Det verkliga övervakningssamhället rycker allt närmare. Det ligger nog inbyggt i utvecklingen av vår kommunikationsteknologi. Efter en uppdatering av mitt system och mina program i datorn har jag inte lyckats hitta alla ställen där man kryssar ur autofyll från rättstavningfunktionen.
Jag som tänker lite annorlunda och dessutom skriver ner det, får ofta skamliga förslag från datorn. Vanligen hinner jag med att korrigera det till det som jag vill att det ska stå. Men alldeles för ofta upptäcker jag eller någon annan, att det står något helt annan än avsett. Betydelsen kan bli obegriplig, felaktig eller humoristisk, inget utfall är egentligen bra. För det blev ju inte det avsedda.
För den som försöker göra något nyttigt i samhället, som jag gör vid sidan av och ibland i samband med bloggandet, blir det allt mer uppenbart hur vi kringskärs av bestämmelser och hinder, hinder, hinder. Vet ni hur många ”räggler å paschaser” man måste ta sig igenom för att anlägga ett enkelt byafibernät, något som staten uppmuntrar och delar ut pengar till? Nej det gör inte jag heller. Dels för att vi inte är igenom ännu. Dels för att jag redan tappat räkningen. Men skatterna måste ju in och sedan ut någonstans, så att byråkratin är sysselsatt. Så länge de har fullt upp och inte svälter så gör statens ödmjuka tjänare inget uppror mot dumheter och förtryck.
När då en sådan sak som autofyll inte enkelt går att stänga av, då känns det som om storebror redan sitter och kollar i realtid på vad jag skriver och korrigerar när storebror tycker att hoppsan, hoppsan! Det där blev väl lite fel? Så där kan man inte skriva!
Folken i Kina, Nordkorea, Kuba och några till länder vet säkert redan hur det känns, och hur det fungerar.
Men jag blir orolig och känner att jag är med i en riktigt dålig rysare. Varför en dålig? För i de bra rysarna kan huvudpersonen hitta ett smart sätt att komma undan den totala makten, förnedringen och förtrycket. Men i de dåliga rysarna går inte det. Därför hatar jag fyllerikajorna. Och anpasslingarna.
RSS – inlägg
Därför att programmen är gjorda av programmerare och inte av användare. Det var så det började och det är så det kommer att sluta, tyvärr.
Gör en lista som du kan fylla på med program som ”autofyller.” Jag börjar:
1. Webbläsare
2. Ordbehandlare
3. Google i alla former
4. Mejlprogram
Varsågod och fyll på:
Till min födelsedag blev jag begåvad med en bok just om dataprogam:
”Jävla skitsystem!” av Jonas Söderström.
Jag har inte börjat läsa den än, men den låter intressant. Författaren har också en hemsida där innehållet vidareutvecklas:
http://javlaskitsystem.se/
Eftersom trädgården pockar på ständig uppnärksamhet så här i skördetider och jag har en annan ännu viktigare bok på gång, vore jag tacksam för varje kmmeentar från någon som hunnit läsa.
Den bok jag håller på med och som jag oreserverat kan rekommendera är:
James Dellingpole: ”Watermelons”.
Sådana är som bekant gröna utanpå, men röda inuti. Han kläder av mijörörelsen och klimatforskningen deras ulvakläder.
Ja, Orwell var väl optimistiskt, när han trodde att övervakningssamhället skulle uppnås redan 1984. Det samhället blir väl försenat med ca 30 år.
Politikerna och myndigheter behöver ständigt påminnas om att regler leder till inveckling, inte utveckling. Det bästa sättet att bryta denna onda cirkel med mer och mer regler, torde vara att strypa skatter och avgifter. För först då finns det inte pengar att upprätthålla byråkratin.
Fascinerande, jag förstår av era kommentarer att ni kan se bortom den lite fåniga irritationen över ett dataprograms svåröverskådliga inställningar och förstå kritiken mot regleringssamhällets överdrivna nit. Men kanske mer ändå, massans likgiltiga låt-gå-inställning till att bli kontrollerade i allt.
Men om man är trött på att varje dag reta sig på regleringssamhället och försöker vara seriöst till hjälp så raljerar du över det. Smartass.
Jobbar du på regeringskansliet? 😉