Jag har alltid haft svårt för moderaterna, av flera skäl. Inte lika svårt som jag har för S, men tillräckligt svårt att kunna säga att jag aldrig röstat på någon av dem. Jag vill ha en borgerlig regering. När jag var centerpartist, fram till för 20 år sedan var det inget problem, röstade jag naturligtvis C. I minst två tidigare riksdagsval har jag nu röstat på Klassiskt liberala partiet. Men varför inte M?
Jag kan avslöja en ungdomssynd, i högstadiet gick jag med i Moderat Skolungdom, av det vanliga skälet, kompisar som drog mig med. Men när jag mötte de andra msu-arna de som inte var mina kompisar,visade det sig snabbt att de var översittare. Stroppar helt enkelt, som ansåg sig vara förmer än andra.
På liknande sätt har jag gång på gång uppfattat moderater. Det är människor utan medmänsklig värme. Deras enda genuina intresse är deras egna pengar. De vill liksom jag sänka skatten. Men de vill göra det genom slå på de svagaste, ta bort ”bidragen”, A-kassa och sjukbidrag. Det är fel väg att gå, av flera anledningar. För det första blir man inte omvald och kanske aldrig mer vald om man gör en sådan reform. För det andra är det inte de pengarna som kan ge stora skattesänkningar.
Nej, ska man förändra samhället och skapa mer frihet och lägre skatter, då är det andra ”bidragstagare” man måste göra sig av med, byråkraterna! Det är här de stora pengarna i samhället slösas till ingen nytta. För att få bort byråkraterna måste man ändra lagar så att byråkraterna inte har så mycket att jobba med. Då kan de avskedas på grund av arbetsbrist. De får söka jobb i privat sektor där de skapar värde istället för att bara fördärva värde.
Dessa nya lagar och kraftigt minskade byråkrati har också den fördelen att det ger mer frihet till medborgarna. Det kräver också mer ansvar, något som är en klart borgerlig profil. Men frihet är en annan sån där sak som moderaterna varit dåliga på att försvara. Det blev mycket tydligt visat när M ansåg att vaccinpass var rätt väg att gå. Att medborgarna kunde belönas med frihet efter hur undergivna de var.
Inte heller har moderaterna visat någon önskan till frihet för Sverige som nation. Nu senast med rabiat krav på omgående anslutning till Nato. Tidigare med stark lobbying för svenskt medlemskap i EU och EMU. Som om de enda moderater som finns är de vars enda intresse i livet är våra 10-15 största exportindustrier. Som om det bara finns två sorters svenskar, exportdirektörerna och LO-ombudsmännen med en fiktiv motsättning mellan sig. Resten av svenskarna är inget att bry sig om.
Om det är så blir det enklare att förstå Reinfeldts öppna hjärtan, gränser, plånböcker och folkutbytesplaner. Svenskarna är inget att bry sig om, Sverige inget att ha. Så varför ens ägna sig åt politik som moderat medlem? Är det bara för att få en klapp på huvudet av globalistiska bolagsbaroner och oligarker?
Under hela eran av det falska klimathotet har moderaterna aldrig sökt förstå vetenskapen, aldrig sökt sanningen eller inse konsekvenserna av klimatpolitik för det civiliserade samhällets bestånd och utveckling. De har skräckslagna för att ha en egen linje gått i MPs ledband. De har nöjt sig med att se affärsmöjligheter för de företag som är redo att ljuga och göra sig till de för moderaterna vanligtvis förhatliga bidragstagare av skattemedel. Nu senast har de uttalat tilltro till att CCS, koldioxidlagring under jord är det rätta sättet att hantera ”klimatfrågan”. M förblir ett parti jag inte litar på. Ser dem som ett gäng MUF-skadade broilers utan kontakt med verkligheten.
Som man sade: ”Branting var en god fascist”.
Och..
”Per Albin Hansson är Sveriges Il Duce”…
Borde vi inte lärt oss något av dessa italienska sanningar?
Nej..
Fascismen är en bra ideologi – så länge det finns medel att dela ut till alla behövande…
Men när kassan krymper hugger man åt alla håll..
Och då visar det sig att alla är fascister..oavsett partifärg.
Vad ger det för effekter?
Jag håller nog med i stort, fast jag inte har känt någon som varit ”moderat”. Ordet kom väl till för att visa att partiet stod för en betydligt måttligare reformtakt när Olof Palme härjade som värst. Men de reformer som nu behövs är att hämta tillbaka Sverige till storhetstiden, när vår industri gick för högtryck och vi bestämde agendan själva. Vi måste inte alls vara medlemmar i några internationella organisationer eftersom ingen av dessa har haft bättre ledare och agendor än våra bästa egna ledare, som dessutom i alla lägen prioriterade svenska intressen (precis som Kina gör nu). Det skulle inte alls finns någon större personalbrist till den svenska industrin om man inte medvetet skapat och lockat med nya innovativa utbildningslinjer, som bara byråkratin har nytta av. Dessutom: flera år i skolan är minskad tillgång på riktiga arbeystimmar, dessutom med livslånga studieskulder som hindrar många från att skaffa en vettig bostad för att bilda familj.
Att vi importererade arbetskraft på 50- och 60-talet berodde inte på brist, utan på efterfrågan i en redan övervarvad exportkarusell. Näringslivet med strålande innovatörer bakom dikterade villkoren, med den hejdlöse Marcus Wallenberg i spetsen, som aldrig försummade möjligheten till nya inkomster till sig själv och Sverige.
När miljörörelsen kom till och påpekade många problem efter vägen, togs allt upp av industrin, fast inte i den snabba takt som miljörörelsen önskade; det fanns ännu inte teknik och inga lösningar. Men de kom så småningom, och idag är många processer självklara som var omöjliga förr. Jag har jobbat över 52 år med industriprojekt, och nästan allt jag sysslat med under alla år har varit miljöförbättringar, och det är likadant idag, små och stora processindustrier kämpar ständigt med att hitta lösningar och minska sin miljöpåverkan. Det finns inga generella lösningar, varje industrienhet måste hitta sina egna lösningar.
Men nu har miljörörelsen som faktiskt gjort sin nytta åtminstone i den mest utveckade världen och börjar få brist på problem att påpeka, gett sig på klimatet! Det är ganska övermaga att tro att vi ska lösa ”klimatproblemet” när vi för det första inte kan se vad problemet är. Och att miljörörelsen inte påpekar det uppenbara, att västvärlden för att kringgå miljökostnaderna istället handlar varor i stor skala från länder i världen som inte bryr sig det minsta om miljöproblem och arbetarskydd.
Det är ett rent svek mot det tunga och kostsamma miljöförbättringsarbetet som västvärlden hanterat och bekostat. Och de importörer som blivit multimiljardärer på att köpa för en krona, sälja för hundra, har inte ställts till svars i någon jämförbar omfattning. Och det blir värre, omställningen till elbilar medför miljöproblem i hittillls okänd omfattning, dessutom helt överflödig.
Vår svenska industri är bara i ”skräpmarken” Värmland (som jag känner till bäst) världsledande (jo, på fullt allvar, i Arvika, Hagfors, Munkfors, Filipstad, Grums och Skoghall) fast det knappt finns farbara vägar till var och en från centralorten Karlstad.
Det är enastående prestationer som ligger bakom, men ändå står miljörörelsens megafoner och gastar om klimatproblem. Var ska det sluta? Tja, om dessa får bestämma, ny import ftån Kina.
I övrigt handlar valet bara om strunt.
intressant!
Det räcker med att säga ”reinfeldt” så kan vi förpassa de s k ”moderaterna” till historiens sophög. Tänk att en man kan fördärva, ödelägga och ruinera en hel nation.
Stalin m. fl. applåderar ifrån helvetet.
När vi ändå är inne på ämnet: så fortsätter smutskastningen av Sverigedemokraterna även i detta val. Om någon hade hoppats att valdebatten skulle handla om sakfrågor så har vi fått tji även denna gång. Vad de fulaste tungorna inte verkar begripa är att det egentliga budskapet är att alla som överväger att rösta på SD också egentligen är nazister eller värre, dessutom fullständigt omöjligt tomma i roten som ens funderar på att lägga sin röst i denna bottenlösa vågskål.
Jag trodde att demokrati främst innebär att man vill lita på medborgarnas omdöme och vad de har för prioriteringar, till skillnad från alla andra under historien prövade och förkastade system under olika hövdingar, kungar, feodalherrar, diktaturer och kejsare. Men vi ser med öppna ögon hur demokratins principer förkastas genom EU, NATO, FN och speciellt i USA, Tyskland och Ryssland. Kina har aldrig haft demokrati. Så snart folkets vilja kringgås av andra agendor innebär det att demokratin har satts ur spel. Det är väl onödigt att här påpeka att massinvandringen till Sverige är en sådan agenda, dikterad av EU.
Och förresten – har verkligen långsittarna i Sveriges Riksdag skaffat sin sådana tunga meriter att de självklart är bäst skickade att sköta sina respektive departementsfrågor även i framtiden? Nej långifrån, de flesta behöver nog bytas ut till nya krafter som kan tas sig an sina tunga uppgifter med nya realistiska infallsvinklar och mindre fixerad partipolitik som huvudprincip.
JAG har en lång lista på prioriteringer, flera av dem finns inte på något partis valmanifest. När jag läser lokalförbundens utskick ute i landet så lovar många att invånarantalet kommer att öka kraftigt bara de får förtroendet. Men hallå, det finns ju inga jobb!? Vore det inte bättte att kratta manegen för fler företag och ökad produktion i de som redan finns?
Näringslivet kommer aldrig att klaga eller skylla ifrån sig; det vore förödande för kundkontakterna. Och inget parti för deras talan heller. Så bäddar man för recessioner.
Hur kan det överhuvudtaget bli någon förändring om de genomkorrupta partigängarna är de enda som skall utse ny kompisar att sitta i den s k ”riksdagen“ när väljarna inte har någon som helst möjlighet att sparka dem?
Det är det som är 50000-kronorsfrågan – varje månad framöver.
Nu har jag stått vid valstugor och lyssna på alla partiers diskussioner med nyfikna människor. Jag måste säga att desto mer jag har lyssnat desto mer avsky har jag fått för dem. Jag mer eller mindre äcklas av att tänka mig att rösta på något av partierna i riksdagen och några utanför. De påstår saker och ting som de inte har den minsta kunskap om.
Ja, det var mycket som kändes igen där, även om jag ligger en à två decennier efter. Kritstrecksränderna går aldrig ur!