Balansgång

Är lite förvånad över att så många säger sig sakna förebilder. Världen är ju full av dem! Främst kanske alla sagohjältar, om man avstår från att analysera dem ur feministiskt eller genus-perspektiv och istället fokuserar på vilka principer som gäller för det goda (de goda).

Fortfarande är de gamla hjältedygderna bra ledstjärnor anser jag. Ärlighet, mod, rättrådighet, ödmjukhet med flera, är goda ledord som aldrig blir omoderna. Varken för män eller kvinnor.
I engelskspråkig litterturanalys använder man ofta uttrycket tragic flaw om en hjältes svaga sida. Den som i värsta fall störtar honom i fördärvet. Vi har inget sådant uttryck och missar därför ofast även resonemanget.
Det är bra att bejaka våra starka, goda, gudomliga sidor. Men det är även viktigt med sådan självkännedom att vi känner till våra svaga sidor, så att vi kan undvika situationer där våra svaga sidor blir den svaga länk som brister och vi inte längre förmår göra gott vare sig för oss själva eller för andra.
Rudyard Kiplings, If, http://www.kipling.org.uk/poems_if.htm ger en mycket god fingervisning om vilka kvaliteter hos sig själv man bör odla. Jag har använt den i mental rådgivning till idrottsmän. Den skulle kunna fungera lika bra för kvinnor också, även om man får ändra slutorden lite och kanske inte får till lika bra rim. Man får anstränga sig lite och se principen. Den goda avsikten bakom.
Situationerna kommer alltid att växla på ett sätt som gör att man inte kan ge fasta konkreta handlingsbesked för var och en av dem. Det enda vi kan göra för att förbereda varandra och oss själva är att söka och förstå de goda principerna och sedan efter bästa förstånd tillämpa dem i de situationer livet ger oss.
Det slår mig när jag läser Kiplings dikt igen att här kanske finns en av orsakerna till att kvinnor verkar ha svårare för att nå topposter. Det handlar inte om manliga nätverk i sig eller att män hjälper fram män. Men det kan handla om att män som når ända fram har fostrats med dessa principer på längden och tvären och känner igen dem hos varandra.
Det är förmodligen dels färre kvinnor som fostrats så och kanske ännu färre kvinnor som förmått känna igen sig i dessa principer formulerade främst för män, eller kunnat omsätta dem i en ‘kvinnlig’ situation.
Min erfarenhet är att människorna i grunden är och vill vara goda. Men att detsamma paradoxalt nog inte kan sägas om de system eller de normer och bestämmelser vi skapar. En delförklaring kan vara att reglerna vanligen är för mycket petande i detaljer och för lite principiell hållning.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen, äldre text och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.