Vilka periodiciteter påverkar Jorden?

Varje dygn är en återkommande period. Historiskt varierar det lite grand, men utan instrument kan vi inte märka det.

Månen roterar runt Jorden och påverkar både vatten och land, vatten mest. Den plastiska Jorden ”masseras” av Månen. I någon mån påverkar det även plattektoniken.

Jordens lutning orsakar årstiderna under den ettåriga resan runt Solen, Just nu är jordaxelns lutning 23,4°. Jordaxelns lutning varierar från ungefär 22,1° till 24,5° och tillbaka på 41.000 år.

Jordens bana runt Solen är inte perfekt cirkulär, den är excentrisk. Vi är 3% närmare Solen när norra halvklotet lutar mot Solen än när södra halvklotet gör det.

Förutom Månen påverkar också gravitationen från de andra planeterna i Solsystemet, främst Jupiter och Saturnus. De påverkar främst jordbanans excentricitet.

Det finns tre olika excentricitetsperioder om 95.000, 124.000 och 405.000 år som överlagrar varandra. Det vill säga att ibland samverkar de och ibland motverkar de varandra. Det skiljer hela 23% i solinstrålning mellan max och min när excentriciteten är som störst. Vilket naturligtvis påverkar alla årstider.

Precessionen, förändringen av åt vilket håll jordaxeln pekar ut i rymden beskriver en liten cirkel som fullbordar ett varv på 26.000 år. Just nu pekar den norra änden mot Polstjärnan, men kommer om 12.000 år att peka mot Vega.

Ellipsens precession runt Solen tar 126.000 år.

Milankoviç har visat på geologiskt bevis för cykler på 23.000 och 41.000 år respektive.

Vår galax är Vintergatan, en stavspiralgalax. Vi befinner oss halvvägs ut till kanten av denna galax. Även om vårt Solsystem i huvudsak driver med i Orionarmen, så får vi varierande mängder interstellära partiklar från både den och de andra sprialarmarna. Vår resa runt hela galaxen tar 226 miljoner år.

Solfäckarna varierar i cykler om cirka 11 år. De har via solplasma, variatoner i solens magnetfält, interstellärt stoff, i kombination med Jordens magnetfält stor inverkan på kondensationskärnor, albedo och annat. Kort sagt det påverkar vårt klimat.

Abdussamatov har visat att Solens aktivitet varierat i sex överlagrande regelbundna cykler de senaste 800.000 åren. Bland annat periodicitet på, 11, 210 och 1000 år.

Till år 2011 hade man identifierat 4239 kometer som rör sig i eller återkommer till vårt solsystem. Det har gjorts beräkningar på att det kan vara så många som en biljon kometer i omlopp. De flesta är små och mera som rymdgrus, andra är stora och kan potentiellt vara farliga. Det är om de kolliderar med Jorden. En sådan kollision tros ha orsakat dinosauriernas utdöende.

Kometerna har i många fall cykliska banor och återkommer flera gånger. De kan påverkas av solsystemets planeter, främst Solen och Jupiter, så att både bana och periodicitet påverkas. Vissa människor påverkas starkt i sin tro av kometerna. Till exempel den religiösa rörelse som begick kollektivt självmord 1997 när kometen Hale-Bopp passerade.

Både kometer, asteroider och meteorer lämnar partiklar efter sig i rymden, en del av detta landar på Jorden när det tillräckligt nära för plantens gravitiation att ta hand om det. Hur det påverkar vår atmosfär är okänt.

Alla dessa cykler lägger till och drar ifrån i den enormt komplexa ekvation som ger villkoren för klimatet på Jorden. En del av dem har tillräcklig kraft eller tillräckligt stor variation för att skapa en tipping point. Once in a blue moon (vilket betyder ganska sällan eller oväntat, på engelska) kan dessa cykler få tydligt genomslag i vår planets klimat. Ordagrant syftar uttrycket på de år då 13 fullmånar uppträder istället för det normala 12. Inträffar 7 år av 19, ytterligare en periodicitet att notera.

De ger tillsammans villkoren både för de storskaliga geologiska klimatförändringarna och för det vi sedan urminnes tider kallar för årsmån. Den som tror att en förändring i storleksordningen 100 ppm av atmosfärens innehåll av koldixod skulle orsaka katastrofala klimatförändringar och allt det här andra jag redovisat inget betyder, har helt enkelt inte förmågan att bedöma relevansen i klimatekvationens olika ingående värden. Jag känner på mig att jag glömt någon cykel eller periodicitet, men läsarna kan förhoppningsvis fylla på.

Till detta kan läggas icke-cykliska förändringar som ständigt pågår, exempelvis plattektoniken, som obönhörligt på sikt ändrar allt klimat på Jorden. Det finns inget ”status quo” i naturen, något som redan Herakleitos beskrev för 2500 år sedan och klart bekräftades av Darwin för 150 år sedan. Det har sedan dess varit axiom inom vetenskapen och för politisk filosofi. Ända tills någon dumbom kom med påståendet att människan är skyldig att bevara status quo i naturen och en besvärande massa dumbommar, både politiker, företagare och väljare, följde efter.

EDIT: Summerar cyklerna i den gigantiska planetväxellåda vi lever i (på). De flesta är ungefärliga.

1/2 dygn
1 dygn
28 dygn
1 år
2,7 år (7/19)
11 år
210 år
1000 år
23.000 år
26.000 år
41.000 år
95.000 år
124.000 år
126.000 år
405.000 år
226.000.000 år
Kometerna

EDIT: Precis som Niklas påpekat nedan hade jag blandat om när Jorden är närmast Solen. Det är när Norra Halvklotet har vinter, norra änden på jordaxeln lutar bort bort från Solen.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Vilka periodiciteter påverkar Jorden?

  1. Tege Tornvall skriver:

    Lysande klart och logiskt. Mycket av detta borde vara allmänbildning resp. läras ut i skolan – men är det inte resp. görs inte. Tala om faktaresistens!

    • akesundstrom skriver:

      Sant, ett spännande och lärorikt inlägg. Problemet är väl ”bara” att det är svårt att övertyga väljarkåren med en argumentering som väldigt få kan bedöma och därmed ta till sig.

      Men bra förstås om någon klimatkramare, journalist eller etermedieproducent med naturvetenskapliga insikter triggas att bemöta, kommentera eller själv bidrar till att sprida dessa fakta inom skolvärlden och till vår faktaresistenta politikerkår.

      Knäckfrågan är ändå om maktelitens heliga doktriner ”tillåter” några andra reaktioner än en eller annan trött gäspning. Har inte alla 7-klöver-människor tydligt deklarerat att de inte är det minsta intresserade av några fakta i detta ämne, när de nu i stället kan glädjas över att de falska hotbilderna gjort det så mycket lättare att höja skattetrycket, utan protester från en hjärntvättad menighet.

      • Stefan Eriksson skriver:

        Mitt i prick ditt sista stycke där Åke! Kan man befara att ”avlatsbreven” återkommer med viss periodicitet? Så ser det i alla fall ut ur min horisont.
        Det är tragiskt i ”dessa upplysta tider” att konstatera hur medeltida metoder används för att skaffa sig vinning över guldet.
        Och att folk i gemen går på det.

        • akesundstrom skriver:

          Jag tolkar dina ”medeltida metoder” som en referens till Machiavelli och visst är det hans enkla men effektiva metod som fortfarande praktiseras i maktens boningar: att härska genom att kombinera hot med smicker och belöningar.

          Bra att du satte ”dessa upplysta tider” inom citationstecken för klimatpolitiken (och mycket annat) påminner ju osökt om häxbränningarnas tid: samma tro på häxor och spöken nu som då. Fast de troende i dag har ofta en fin examen, som t ex de beramade doktoranderna som städslas av Sveriges farligaste och mäktigaste man, Stefan Ingves, vår störste häxmästaren och den som i praktiken styr landet.

  2. Göran skriver:

    Skolan har bestämt att det ska vara ett klimathot. Därav utgår all undervisning ifrån det. Det är likadant på flera områden.

    Skolan och IPCC är med likhetstecken mellan dem. IPCC bestämmer först vad resultatet ska vara och plockar sedan in de värden som passar. Alla som deltar i den processen är ohederliga människor. Å andra sidan rättar de flesta människor in sin moral efter vad som ställer mat på deras bord.

  3. Jan Suhr skriver:

    Just det där med jordaxelns lutning är intressant, vi är nu på väg mot att axeln ”rätar” upp sig från att ha lutat mest för cirka 10000 år sedan. Denna förändring gör att vändkretsarna rör sig söderut och polarcirklarna norrut med följd att vi får större tempererade zoner. Men det innebär också att polerna får mindre solljus under sommarmånaderna. Totalt sett leder det till nedkylning. Såg en siffra på att vändkretsarna rör sig 14 meter per år mot ekvatorn.

  4. Niklas skriver:

    ”Vi är 3% närmare Solen när norra halvklotet lutar mot Solen än när södra halvklotet gör det.”

    Ska det inte vara tvärt om, alltså att vi ungefär nu på högsommaren när norra halvklotet lutar mot solen befinner sig längst bort från solen? https://sv.wikipedia.org/wiki/Jordens_omloppsbana

    I övrigt en intressant läsning.

    • mats skriver:

      Jag kollade på en mängd olika sidor inför det jag skrivit i inlägget. Främst många Wikipedia. Just nu hittar jag inte den där detta stod, men jag är ganska säker på att jag skrivit av rätt. Det är dock inte omöjligt att det finns motsatta uppgifter på olika wiki-sidor.

      I alla händelser verkar det vara tydligt att solinstrålningen varierar beroende på en excentrisk jordbana.

  5. Niklas skriver:

    Meningen ”Vi är 3% NÄRMARE Solen när norra halvklotet lutar mot Solen än när södra halvklotet gör det.” borde alltså ändras till ”Vi är 3% LÄNGRE IFRÅN Solen när norra halvklotet lutar mot Solen än när södra halvklotet gör det. (Ändringarna med versaler).

    • mats skriver:

      Jo, jag förstod ditt påpekande, men ville kolla var jag hade hämtat mina uppgifter ifrån. Tyvärr har jag inte sparat mina metadata på samma ställe som texten. Jag har letat men inte funnit det. Det har varit lite rörigt på sistone.
      Det är inte alls otroligt att den källa jag hämtade informationen från hade förväxlat just denna uppgiften.
      Poängen är ju fortfarande densamma, att Jorden rör sig runt Solen på ett sätt så att avståndet till Solen varier periodiskt med 3% och denna skillnad i avstånd ger en märkbar skillnad i solinstrålning.

  6. solar plexus. skriver:

    När jorden är närmast solen 21 juni, är NH-somrar mycket varma. Om närmast 21 dec. är somrarna mindre varma. F.n. är 5 jan , när jorden är närmast solen.

    Mats, jag tror att boken : the inconvenient skeptic av John Kehr, skulle intressera dig mycket. Den avhandlar bla. jordens periodiciteter ingående.
    Vänliga hälsningar.

Kommentarer inaktiverade.