulle det kostat 1,5 öre /kWh inkl. Tjernobyl och Fukushima som ju inte är reaktormodeller som finns i Sverige, hade bara de skadade i Japan haft de utslöppsfilter som de i Barsebäck så skulle de kunnat släppa på trycket genom filter.

    Tag bort TMI Tjernobyl och Fukushima som ju inte gäller för svenska reaktorer och premien om den delades globalt skulle sjunka mot noll.

    Till det byggs GenIII+ sedan årtionden, Storbritannien startade en 1996 som har sina bränslestavar upphängde med elektrisk kraft, vid händelse av strömavbrott faller alla ner i ett utrymme där all kärnreaktion snabbt stoppas (neutronerna förenas med ämnen som xenon och bor som tar upp rubbet utan att klyvbara atomer får ern chans).

    Nu handlar det om walk away safe kärnkraft som drivs utan mänskliga operatörer minst 30 m ner i urberget och har noll chans att ens kunna provoceras till olycka till skilland mot det mesta annat i ett modern samhälle.

    Men så många drivs av en oändlig katastroflängtan så de vägrar att ersätta rädsla med kunskap.

    Ett typexempel på mänsklig svaghet som i synnerhet gäller klimatångest.

    Eller hur?

    • Åke Sundström says:

      Du vägrar ta notis! Återkom när du fattar att kärnkraftsverken inte alls betalar sina korrekta försäkringspremier (i Sverige inte heller sina egna kapitalkostnader: de överlever bara med hjälp av underprissatta lån från staten och från AP-fonderna) och när dina drömmar om “walk-away-kärnkraft” finns som kommersiellt lönsamma anläggningar, inte bara som önsketänkande.

      • Göran says:

        Mycket åsikter. Aldrig några siffror.

        • Åke Sundström says:

          Siffror är faktiskt mindre viktiga än logiken. ATT kärnkraften inte betalar vad en egen försäkring skulle kosta (vilket är svårt att veta, eftersom västländerna lovat stå för riskerna). Principen är fel, inser du inte det? Helt oberoende vilka summor det handlar om. Detsamma om ATP-lånen och statens alltför låga, nominella avkastningskrav på Vattenfall. Oavsett vilka exakta belopp som skattebetalarna blivit lurade på.

  9. Gunnar Littmarck says:

    Ser att jag har en sida uppe i denna dator som är det förslag ORNL lämnade till Obama gällande USA´s långlivade kärnavfall (i USA betalar kraftverken en avgift till staten som har ansvaret för slutförvar eller transmutation). Länder som USAoch Tyskland beslutade att slutförvara i saltgruvor (Tyskland) Klimppiga bergen (USA) i 10 000 år för där efter är långlivat kärnavfall manuellt hanterbart. https://info.ornl.gov/sites/publications/files/Pub29596.pdf

    Modellen går att förenkla och göra än billigare. Bygg på höjden och ta bort cirkulationspumpar, öka temperaturen mot de 860C som den första MSR hade 1954 och ta bort styrstavar, byt öppen rankine cykel med vatten mot sluten Brayton och superkritisk CO2 och sänk kostnaden radikalt för elproduktion.

    Men det är såklart bara det billigaste energisystemet som vinner då teknikförbud, straffskatter eller subventioner har noll chans då redan flera miljarder riskerar sibna liv i hopp om att få använda mer energi.

    Märk att avfallet från gruvdrift och numer allt större mängder aska från förbränning av sopor är verkliga miljörisker till skillnad mot en gång använda kärnbränslestavar…

    Kunskap är kung, eller hur Mils -Axel och Åke?

  10. Mats Jangdal says:

    Kärnkraft ett getingbo, förvisso!
    Dagens debattrunda har lämnat fler frågor än den besvarat.
    Kan Torium användas för att “konvertera” Uran eller Plutonium till vapenmaterial?
    Kan Torium användas för att återbruka använt kärnbränsle på ett sätt som gör det mindre farligt eller minskar dess volym?
    Hur långt borta är toriumreaktorer för praktiskt bruk?
    Vad är rätt nivå på försäkringen för KKV? Beror naturligtvis på riskbedömning.

    Gunnar vände på den vanligaste föreställningen lång halveringstid är dåligt, till att det är bra. Förklara! Stämmer det?

    Jag tror inte fastbränsleförbränning (ved, pellets, flis, kol, koks) i privata hem i städer återkommer. Folk är för bekväma, miljökraven för höga.

    • Åke Sundström says:

      Rätt nivå på kärnkraftens riskförsäkring är förstås vad en sådan skulle kosta hos ett privat försäkringsbolag. Mig veterligt är den kostnaden smått oändlig, eftersom sådana lån inte gått att få, oavsett premien.

      Har jag talat om kol och koks i privata hem? Nej, bara biobränslen. Och för dessa är miljökraven inte alls prohibitiva (som för kol). Och även bortskämda och bekväma personer kan någon gång behöva/tvingas anpassa aptiten efter plånboken.

      • Mats Jangdal says:

        Nej, det var jag som tog upp kol och koks för att komplettera listan av fasta bränslen som jag inte tror blir aktuella i privatbostäder i städer.

  11. Mats Jangdal says:

    Kan slänga in en fackla till. Hade tänkt skriva om det, men det går nog lika bra här.
    De nordiska elproducenterna protesterar till EU mot planer på att begränsa gränsöverskridande elleverans
    https://www.euractiv.com/section/electricity/news/nordics-balk-at-eu-plan-to-limit-cross-border-electricity-trade/?utm_source=EURACTIV&utm_campaign=674bb4466d-RSS_EMAIL_EN_Daily_Update&utm_medium=email&utm_term=0_c59e2fd7a9-674bb4466d-114697167

  12. Dandersan says:

    Nir Shaviv har talat om detta i Tyska riksdagen.
    http://www.sciencebits.com/bundestag

    Hans reflexioner innehåller även en upplysning om en ny typ ? av reaktorer som en av värdarna propagerade för. (Dual Fluid reactor.)
    Kanske något för nån som är mer kunnig?

Comments are closed.