Förbud är kontraproduktivt

Mark Thornton från Misesinstitutet berättar vid en föreläsning från 2012 om hur erfarenheterna från alkoholens förbudstid och kriget mot droger, hur det har skadat samhället. Han gör en jämförelse mellan klassisk ekonomisk teori och österrikeskolans teori. Enligt klassiskt teori styrs en fri marknad av tillgång och efterfrågan. Men där finns också en baksida som kallas för externaliteter. Det vill säga negativa effekter som man gärna vill åtgärda med politiska beslut.

En sådan externalitet kan vara alkoholism, våld eller olyckor. När dessa externaliteter ska åtgärdas vaknar förbudsivrarna. Men Thornton utfärdar en skarp varning, samband är inte kausalitet, alltså inte orsak. För att några blir alkoholister, så blir inte alla det för att alkoholen är tillgänglig i samhället. De flesta blir det inte. Alla som dricker alkohol blir inte våldsamma, de flesta blir det inte. Alla som dricker alkohol råkar inte ut för olyckor, de flesta gör det inte.

Men när man förbjöd alkohol i USA så steg antalet mord per hundra tusen invånare från sex till tio, innan förbudet togs bort, för att sedan åter sjunka ner till fem. En annan märkbar effekt var att den svarta marknaden inte ville hantera de stora volymer som den vanligaste alkoholhaltiga drycken, öl hade. Den svarta marknaden riktade in sig på starksprit, som är mycket mindre skrymmande att hantera. För konsumenten är det dock svårare att dosera. Dessutom försvann all kvalitetskontroll. Orenheter och rena gifter förekom i den olagliga spriten. Brukarna löpte större risker.

Den svarta marknaden gynnade också mängder av annan olaglighet, som mutor, på alla nivåer i samhället. Polisen jagade inte sina bestickare, men tog gärna fast deras konkurrenter när de fick dem serverade genom angiveri. Det fick polisen att se effektiv ut, men hela samhället var genomfalskt. En effekt av den svarta marknaden är att lagen inte gäller och någon objektiv rättsskipning finns inte. Ekonomiska transaktioner säkras under hot om våld. Äganderätten blir helt beroende av förmågan av att med våld försvara den.

Minst lika illa har det gått i kriget mot droger. Drogerna har blivit starkare och giftigare, kriminaliteten allvarligare, de beroende sjukare. Dessutom gör det sjukvården mindre effektiv eftersom substanser som även kan användas i vården med gott resultat inte finns tillgängligt för läkarna att skriva ut på recept. Offentliga uppgifter finns, från förhör och domstolar, att även regeringar och myndigheter deltar i handeln. Det gäller både fattiga länder med bristfällig demokrati och stormakter som USA.

Thornton säger inget om den illegala vapenmarknaden. Men det skulle vara intressant med en studie av denna utifrån sama metodik. Hur vanligt är vapenbrott där det är lagligt att äga vapen och försvara sig vid övergrepp? Hur vanligt är vapenbrott där det är olagligt med civila vapen och följaktligen de vapen som kommer till användning är olagliga? Har de olagliga vapnen blivit kraftfullare, grövre kaliber, högre eldhastighet, större magasin? Har ”sprayshooting” blivit vanligare med dessa vapen?

När jag började som vapenägare följde jag intresserat den amerikanska debatten. I motsats till vad svenskar i allmänheter föreställer sig var de vanligaste amerikanska tidskrifterna inte det minsta macho. Tilltalet är lite annorlunda än i Sverige över huvudtaget, men sakligheten är minst lika god som i Sverige. Om inte, riskerar man att bli stämd på höga belopp.

All skribenter var eniga om att man som privatperson, oavsett man har vapen för jakt eller personligt skydd, inte behöver så kraftfulla vapen. De tre viktigaste reglerna för allt skytte, oavsett det gäller mot tavla eller levande mål, är i tur och ordning, bullet placement, bullet placement och bullet placement. Allt annat är underordnat! En av de rutinerade sherifferna som regelbundet skrev i dessa tidningar sa att han ofta sett lik på bårhuset med en kula från ett kaliber .22 vapen i huvudet. Men han hade aldrig sett någon på bårhuset med bara en kula i kaliber.44 i foten.

För att kunna placera kulan rätt i förhållande till det man skjuter på, krävs det övning. Det var det återkommande temat. För att kunna göra det i skarpt läge krävs det ännu mer träning. En annan sak som de ofta påpekade var att om man VET att man ska till ett krig där det skjuts, då tar man med sig den största kanon man kan få tag på och kan få med sig. Kanske lite som de kriminella gängen som vet att de ska skjuta på varandra.

Men om man inte vet, utan bara vill ha ett enkelt vapen med vilket man vet att man kan placera skottet väl, då tar man med sig det minsta och bekvämaste att bära man kan finna. När brottslingarna inte vet vilka vanliga människor som är beväpnade, eller om de har skäl att tro att de kan vara det, då är de ovilliga att börja skjuta. För de vet att det räcker med en civilperson som kan träffa dem rätt med ett enda skott för att nästa kostym blir en träfrack.

Så varför är politiker och allmänhet så angelägna att förbjuda allt mellan himmel och jord? Varför ser de inte de onda externaliteter deras förbud skapar?

SVT visade i senaste Dokument utifrån, med titeln Nedskjuten, en amerikansk version av det svenska mantrat ”det är vapnens fel”. Analys och sanning är inte dess starka sida. Känslor och propaganda beskriver bättre vad det handlar om.

 

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen, Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

15 kommentarer till Förbud är kontraproduktivt

  1. Jan Suhr skriver:

    Utan förbudstiden i USA hade knappast maffian funnits idag. Förbjuder man något som alla vill ha så skapar man brottslighet och kriminella nätverk.

    Därför bör man släppa allt fritt, med legal narkotika som kan köpas på t.ex apotek skulle i princip all narkotikarelaterad brottslighet försvinna. En brottslighet som kostar samhället stora belopp och massvis med lidande för många drabbade.

    Förbudspolitiken skapar en kriminell okontrollerad marknad istället för en fri fungerande marknad som dessutom i vanlig ordning kan beskattas. Win-Win för alla.

    Men, att släppa narkotikan fri är alldeles för kontroversiellt än så länge, särskilt i Sverige där man inte ens kan göra sprutbyten. De stater i USA där det börjar bli fritt med enklare droger visar vägen…

    • mats skriver:

      Man kan ju inte släppa varken droger eller vapen fritt förrän samhället verkligen håller medborgarna ansvariga för sina egna val och gärningar.
      Det är där som omsorgs-, välfärdssamhället visar sitt stora tillkortakommande. Folket tvingas ta ansvar för statens beslut, men förvägras ta eget ansvar.

      • Jan Suhr skriver:

        Sverige som föregångsland lär nog bli den första anarkistiska staten om det fortsätter som det gör. När vi har den lägsta polistätheten per capita och de dessutom klagar på att de inte klarar sin uppgift är det inte långt bort att folk börjar ta saken i egna händer. Illegala vapen bland vanliga medborgare kommer vi snart att se och sen är vi snart inne i en spiral mot undergången som civiliserat samhälle. Pessimistisk, jag??

  2. Samuel af Ugglas skriver:

    Det var synd Mats att Du inte tog chansen att lämna en levnadsbeskrivning för den gamle Joseph Kennedy och hans problem med spriten. Han agerade för pengarna.
    Socialisterna gör det för rösterna, lättköpta skulle jag vilja påstå och enbart för känslan av makt.
    När rör sig en socialist med ”makt” ute bland befolkningen utan beväpnat skydd, i Rosengård, Bergsjön eller Södertälje?
    Sant eller ej, legenden eller historien om japanerna som tvekade att invadera Amerika över västkusten, befolkningen är ju beväpnad, försvinner inte så lätt ur minnet.

  3. Göran skriver:

    Det kan finnas behov av vapen som kan ”spotta ur sig” många skott. En hederlig person som behöver försvara sig kan behöva göra det mot många angripare. Ett skott (om det träffar) räcker oftast inte för att stoppa en angripare.

    En skillnad mellan gangsters och hederligt folk med vapen. Hederliga människor över med sina vapen medan gangsters inte gör det. Hederliga vapenägare har nog större vapenvana är vad enskilda poliser har. Det blir nog en sanning att gangsters inte vill ha hederliga vapenägare som bär vapen på stan.

    • mats skriver:

      Jo, enskottare känns väl lite inaktuellt. Men en revolver med sex eller en pistol med tio räcker ofta mycket långt för den som tränat med sitt vapen.
      Banditerna kan ju inte träna som de bör, för då hörs det ju när de skjuter och polisen blir tillkallad. Det kan vi ju vara glada för, eller inte.

      • Göran skriver:

        I USA var det en kvinna som sköt sex skott i en inbrottstjuv. Trots det lyckades han ta sig ut i sin bil och åka från platsen (han dog senare). Hade det varit två inbrottstjuvar, vad hade hon gjort då? Titta på hur många skott polisen brukar brassa på och då ett helt gäng samtidigt.

  4. Lars Mellblom skriver:

    Denna länk har varit uppe på ett par andra bloggar, kanske här också, men för den som inte sett texten är den väl värd att läsa: http://denamerikanskavapendebatten.blogspot.no/

    • mats skriver:

      En mycket bra länk på svenska som jag inte sett förut. Lotts undersökning är gedigen och ofta citerad i USA.
      Värt att notera är att vi har nästan samma vapentäthet i Sverige som i USA. Men det är två avgörande skillnader.
      Här är nästan alla vapen jaktvapen som förvaras inlåst i hemmet. Det är i princip ingen som hinner göra vapnet skjutklart om det kommer en inbrottstjuv. Utanför jaktmarken måste vapnet också förvaras så att det tar lång tid att göra det skjutklart.
      Därmed kommer vi till den andra stora skillnaden. Skjuter du någon i Sverige, även i befogat självförsvar, så blir det nästan alltid bedömt som övervåld, mer än vad situationen kräver för att freda liv och hälsa. Därmed blir den som försvarar sig själv också dömd för våldsbrott. Ibland till och med hårdare dömd än den yrkeskriminella.

      Det var ett fall i Värmland för cirka 20 år sedan där en man med basebollträ försvarade sin bil mot biltjuvar. Endast han blev dömd för misshandel. Rätten ansåg att han hade möjlighet att avlägsna sig oskadd från platsen. Försvaret av egendomen motiverade inte våld över huvud taget, enligt rätten.

      Det är till denna rättsröta vi bjuder in allsköns element.

      • Thomas Gunnarson skriver:

        Hade du tagit upp detta ämnet för fem år sedan hade du betraktats som galen…
        Inte idag.
        Bara före valet lät det helt annorlunda.
        Ändå har jag alltid sett gårdsägare som haft en extrem kontroll över sin gård och varit förberedd på det mesta..
        Men motsatsen var vanligast.
        Öppet och välkomnande, även för kriminella…

  5. Lars Mellblom skriver:

    Här i Frankrike är situationen ungefär som i Sverige, men med en viktig skillnad när det gäller våld i självförsvar. När någon är åtalad för dråp eller mord, avgör en populär jury om den åtalade är skyldig eller ej. Ofta finner juryn, till skillnad från den övriga delen av rätten, att självförsvaret var legitimt och därför friar den anklagade.

  6. Jan Andersson skriver:

    Utan förbudstiden i USA hade vi heller inte haft någon jazzmusik…

Kommentarer inaktiverade.