Bland Europas journalister är vänster den naturliga förförståelsen. Genom det filtret (dessutom ofta i en förstockad konservativ vänstervariant som inte hängt med sin tid) tolkas politiken. Så ser de på brexit, UKIP, Trump, Geert Wilders, Le Pen, Grillo, SD och andra.
En nygammal tanke lanseras på the Guardian i England här och här. Jag tolkar det som en homage till Proudhon när de beskriver hur orättvist det kommer att bli när vissa britter får ärva pengar och fastigheter av sin föräldrar när väl dessa avlider. Det är minsann inte alla som har föräldrar som samlat på sig sådana rikedomar.
Nej, och vems fel är det? Förutom föräldrarna själva, som inte förmått skaffa någon egendom att tala om, så är det stora felet naturligtvis den socialistiska politik som förts och som i princip hävdat att arbetare ska inte äga något, för det är borgerligt. Istället ska staten ta hand om arbetarna från vaggan till graven.
Problemet med den politiken är bara att den inte alls befriar några arbetare. Istället gör den arbetarna till undersåtar. Arbete utan möjlighet till egendomsanskaffning eller kapitaluppbyggnad skänker inte alls någon befrielse. Det ger bara förtryck, utslitna kroppar och desillusionerade själar.
De som är skyldiga till stöld av egendom är socialisterna, inga andra. Det är skrämmande att de så länge och så effektivt lyckats dölja detta faktum. Är det första maj idag? Så lägligt då!
RSS – inlägg
Äldre människor i min närhet har förklarat för mig att enda sättet att bli ”miljonär”, utan att framstå som ”girigbuk”, är att vinna denna miljon på lotteri.
Lite tillspetsat kanske, men finns det något i reklamluntan som jag så omsorgsfullt förintar, så är det faktiskt den här ”skiten” de skickar till mig om miljonlotteriet och ”grannyran” osv.
Jag tycker det är ”hånfullt” att lura i människor sånt skit.
Då har de bortsett från det faktum att de flesta femtitalister och äldre som haft arbete, äger sin bostad och betalat av allt eller det mesta av lånen faktiskt är miljonärer.
Jodå, det är så, och just därför hamnade ordet miljonär inom citationstecken. Vad de (mina bekanta) menade är att; ”Inbilla dig inte att du kan arbeta ihop kapital motsvarande en miljon!”
När du befinner dig i ”riskzonen” att bli miljonär, ställer staten upp och befriar dig från denna belastning med ”fiskus” som främsta medel.
Man kan ju börja med att stryka det vulgärsocialistiska uttrycket ”ALLEMANSRÄTT” i den svenska regeringsformen för att undvika misstolkningar och missbruk! Förmodligen blir det nöden och eländet som kommer att ändra på villkoren om vi inte skall sluta som Afrikaner.
Med den svenska socialismen har man beskattat löntagarna så hårt att de i princip bara levt på sin månadslön utan att kunna lägga undan något. Ett litet överskott som kanske kunnat betala räntorna på konsumtionslån, men knappast get något overskott som kan skapa kapital.
De som gynnades av politiken var 40-talisterna som kunde köpa hus mer eller mindre gratis, fulla ränteavdrag, hög inflation som gjorde huset ”billigt”. Där har vi miljonärerna idag, de som sitter i dessa hus eller som redan sålt dom och cashat hem. De som inte kunde utnyttja systemet när det begav sig är idag fattigpensionärer. En klasskillnad som socialisterna själva skapat utan att förstå det.
Sverige idag har inga andra partier än 7 olika nyanser av samma kartell MSM demokratur fascistoida grön klimat kommunism partier, och sedan dagdrömmar partiet SD som är som SoZZarna var under 1980 talet.
Det bästa valet idag är att bo på landet och fundera på bästa landet att röst med fötterna på.
Fem som vågar kommentera socialisternas vanvett 1sta Maj? Illa!
Här något positivt: http://freedomoutpost.com/president-trumps-executive-order-on-promoting-agriculture-and-rural-property-in-america/
Ledsen att jag inte hinner eller rättare sagt orkar översätta.
”De som är skyldiga till stöld av egendom är socialisterna, inga andra.”
Sant, men bara om man i likhet med många andra i detta forum hävdar att även de borgerliga partierna rätteligen bör beskrivas som socialistiska. Den terminologiska preciseringen kan vara värd att upprepa med jämna mellanrum, annars kan texterna vara svårbegripliga för nytillkommande läsare.
På en ännu petigare nivå går det att ifrågasätta även det näst sista stycket. Det elände som där förknippas med politiken bör givetvis tillskrivas ”den i Sverige förda ekonomiska politiken det senaste halvseklet”. Det är ingen generell sanning att ”politiken gör arbetarna till undersåtar”. I stora delar om omvärlden gäller motsatsen, liksom det gjorde i vårt eget land för 60 år sedan – före epoken Palme och Carlsson.
Sant att det kan vara på sin plats att påminna om min hållning att även de borgerliga partierna i Sverige för socialistisk politik.
Undersåtefieringen i Sverige inleddes den 10 maj 1932 och fullbordades 1947, när personnummer och arbetsgivarens skyldighet att uppta källskatt infördes.
Det ser ut på liknande sätt även i andra länder där socialistisk politik förs.