Instagram – svart kvinna

En svensk svart kvinna har tydligen startat ett instagramkonto där hon och andra kan skriva om de fördomar de mötts av. Kontot har fått stor uppmärksamhet. Enligt The Gambia.nu startade hon kontot för att uppnå en ökad medvetenhet hos folk om att vi lever i ett rasistiskt och sexistiskt samhälle.

Tillsammans bevisar våra berättelser att dessa strukturer i vårt samhälle finns, det är inga isolerade händelser eller ett fåtal ”idioter”, det är tyvärr en bredare uppfattning som måste belysas.

Jag tänkte här redovisa några av de fördomar som mött mig i vardagen.

Vita män kan inte diskrimineras. Definitionsmässigt är det ni som diskriminerar andra. Sagt av vita flickor, klasskamrater till mig på gymnasiet.

Det går inte att ha fördomar om eller vara rasistisk mot vita män. Sagt av samma klasskamrater.

Män kan inte våldtas. Sedan visade det sig att både kvinnor och homosexuella män kunde vara kapabla till det.

Jasså du har fel i ett ben. Fan, då är du dum i huvet då! Sagt av en arbetsgivare jag sökte jobb hos.

Säg mig, om du inte får sälja en bil till en kund, vad gör du då? Spöar du upp dem då? Sagt av en annan arbetsgivare, en bilhandlare jag sökte jobb hos efter att jag slutat som bonde. Detta var tydligen hans reaktion på att jag var stor och stark samt upplysningen att jag varit svensk mästare i undervattensrugby.

Pojkvasker! Både sexistiskt och åldersdiskriminerande.

Gubbjävel! Dito

Lapp!/lappdjävel! För att jag är från Norrland. Kunskapen om Norrland är i södra Sverige nästan lika dålig som kunskapen om Afrika.

Jasså du är jägare/har skjutvapen, så du vill alltså mörda folk! Ja, vad ska man säga.

Bönder, de lever gott i stora herrgårdar. Man kan få höra mycket märkligt om man är i Stockholm.

Sedan har vi de generella fördomarna, som även pådvylas bland annat mig, mäns våld mot kvinnor, mäns överordning, män gynnar män, patriarkala strukturer, osv. Se på tusan, det där sista är något som den svarta kvinnan gett uttryck för!

Nu ska man inte heller anta att alla konstiga eller dumma frågor kommer sig av illvilja eller fördomar. De kan faktiskt vara klumpigt formulerade frågor av ren nyfikenhet. Man måste också förstå att de nordiska länderna till alldeles nyligen var de vitaste länderna på jorden. Svarta människor var fram till 1970 mer sällsynta i Norden än vita i Afrika. Jag hade aldrig träffat eller pratat med en svart människa när jag 1971 kom till USA. Där fick jag bland annat en svart klasskamrat som stod ut med mina nyfikna frågor. Jag tor även att en del av mina vita klasskamrater lyssnade nyfiket och uppmärksamt, för de hade aldrig vågat ställa samma frågor. De var uppfostrade att inte fråga, inte exponera sin okunnighet. Tack vare mina dumma frågor så vet vi lite mer. Många av mina jämnåriga och äldre här i Sverige har inte haft förmånen att få resa som jag gjort och har i det lite reserverade Sverige aldrig kommit i kontakt med svarta på ett naturligt sätt.

Kan också berätta om en resa till Italien för många år sedan. Min yngsta syster var då fyra gammal, med genomskinligt blont, självlockigt hår som stod som ett änglaflor kring huvudet på henne. Vart vi gick flockades italienarna kring den lilla ängeln. Vi hade bokstavligen kunnat ta betalt, bra betalt, för att låta dem kyssa hennes fötter. Min syster tyckte att uppmärksamheten var besvärande. Jag och min bror, som båda var i tonåren, vi betraktades misstänksamt och som slynglar. Denna erfarenhet gör att jag ibland vill fråga, är verkligheten objektiv eller subjektiv?

Det verkar som om bjälken i den svarta kvinnans öga ökar hennes perception för grandet i andras. Jag vill med detta inte förringa hennes upprördhet över att ha mötts av fördomar och dumhet. Jag vill bara belysa att det är så verkligheten ser ut för alla, oavsett ras eller kön. Det viktiga är att inte låta de korkade människorna dra ner oss till sin nivå. Man får skaka av sig de mindre allvarliga  dumheterna och gå vidare i livet. Dessutom kan man göra aktiva val av vänner.

Det här inlägget postades i Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

16 kommentarer till Instagram – svart kvinna

  1. Sten-Arne Persson skriver:

    Modigt skrivet och helt rätt i tiden. Vem är det som diskriminerar vem?

  2. robert skriver:

    ”Jag vill med detta inte förringa…
    …det är så verkligheten ser ut för alla, oavsett ras eller kön.”

    Jag tror du har fel där. Det går knappast att förneka att det är skillnad på folk och folk i det dagliga livet och tyvärr spelar ras och kön fortfarande roll. Tror man något annat är man synnerligen blåögd.

    /robert

    • mats skriver:

      Jag hoppas du förstår mig rätt nu. Vi blir inte alla diskriminerade på samma sätt oavsett ras, kön utseende, titel, pengar osv. Poängen är att vi alla blir diskriminerade på något sätt, i något avseende, för just den vi är. C’est la vie!
      Somliga söker desperat tillhöra en majoritet, en mittfåra, bli erkänd av denna. Andra struntar fullständigt i majoriteten, är ”seg selv nokk”, a majority of one. Skillnaden i hur man upplever diskrimineringen tror jag ligger mer i detta personliga förhållningssätt till livet och jaget, än till hur diskrimineringen som sådan ser ut.

      • robert skriver:

        Jag försöker förstå men tycker ändå att du är ute på svag is här. Den skillnad i hur man upplever olika sorts diskriminering kan inte förklaras med det ”personliga förhållningssättet till livet och jaget”. Det räcker i alla fall inte.

        Jag är man, vit (och önskar att jag fortfarande kunde betrakta mig själv som medelålders) och invandrare från ett land som normalt betraktas som ”högstatus”. Om jag ser på mina två barn (biologiska) och deras makar och mig själv är vi födda i fem olika länder på fyra kontinenter. Vi bemöts lite olika alla fem beroende på vilket land man kommer ifrån och i allra högsta grad beroende på hudfärgen. Skillnaden är markant och går inte att förklara bort.

        Och att svarta får ta mer skit än andra är ett faktum. Det är bara så och jag har väldigt svårt att förstå varför man skulle vilja påstå något annat.

        /robert

        • mats skriver:

          Du påstår att det är ett faktum att svarta får ta mer skit än andra. Jag har också hört detta påstående, men inte sett det verifierat. Jag förmodar att svarta upplever det så, men vad har de att jämföra med?
          Å andra sidan har vi i modern tid sådana skrifter som SCUM Manifesto och Män kan inte våldtas, som hyllas av stora grupper. Ingen verkar inse att de är diskriminerande, fördomsfulla och hets mot folkgrupp. De riktas ju bara mot män. Det ska väl en riktig karl tåla, de har ju ändå allting serverat för sig, osv.
          Hur ofta får svarta i Sverige, om vi nu begränsar oss till Sverige, ta emot så allvarliga och nedsättande omdömen?

          • robert skriver:

            Tja, jag tycker att det är rätt så uppenbart. Det är helt otänkbart t ex att min dotter skulle bli kallad j-a utlänning när hon bara går på stan (eller i vilket sammanhang som helst). Det syns nämligen inte på henne att hon är född i utlandet av två utländska föräldrar. Men att min svärdotter däremot ska få höra ”j-a neger, åk hem till Afrika” är inte alls otänkbart. Så enkelt är det. Tyvärr.

            Sen tycker jag att du greppar efter halmstrå när du tar upp SCUM och Män kan… Frågor man mannen på gatan om de känner till dessa tvivlar jag på att hälften ens skulle veta vad det handlade om. Valerie Solanas och Märta Tikkanen? Vem fan känner öht till dem?

            Så j-a synd om oss män är det inte. Det kan jag helt enkelt inte fatta och jag tycker ändå att jag är tillräckligt gammal och erfaren så jag borde veta.

            /robert

            • mats skriver:

              Jag har fått intrycket att Solanas och Tikkanen är obligatorisk läsning för medlemmar i Fi. Vill man hänga med i de politiska eller kulturella programmen på statlig radio och TV är man tvungen att känna till dem.
              Du säger att det är inte otänkbart att din svärdotter får höra si eller så. Men får hon höra det? Är det vanligt att svenskar säger så till okända människor?

              Män och handjur är förbrukningsvara i såväl natur som civilisation. Vi är vanligtvis äldre än kvinnorna innan vi får bilda familj och vi dör tidigare. Om det är synd om oss? Säg det?

              • robert skriver:

                Feministisk initiativ får inte ens de 1,5% som krävs för att det ska redovisas separat i opinionsundersökningar så det är ingen maktfaktor precis.

                Alla svarta jag känner (inklusive svärdottern) säger att de får höra både det ena och det andra då och då. Och det handlar om klart grövre saker än vad äldre vita herrar som du och jag eventuellt får stå ut med.

                Hur vanligt det är? Det är självklart så att de allra flesta svenskar inte vanemässigt förolämpar vilt främmande människor pga hudfärgen men det är tillräckligt vanligt hos en minoritet så att det är ett problem för de som blir utsatta.

                Sen bör man kanske komma ihåg att sådant drabbar inte bara vuxna som har ett mer moget och utvecklat ”förhållningssätt till livet och jaget”. Det är mycket värre när det handlar om barn. De är sårbara och försvarslösa på ett helt annat sätt.

                Jag satt och kollade lite inlägg på instagramkontot innan idag och hoppade till lite när jag läste följande:

                -Jag får inte leka med dig längre.
                -Varför det?
                -För att du är en ”neger”.
                -En neger..? Vad är det?
                -Jag vet inte, såna som du sa pappa.
                -…Är vi ovänner nu?
                -Nej, vi är fortfarande bästisar. Men, vi måste leka i smyg.

                /Barndomsvän (1994)

                (Jag kan tillägga att jag tycker inte att Sverige är något skräckexempel i sammanhanget. Jag har sett värre.)

                /robert

  3. Errbe skriver:

    Vi har ju några lätt igenkännbara grupper, där några enstaka individer hotar med våld och mord, många fler propsar på särbehandling med hot om stämning för normalt svenskt beteende. Då är det inte rasism av en svensk som iakttar försiktighet i umgänget med gruppens medlemmar.

    De i gruppen som vill ha ett friare umgänge med svenskar, bör rikta sin kritik mot dem i gruppen som gör oss svenskar försiktiga, inte mot oss som respekterar deras önskan om särställning och undviker dem.

    Tusenårig visdom säger: ”När du är i Rom, gör som romarna”. Det gäller även när det handlar om Sverige..

    • mats skriver:

      Errbe, jag är oklar över vilka grupper du refererar till. Men du kanske inte vill skriva ut det i klartext. Jag kanske har svårt att förstå riktigt. Jag bor ju så långt ut i den svenska spenaten att här bor bara bönder, stockholmare, danskar, tyskar, norrmän och holländare. Vi lyckas hålla god fred med varandra.

  4. Thomas Gunnarson skriver:

    Ofta ser man att media själva, som just påstår att folk är rasister, är väldigt fördomsfulla när de skriver…
    Just för att deras lila värld är bara så politiskt korrekt.
    De har oftast ingen som helst kontakt med andra människor utanför sina egna kretsar utan lever bara i klichéernas värld.
    De letar efter skillnader! Vi är alla människor! Men media letar efter skillnader och man ser hur de upprepar fördomar som inte ens finns. De skapar konflikter som inte ens finns…
    Att vissa politiska partier rider på detta när de inte hittar kapitalister att hacka på utan kallar det patriarkat… Löjligt.

    Jag hade ett jobb en gång att ordna ett studiebesök på saluhallarna i Göteborg…
    En av alla dessa handlare av exotisk bakgrund sålde svensk ost….
    Varför hade han ingen häftig exotisk ost?
    Därför att svenskheten stod för kvalitet, sa han!!

    Jaha, tänkte jag, han såg mer än jag gjorde….

  5. Thomas Gunnarson skriver:

    En annan sak…
    Sverige har ju varit väldigt isolerat allt sedan Gustav tid…
    Det har gjort svensken nyfiken och litet osäker på främlingar…
    Och ifrågasättande av sin egen tillvaro.. Egentligen märkligt.
    Men tiden efter kriget gjorde att vi fick en egen syn på tillvaron, som nu inte längre fungerar.
    Så dagens konflikter handlar mycket om den självkänsla som aldrig fanns förr och som plötsligt uppstod med ”folkhemmet”…
    Nu när vi bara är en del av EU så har självkänslan blivit skadad och svensken har blivit känslig för information om brister i samhället…
    Detta vet immigranter väldigt väl och när man vill diskutera svenska problem så blir det tyst, ty man vet hur känsligt ämnet är…
    Det tar tid innan immigranter öppnar sig och jämför vad de upplever här och vad de varit med om tidigare…
    Bland så kommer kritiken, eller informationen, på ett sätt som man måste fundera en stund på innan man alltid förstår…
    Jag förmodar att det är för mycket erfarenheter från utomlands vistelse som stör på denna bloggen.
    Det är mycket enklare att sitta hemma vid köksbordet och knyta näven och inget fatta utan bara vara förbannad…

    • Thomas Gunnarson skriver:

      En sådan svensk egendomlighet är skatten på låga inkomster….
      En bekant från Bosnien frågade mig om min pension som nybliven pensionär…
      Tja, sade jag, det blir inte så fett…
      7500kr efter skatt per månad….

      Min far, sade han då, har 10000kr ut i månaden…
      Maten kostar en tusenlapp så resten har han över då han bor billigt hemma på den lilla gården som han levt på hela livet…

      Mycket information med några få ord.
      Ett land som Bosnien, med en förödande krig nyligen, har alltså möjlighet att ge en självhushållande bonde från kommunisttiden en pension som är betydligt bättre än en halvtidsbonde som även varit löntagare i ett ”rikt” land som Sverige….

      Men han avstod från att säga som det var: Thomas, de har lurat skjortan av dig!

  6. mats skriver:

    Robert,
    Jag börjar på ny kula för att inte raderna ska bli så korta.
    Jag beklagar att din svärdotter och andra svarta utsätts för behandling, tillmälen och liknande som inte känns rättvisa eller motiverade. Det kan vara fördomar som uttalas på detta sätt, eller okunnighet, eller obetänksamhet. Det kan faktiskt vara hat, men jag tror inte man ska ha det som primärt antagande.
    Samtidigt bekräftar du att det inte är den normala situationen att möta dessa uttryck.
    När det gäller barn är situationen tvetydig. Du begär att vi ska skydda barnen. Jag är inte övertygad om det. Om jag talar från egen erfarenhet utsattes jag från första klass för ett vanligt svenskt förtryck, kravet på konformitet, jantelagen. Redan i första klass frågade fröken mig varför jag alltid var en sådan gubben mot strömmen. Jag hade aldrig sett saken så, men insåg att de andra, som inte värnade sin personliga integritet och frihet, faktiskt utgjorde ett hot mot min!
    Jag har sedan dess varit en förkämpe för individuell frihet och rätt. Det motstånd jag mött och fortfarande möter, stärker mig. Jag fick också tidigt, genom goda exempel, klart för mig att hat inte löser problemet. Det är argument, föredöme och uthållighet som åstadkommer förändring. Jag hoppas din svärdotter har orken att leva så, och att hon får ert stöd för detta!

    • robert skriver:

      Hehe, för min del var det konformism och jante som var det mest chockerande för mig när jag flyttade hit. Konformism var totalt främmande för mig. Sådana krav hade jag inte upplevt i de andra länder jag hade varit bosatt i. Och jantelagen då! Första gången några svenska vänner förklarade för mig vad det handlade om trodde jag att de skämtade:)

      /robert

      • mats skriver:

        Härligt Robert!
        Media vill gärna ha den här konflikten. Hat är en väsentlig del av deras dramaturgi, man kan nästan likna det vid liturgi. Låt dem inte vinna och låt dem inte vända människa mot människa!

Kommentarer inaktiverade.