Argument mot klimatpolitik, ekonomi

Istället för naturvetenskapliga beräkningar av risken med eventuella klimatförändringar kan man göra ekonomiska beräkningar. Om det kan beräknas bli billigare att förebygga skador och skaffa en beredskap för att hantera klimatförändringar och väderhändelser, än att satsa stora och samhällsförändrande belopp på att förhindra en klimatförändring som man inte vet hur den kommer att se ut, då är det första alternativet att föredra.

Med uppgifter ur den rapport som GAO nyligen släppte till amerikanska kongressen, Information on Potential Economic Effects Could Help Guide Federal Efforts to Reduce Fiscal Exposure, har David Middleton beräknat att dekarbonisering kostar enligt följande jämfört med att fortsätta använda olja fram till år 2100. NPV är ett nuvärdesmått på pengarnas värde.

In the best-case scenario for decarbonization, using a discount rate of 0.25 percent (an absurdly low figure since the typical discount rate used to calculate the potential returns from capital investments is 7 percent), Middleton found decarbonization had an approximate negative NPV of more than $331.2 billion. Using a 3 percent discount rate, the NPV loss from deep decarbonization tops $5.135 trillion, and using a more realistic 7 percent discount rate, the NPV loss is $6.595 trillion.

Helt klart en affär i klass med Ebberöds bank. Ser man dessutom till geopolitiska följder blir det uppenbart att de länder som fortsätter att använda olja för att bygga upp sin infrastruktur och skapa stabila system som kan hantera chocker av olika slag, kommer att vara mycket bättre rustade mot såväl krig som väderhändelser. Med god planering kommer man även att vara bättre rustade den dag oljan eventuellt tar slut. Det är alltså ett direkt sabotage mot det egna landet att sluta använda olja i det fåfänga försöket att stoppa naturliga klimatförändringar.

Vad kostar då dessa försök för svensk del? Energimyndigheten påstår i en rapport att vindkraftsproducerad el kostar i medeltal mellan 40 och 65 öre/KWh att producera. Det skulle alltså vara i princip hela alternativkostnaden till att producera el med andra energikällor. Spotpriset för el på den nordiska elmarknaden ligger runt 40 öre/KWh. Det skulle sålunda i princip vara marknadsmässigt lönsamt att bygga VKV i Sverige idag, än mer så när Nordsjökablarna mellan Storbritannien och Norge respektive Danmark blir klara.

Här infinner sig tvivel hos mig. Vindkraftverken tillverkas med en beräknad livslängd om endast 20 år. De får maskingodkännande endast för den livslängden. Med ett omfattande serviceprogram kan de få livstiden utsträckt med fem år. Sedan är de obönhörligen slut. Vad händer då? Med rotorer, generatorer, torn och fundament. Kalkylen visar också att de når lönsamhet först sista dagen de körs, innan skrotning. Investerar en vettig människa i produktionskapacitet på de villkoren?

Ytterligare källor till tvivel om vindkraftens konkurrenskraft är beskedet att danska vindmölletillverkaren Vestas aktier är i stadigt fallande, samt nyheten att Siemens avskedar 6000 anställda i vindkraftverksamheten över dålig lönsamhet.

Om jag räknat rätt utifrån uppgifter från nätet om energiinnehåll och världsmarknadspriser så kostar idag, vid ett högt dollarpris på 10 kr; stenkol (8206KWh/ton, $550) 7 öre/KWh och råolja (1700KWh/fat, $55) 32 öre/KWh. Ett kol eller oljeeldat kraftverk med modern avgasrening (inklusive partiklar) bör med relativt billiga uppgraderingar kunna hålla i 50 år. Det bör ge väsentligt lägre kapitalkostnader per producerad KWh än för VKV.

Dessa kraftverk kan dessutom köras kontinuerligt som baskraft och de oljeeldade med vissa förluster även som reglerkraft. Detta ger ett lågt pris för att konkurrera med vindkraftens sämsta egenskap, intermittensen.

Här har jag inte räknat på samhällsekonomiska kostnader för personal som i privat eller offentlig anställning ansvarar för att mässa om klimathotet, granska andras koldioxidavtryck, upprätta regelverk för koldioxidutsläpp, upprätthålla dylika regelverk, förhandla internationellt om koldioxidåtaganden, mm. Inte heller har jag räknat på ökade kostnader för skattekollektivet, företag och privatpersoner att utrustning blir förklarat föråldrad och måste utrangeras i förtid av klimatskäl. Än mindre har jag någon siffra på den kostnad man inte ser, för att låna ett uttryck från Bastiat. Nämligen den vinst man kunde ha gjort på att använda sina pengar på annat sätt, om man inte tvingats följa klimatdogmen.

I Energimyndighetens rapport 2017 figur 2.2 visar man produktionskostnaden för olika energislag vid nyanläggning idag. De har tagit siffrorna från en utländsk studie. Där får de det till att storskalig vattenkraftsel och kärnkraft kostar upp till ca 2 kr/KWh, kolkondens och naturgaskombi båda 1 kr och vindkraft knappt 2 kr/KWh. De anger också mediankostnader för alla energislag utom kolkondens, biogas, kraftvärme och kärnkraft. Varför har inte medianvärden för dessa energislag kunnat erhållas?

Jag blir i alla händelser skeptisk när jag ser att storskalig vattenkraft beräknas kosta dubbelt så mycket som vindkraft. Hur mycket el har Harsprångets kraftverk producerat och vad kostade det att anlägga i nuvärde? Hur länge får Sveriges samlade VKV stå och snurra innan de kommit upp i samma produktion och vad har det kostat då?

När man skriver att: Eftersom avkastningskraven har en stor påverkan på kostnadsnivån är kunskapen om hur mycket kapital som finns tillgängligt vid olika avkastningskrav en central fråga för en sådan här produktionskostnadsbedömning. Energimyndighetens bedömning är att det finns en begränsad tillgång på kapital med mycket låga avkastningskrav vilket i sin tur påverkar utseendet på den verkliga utbudskurvan.”

Så låter det som en begäran om subventioner eller gratislån, annars blir det inget me’t! På dessa premisser vill klimatalarmisterna att vi ska förstöra kapital, landskap och miljö, till ingen nytta för klimatet. Lägg till detta vindkraftbranschens begäran att det kommunala vetot mot vindkraftparker tas bort, så visst verkar det som om någon vill tvångsmata oss med något vi inte vill ha.

Under tiden jag skrivit denna serie om tre artiklar har US Global Change Research Program, notera, inte Climate Change utan Global Change, kommit med sin fjärde National Climate Assessment rapport, där de pekar ut människan som ensamt ansvarig för klimatförändringarna. Den svenska vindkraftsindustrin har, som nämnt, begärt att det kommunala vetot, mot just vindkraft, i Miljöbalken ska avlägsnas. Expressen och New York Magazine har presenterat en löjligt överdriven jätteartikel om den kommande klimatkatastrofen och COP23 i Bonn inleddes i måndags med att de som  där för att festa eller stöka anländer. Medan de politiska högdjuren anländer först den 13 november.

Skeptikerna i Clexit, som bland annat presenterade avgörande naturvetenskapliga fakta för att det inte finns något människoskapat klimathot och ingen fara med CO2 har reagerat starkt på den amerikanska rapporten och vill skriva en detaljerad motskrift där de punkt för punkt bemöter de vetenskapliga felaktigheterna.
När jag ställde frågan om det inte vore bättre att bara samlat presentera om vad vi faktiskt har bättre kunskap om, utan att ge alarmisterna problemformuleringsinitiativet, drog de öronen åt sig. Med ursäkter som att det skulle vara så få som läste det, att det vore politiskt att kritisera onödiga förslag till klimatåtgärder och att det behövs endast ren vetenskap för att politikerna och media ska ändra sig.

Det kan tolkas som en tävling mellan vetenskapsmän om vem som är bäst på vetenskap. Men det kan också tolkas som att forskare i olika discipliner är lika beroende av politiken oavsett de är alarmister eller skeptiker. Om det senare stämmer kände de att de skulle äventyra sina framtida arbetsmöjligheter om de skulle presentera sina vetenskapliga insikter på ett sätt som direkt konfronterar politiken. Ett sorgligt sakernas tillstånd i sådana fall!

Av den anledningen skulle alltså en ekonomisk redovisning av vansinnet med att alls ha en klimatpolitik vara motiverat. Ekonomer har ju i alla tider, nästan, varit i luven på varandra om olika teorier. Så där skulle kunna finnas utrymme för dissidenter. De flesta ekonomer brukar ändå kunna enas om att spendera pengar på något som inte ger något tillbaks är en dålig affär. Med hänvisning till den naturvetenskapliga forskning jag redovisat och som inte ger underlag för vare sig klimatpolitik eller ekonomiska styrmedel skulle ekonomer kunna ge en helt ny inriktning på debatten. Vilka nationellt eller internationellt erkända ekonomer kan tänkas vara beredda att ta upp den kastade handsken?

Jag återkommer senare med kritik mot NCA4 rapporten som jag hade en blänkare om i söndags.

ExxonMobil är ett av de företag som med president Trumps förslag i ryggen, i TV-reklam vågar berätta om betydelsen av kol och olja för nationens och medborgarnas ekonomi. Låt vara att de även forskar på alternativ energi, ger stöd till sådan forskning och även söker bidrag till det. Det är business.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Argument mot klimatpolitik, ekonomi

  1. Gunnar Littmarck skriver:

    Hej Mats.

    Så här skrev jag till Emma Frans i går.

    ”Hej Emma, jag hörde just dig på studio ett (har radio i öronen i princip dygnet runt om än BBC står för merparten).

    Igår handlade programmet om klimathotet (egentligen om ökad halt CO2 leder till ett globalt klimat med lägre biodiversitet i denna långa istid).

    Jag får såklart aldrig vara med, men du ska få en kopia på det mail jag sände Mattias efteråt, som ligger på en låg vetenskaplig nivå för jag känner honom och vet om hans begränsningar.

    ”Hej Mattias.

    Tänk om de vågar ta med mig i dylika debatter? he he he

    Det första du borde upplyst om är att ändrad medeltemperatur inte säger något om ändrad växthuseffekt då energiutstrålningen ökar med temperaturen upphöjt till fyra.

    För de som kan sin gymnasiefysik går det enkelt att beräkna hur mycket energi en svartkropp på en kvm med -80C respektive en med +50C strålar ut och finna att det är det samma som om bägge hade temperaturen +10C.

    Vips ökade medeltemperaturen med 25C bara genom att temperaturskillnaden minskade..

    Det andra att det enda som stöder CO2-hotet är dataprogram som gett vattenånga den drivande effekten, vilket baseras på att halten vattenånga och koldioxid följt medeltemperaturen sisådär sedan 1970.

    Men inte på att det motsatta rådde 1940-1970 och betydligt värre tas inte mänsklig konstbevattning med trots att mänsklighetens fördubblats och än större ökning av konstbevattning sedan 1970.

    Faktiskt skulle det gå att beräkna hur mycket den klimataktivistiska staten Kalifornien ökade den globala medeltemperaturen med genom att odla upp sin öken och därmed minska temperaturskillnader samt öka halten vattenånga i atmosfären.

    CO2-hotet handlar enbart om makt, bara fundera på hur mycket billigare nästan allt skulle bli i Sverige om det blev officiellt att CO2-hotet är vetenskapligt avvisat?

    Det går annars lönsamt att ta bort all CO2 från atmosfären som finns som funktion av mänsklig fossilkolförbränning (kanske inte för livet på land som minskar i samma mängd?).

    Näringsfattiga hav tar upp gigantiska mängder CO2 om de tillförs billig och inte miljöfarlig järnoxid.

    Det utfördes 2012 runt en ö utanför Kanada där en indianstam har rätten till sådana beslut.

    Trots en enorm kolsänka på botten i from av växtplankton finns mer än dubbelt så mycket matfisk (lax) runt ön än idag.

    Chile planerar samma modell och med tanke på minskningen av matfisk i världshaven vore det kanske bra för de av oss som inte berikas av att CO2-hotet bevaras?

    Vidare demonstrerar klimathotsföreträdare att de inte är intresserade av att utsätta fossila energier för verklig konkurrens.

    Det går ju enbart med de tekniker vi nu vet fungerar med massproduktion av walk away safe kärnkraft GenIV med så hög temperatur att de kan ligga djupt i marken och autonomt växla mellan produktion av syntetiska drivmedel och elenergi styrda av det lokala behovet av elkeffekt.

    Märk att redan flera miljarder riskerar sina liv i hopp om att få använda mer energi vilket är den huvudsakliga skillnaden mellan en fattig i ett fattigt land och en fattig i ett rikt välfärdsland.

    Kanske möts vi på Timbro igen en dag?

    Ha det bra till dess.”

    Jag räknar inte med ett svar från dig Emma, men vet att du inte kan ge vetenskapliga motargument, tyvärr kommer det ge dig ett allt sämre samvete då din karriär dör om du ifrågasätter hur dagens allt dyrare klimatkrig utkämpas och vilka grunder det vilar på.

    Personligen är jag mest oroad av hur det kommer gå för fattiga i fattiga länder då yrkesarbete automatiseras, jag har ett antal förslag som bygger på en global konsumtionskraft lika för alla, som först finansieras med avgifter och kontroll på all utvinning av naturresurser från internationell yta.

    Kommer aldrig ske då den växande biståndsindustrin skulle bli av med sin verksamhet och hycklande regioner som EU inte längre kunde subventionera rovfiske utanför fattiga länder som Afrikas västkust.

    Tyvärr vinner alltid särintressen över det som är bäst för helheten, vilket kommer bli orsaken till vår högkulturs undergång.

    Ha en fin kväll.”

  2. Bengt Holmgren skriver:

    Du efterlyser en diskussion bland ekonomer, god tanke. Detta har redan skett på sätt och vis på initiativ av Björn Lomborg, The Copenhagen Concensus. Klimatfrågan hamnade långt ner på listan över vad man skall spendera pengar på om man vill ha nytta som överstiger kostnad.

    • mats skriver:

      Det är i diskussion med Åke Sundström som jag blivit medveten om det ekonomiska perspektivet på klimathotet. Jag har tidigare varit fokuserad på naturvetenskap och praktiska frågor.
      Men jag inser när jag tittar på det att ekonomiska realiteter, hellre än modeller och spekulationer, kan vara ett mycket bättre sätt att vidga debatten så att fler förstår vad det handlar om utan att vara naturvetare och utan att det krävs konsensus (konformism).

      • Göran skriver:

        Lite förvånande att du har missat det ekonomiska perspektivet tidigare då Lord Christopher Monckton – vad jag vet – alltid har framfört det argumenten.

        Men som du framför i artikeln blir alla skatter och subventioner i realiteten en gigantisk broms för teknisk utveckling på i princip alla områden. Och mest lider folk i tredje världen av det.

        Det är otroligt nativt att tro att de pengar som ska ”regna” ner över tredje världen skulle komma folket där till nytta. Man kan spendera hur mycket pengar man vill på socialism och centralplanering. Folket kommer att vara lika fattiga eller ännu fattigare. Hur kunde Zimbabwe gå från jordbruksöverskott till en befolkning som idag har så lite mat att de befinner sig nära svält?

        Med tiden kanske vindkraftverk och solceller kan fixa el till de 97 % av Afrikas befolkning som saknar el idag, men när kommer det ske, dvs. hur många år kommer det att ta: 10, 20, 100, 200, 500?

        • mats skriver:

          Att det har varit dålig ekonomi har jag ju förstått. Men jag är inte så intresserad av ekonomi, egentligen, så länge det funkar vet du.
          Men när jag tittar på vad vanligt folk förstår, inklusive politiker med endast något slags allmänbildning, så inser jag att naturvetenskap i detta ämne troligen mestadels går över deras huvuden.
          Då kan argument via ekonomi vara bättre, fler som har hum om det och det är inte så prestigeladdat som utbildning i naturvetenskap.

          • Göran skriver:

            Jag håller med dig. Det skulle behövs någon med en stor megafon som bara pratar ekonomiska konsekvenser oavsett om människan påverkar klimatet eller inte.

            Typen en Tino Sanandaji för klimatet som kan gräva i siffror och presentera dem på ett begripligt sätt.

            Det vetenskapliga kommer vinna när jorden visar vad som händer. Men när det sker har de ekonomiska skadorna gått för långt och även skador för människor och djur i form av deras hälsa.

  3. Göran skriver:

    Lite ironi eller hyckleri om att stoppa klimatförändringar på grund av översvämningsrisk.

    Vid de senaste stormarna som svepte in över USA har stora områden översvämmats. Det ingen verkar skriva något om är att dessa områden faktiskt är olämpliga för bebyggelse. Ändå byggs det där. Hur kan det komma sig? Jo, för att någon annan än husägarna betalar för deras förstörda hus. Det går inte att teckna en försäkring mot översvämning. I stället går staten – dvs skattebetalarna – in och betalar för skadorna.

    Skulle staten inte betala, skulle det inte byggas hus i dessa områden eller så skulle en försäkring kunna tecknas men den skulle bli väldigt dyr så få skulle välja att teckna den och bo i dessa områden.

    Kan någon förstå logiken i att ta skatt av folk för att förhindra översvämningar och samtidigt uppmuntra folk att bygga hus i områden som översvämmas?

  4. Jan Andersson skriver:

    Jag är övertygad om följande scenario: vindkraftverken kommer ett efter ett att stanna efter 25 år. Efter ytterligare fem år kommer det att ramla ner propellerblad och kommunerna försöker kontakta de ansvariga ägarna för att få dem att reparera eller montera ner sina alltmer allmänfarliga anläggningar. Men de kommer inte att hitta några som tar ansvar, skrotet har bytt ägare i flera led och det blir slutligen skattebetalarna som får bekosta demonteringen. Läs för övrigt den eländiga historien bakom Gässlingegrundsverken i Hammarö kommun.

    • mats skriver:

      Ett bra exempel på pengar i sjön!

    • Göran skriver:

      Sök på ”Vindkraft Vänern” om ni vill läsa mer om fiaskot om Gässlingegrundsverken.

      Jag läste en artikel där Bolag A ska stå som ansvariga för garantin på vindkraftverken men de säljer garantiåtagandet till Bolag B som går i konkurs. Hur kan man från första början teckna ett avtal där garantin kan säljas bort? Detta gäller Karlstads och Hammarös vindkraftverk. Måste jag skriva att det inte är förvånande. Gång på gång ska vi skattebetalare drabbas av inkompetenta tjänstemän där inget ansvar utkrävs.

  5. Pingback: Vindkraft trumfas fram | Frihetsportalen

  6. Pingback: Vindkraft trumfas fram - Frihetligt

Kommentera