Peter Magnus Nilsson, mera känd som PM Nilsson är en journalist och senast redaktör på Dagens Industri som nu blivit rekryterad till Ulf Kristerssons regeringskansli som statssekreterare. Han är gift med journalisten Helena Gissén på SVT.
Många borgerliga läsare av DI, ja de flesta av deras regelbundna läsare är troligen borgerliga, har skyndat gratulera honom till uppdraget som statssekreterare. Många har också gratulerat Ulf Kristersson till ett bra val. Men jag är skeptisk.
Det är framför allt en fråga som spökar. PM har alltid försvarat klimatbluffen. Han gjorde det på Bonnierägda Newsmill och när för många skribenter som Lars Bern och jag fick fler följare på NM än exempelvis Göran Greider lades projektet ner. En profilerad medarbetare till honom på NM var Annika Nordengren Christensen, tidigare riksdagsledamot för MP och ledamot av försvarsberedningen.
Det har aldrig gått att få in något klimathotskritiskt på DI. För PM har alltid försvarat de bidragssugna storföretagen som vill få betalt för att leka klimatvänner, som ser att de kan vinna marknadsfördelar och begränsa konkurrensen om de spelar med i vansinnet. Det är en stark talesperson för den linjen Kristersson rekryterat.
Eftersom Ulf Kristersson aldrig på minsta sätt offentligt sagt ett knäpp för att ifrågasätta ens de mest horribla påståendena om den förestående klimatapokalypsen kan jag inte se honom få impuls från PM Nilsson att göra det heller. De borgerliga gratulanterna visar ingen insikt om hur samhällsskadlig klimatbluffen är, ingen insikt om att det enskilt viktigaste Kristersson regering kan göra är att helt frånsäga sig klimathotsnarrativet och börja bedriva sund budget- och finanspolitik, borgerlig politik för företagande och självförsörjning och fristående från internationella påtryckningar staka ut Sveriges väg till oberoende och styrka.
Miljöpartisten Annika Nordengren Christensen är sedan ett år militärpolitisk rådgivare till ÖB Micael Bydén. Sverige är en ankdamm.
Pingback: Problem PM? | ulsansblogg
Hur skall marxisterna granska sig själva när de infiltrerat statsledningen?
Dagens Industri var en utmärkt och eftertraktad tidning under Hasse Olssons ledning. När han slutade 2003 blev det istället en slags Se och Hör för miljonärer, och intresset på industrin föll som en sten. Idén var bra och behovet stort, men det finns knappast något för industrins folk att läsa längre.
Jag slutade läsa DI är tidningen fick en klart vänsterinriktad prägel.
Jag måste säga att Bonnierägda Newsmill var en av de klart bästa debatt-hemsidor som har funnits i Sverige. Kunniga skribenter och ännu kunnigare personer i kommentarsfälten.
Om jag inte minns fel var en anledning till att hemsidan lades ned just på grund av de kunniga kommentatorerna. Skribenterna (de vänsterblivna) klagade på att de blev ifrågasatta. Från Newsmills sida sades att de mer högerinriktade kommentatorerna var för kunniga för de vänsterblivna skribenterna och kommentatorerna.
Synd att den lades ned, för den höll god ton och saknade nedsättande och hatiska inlägg.
Precis så har jag uppfattat det hela, högerskribenterna och kommentarerna vann. Det hade de inte räknat med, så det lades ned.
Den nya regeringen verkar inte ha den mista aning om hur de ska ”bekämpa” inflationen.
De finns bara ett sätt. Den offentliga sektorn måste slaktas ordentligt och skatter sänkas.
Vad kommer ske i stället? Mer byråkrati, mer skatter och mer bidrag. Vi vet alla vem som betalar för det.