Parisavtalets riddare

Parisavtalets löfte att den rika världen ska ge en massa pengar till den fattiga kanske inte kommer att bli mer än en tummetott, eftersom USA som var tänkt att bli största bidragsgivare genom President Trumps försorg dragit sig ur den fagra, men svaga viljeyttringen som parisavtalet är.

Istället ska EU, Kina och Kanada rädda världen genom att slänga massor av miljarder (euro, yuan, dollar, kronor) på ett problem som inte existerar, klimathotet. Dessa vilsna politiker tycks vilja bli parisavtalets riddare. Att deras uppdrag är lika meningslöst som en gång Don Quijotes, verkar inte ens noteras som en avlägsen och osannolik möjlighet. Hur illa vilsna de är framgår av hur de hejas på i media och andra granskare som påverkar våra politiker.

Istället är de beredda att släppa iväg ett expresståg i full fart mot ett stup, styra en lyxkryssare mot havets farligaste klippor. De styr med öppna ögon, men utan att inse vad de är i färd med att göra, sin osänkbara Titanic rakt mot isberget, sin Aniara ut i dödrymden. Den marknadsorienterade kommunistdiktaturen Kina, med världens största ekonomi, ser det förmodligen som en prima möjlighet att sänka konkurrensen och driva in en kil mellan USA och övriga västvärlden.

Kineserna har råd, i form av sitt handelsnetto och de har makten i kraft av sin diktatur, att driva detta spel. Med upphöjt lugn och för en handfull dollar får de se européerna slänga sig på sitt eget svärd. Sun Zi skulle ha gratulerat sina landsmän till en lyckad taktik.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

23 kommentarer till Parisavtalets riddare

  1. Stefan Eriksson skriver:

    ”Expresståget” Tyskland vaknar upp till en ny förhandlingsrunda. För att isolera AFD från inflytande finns ett (endast ett) möjligt alternativ för att skaffa majoritet i förbundsdagen.
    Det alternativet lyder; CSU-CDU, FDP (liberalerna) och mupparna med klorofyll upp till öronen.
    Häpp!
    Jag skulle vilja vara en fluga på väggen i det rum där CSU och de gröna skall förhandla om inbillade klimatfrågor där Tysk industri kan befaras må dåligt av politikens nycker.

    De gröna kommer säkert att få ett löfte om att efterleva Parisavtalet som betalning för att hålla sig lugnt på sin komposthög utan att ”gnälla” till nästa val.
    Om det blir ett nyval eller det aviserade valet om fyra år, återstår att se.

    • mats skriver:

      Tyskland går mot samma politiskt/moraliska nedbrytning som Sverige gjort. Det är det de gröna gör, bryter ner moralen i maktutövningen, eftersom att ha makten för de flesta politiker är viktigare än vad man gör med den.

      • akesundstrom skriver:

        Lite motsägelsefullt, Mats. Att beskylla de gröna för att bryta ner moralen, men i efterföljande bisats medge att de flesta politiker anser att makten är viktigare än vad man gör med den. Löfven, Kristersson och Lööf är lika goda kålsupare som MP:s språkrör, har vi inte varit ganska eniga om den saken?

        • Stefan Eriksson skriver:

          Nej Åke, inte så motsägelsefullt. Det återfins ”moralbefriade” individer i alla politiska sammanslutningar. Därom råder väl ingen tvekan. Problemet med Mp är att andelen moralbefriade inom partiet är till synes nära nog 100%.
          Detta samtidigt som de gör gällande att ha en bättre moral än det stora flertalet väljare.
          Att svära i kyrkan framstår som en bagatell i jämförelse med mp,s sätt att agera vid maktens köttgrytor.

          • Åke Sundström skriver:

            Kan för egen del inte upptäcka någon större skillnad i andelen moralbefriade individer i våra olika partier. Inte heller vad gäller att svära i kyrkan eller att trängas framför maktens köttgrytor. .

        • mats skriver:

          Du följde inte min tankegång där, Åke. Eftersom de som åtrår makten är/blir/gör sig beroende av de gröna, vilka i sin tur nöjer sig med att spela träkarl i maktspelet, så bidrar de gröna till det moraliska förfallet. Det är dessutom deras enda verkliga bidrag.

          • akesundstrom skriver:

            Men om nu de stora partierna gör sig beroende av MP (som väl f ö inte kan sägas spela träkarl) så bidrar givetvis båda parter till det moraliska förfallet – med bestickaren som en i mina ögon (inte dina?) större skurk än den som låter sig bestickas/mutas. I synnerhet som den förre i högre grad än den senare agerar mot bättre vetande och i strid med sin påstådda ideologiska grundsyn (som jag nämnde nedan, i mitt andra inlägg).

            Så misstog jag mig verkligen, när jag föreställde mig att vi var eniga om att Löfven, Kristersson och Lööf är minst lika goda kålsupare som MP:s språkrör?

            • mats skriver:

              Ja och nej, eftersom de gröna gör politik av idéer som är verklighetsfrånvända så kräver de i princip moralisk underkastelse av de partier som vill ha deras stöd.
              Att det sedan finns så moraliskt depraverade partier att de ens överväger att ta stöd från de gröna är en annan och senare fråga.

              Ja, alla är lika goda kålsupare vid en översiktligt blick på spelet. Men det finns ett slags turordning i vilken förfallet fortskrider. Det var den uppdelningen i händelseförloppet jag var ute efter.

              • Åke Sundström skriver:

                Men inte krävde väl MP någon underkastelse av M som villkor för deras stöd 2010? Fredrik har ju själv skrutit om att hans öppna hjärta var i fullt samförstånd med de grönas i sanning verklighetsfrånvända migrationspolitik.

                Eller menar du kanske att han efterrationaliserar, håller god i elakt spel? Kanske det, men då är hans sanningsetik inte ett dugg bättre än språkrörens. Så visst är kålsuparteorin svår att motbevisa! Och att ”turordningen i förfallet” markant skiljer sig mellan aktörerna är inte heller så självklart som du vill göra gällande. .

            • Stefan Eriksson skriver:

              Mp bygger sitt politiska budskap med anspelningar till ”vanligt folks” bristande moral (förhållningssätt), i stort alla sammanhang.
              Klimathysterin är ett paradexempel på hur Mp gör sitt inflytande legitimt, enbart med moraliska pekpinnar, utan faktiska bevis för sitt budskap.
              För att kunna agera så när denne har inflytande på andras tillvaro, krävs en befrielse från allt vad moral innebär.

              Kännetecknar Mp i högre utsträckning än nuvarande andra riksdagspartier.

              • Åke Sundström skriver:

                Men Stefan, alla partier i 7-klövern hyllar ju samma klimathysteri, med eller utan moraliska pekpinnar men med katastrofala konsekvenser i båda fallen. Samma mönster i det urspårade djurskyddet. Ser en nyansskillnad, ingenting mer.

                • mats skriver:

                  Jag tror de andra partierna gör det mycket av rädsla för att om de inte gör det så skulle MP få betydligt fler röster.
                  Däri ligger MPs korrumperande verkan.

                  • Åke Sundström skriver:

                    Den ursäkten varken håller eller stämmer. Reinfeldt spelade bluffpoker genom att kalla näringslivet för ett ”särintresse”, samtidigt som han oblygt stöttade detsamma med hjälp av CO2-skatt och elcertifikat.

  2. Rikard skriver:

    Hej.

    Kina, likt muslimska religiösa ledare, har inte perspektivet att man skall segra så fort som möjligt och därefter är konflikten över.

    Kina har perspektivet att inte förlora, och att (åter)ta positionen som global hegemon förr eller senare. Om det sker i år, om tio år eller om hundra år är mindre viktigt.

    Våra barnlösa ledare har perspektiv som dagsländor i jämförelse.

    De skräms dessutom av västerlänningar med det långa perspektivet, och än mer av västerlänningar som accepterar civilisationernas eviga kamp som ett faktum; ett faktum som inte betyder krigshetsande (vilket man i Sverige och västvärlden retoriskt kopplat samman med begreppet realpolitik) utan som betyder ömsesidig respekt byggd på att förstå varandras värderingar och prioriteringar i syfte att minimera och undvika konfliktytor. Endast den ådra inom statskunskap som flammade upp när Muren föll – ”Historiens slut” – har kunnat agera så naivt och inbilskt översittaraktigt som man gjort sedan 1991. Tyvärr resonerar våra ledare fortfarande som om den ådran inte gång efter annan visat sig värdelös och dess främste profet (Fukuyama) gjort avbön.

    Hur många svenska politiker har läst Sun Zi, eller Miyamoto Musashi, eller Tacitus, eller Havamal, eller Voluspá, eller ens så mycket som funderat över varför slaget vid Cannae ägde rum?

    Nej minsann, det skall dansas i barn-TV och lekas i underhållningsprogram…

    …och beslutas om saker utan att ha kunskap om dessa.

    Om demokrati är att den som fått flest röster bestämmer och den som bestämmer avgör vad som är rätt och fel, så har världen och verkligheten bara att anpassa sig verkar de tänka – inte ens de stackars människor som lever med schizofreni eller schizoida psykoser är så… frånkopplade. Tvärtom har de senare ofta ett starkt intresse och behov av att lära sig förstå sin omgivning och sig själva.

    Med ursäkt för svammel.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • mats skriver:

      Bra förtydligande av min oro för att Europas politiker inte förstår det långa spelet för att de är allt för inbegripna i intriger om makten idag.
      Robert von Sandor lär ha översatt Miyamoto Musashis Fem Ringar till svenska 1992. Eftersom jag ägnat en del tid och ansträngningar åt mental träning har jag letat den boken, men aldrig lyckats läsa den.
      Kan någon tipsa mig blir jag glad!

      • Rikard skriver:

        Hej.

        En snabb sökning ger inga förlag som säljer von Sandors översättning, men jag fick en träff på en dojo som verkar ha haft en serie seminarier baserat på von Sandors version.

        Dojon kanske kan hänvisa till var man kan hitta den översättningen?

        [http://www.gakedojo.se/information/musashi/]

        Annars verkar det vara Stenudds översättning som finns i handeln.

        Kamratliga hälsningar,
        Rikard, fd lärare

        • mats skriver:

          Det ska jag kolla upp, tack Rikard!
          Det är ju intressantare med Sandors översättning eftersom han dels var fil dr i japanologi och dels aktiv budoutövare.

  3. akesundstrom skriver:

    En annan liten nyansskillnad oss emellan: Det blir onödigt provocerande att hävda att klimatproblemet ”inte existerar”, för det gör det i högsta grad, i FN, i politiken, i PK-pressen och bland korrumperade ”forskare”. Och visst kan det vara så att ökad koldioxidhalt i atmosfären leder till smärre, men tämligen lättlösta, bekymmer.

    Mer relevant, menar jag, är att Parisavtalet på intet sätt bidrar till att lösa det påstådda problemet. Fast i andra hand kan det förvisso var värt understryka att klimathotet är ett propagandaspöke, uppskattat av politiker i jakt på mer egen makt (FN) och högre skatteintäkter (vår regering) samt av fossilbranschens huvudkonkurrent, kärnkraftsbolagen. Och med borgerliga politiker, Merkel, Batra m fl, som ansvariga i än högre grad än de gröna, eftersom som deras medlöperi går stick i stäv med den marknadsekonomiska grundsyn man påstår sig vägledas av.

  4. akesundstrom skriver:

    Mats, skicka-länken krånglar, i varje fall för mig. Att behöva skriva om leder lätt till missar, särskilt sena timmar. På första raden skall det givetvis stå ”varken” och på fjärde raden från slutet saknas ett ”han”.

  5. Stefan Eriksson skriver:

    Exempel på moraliskt förfall;
    Det tyska valet till förbundstagen renderar i två möjliga regeringskoalitioner. Alla i debatten verksamma är överens om den beskrivningen. Men det stämmer inte.
    Möjligt är att CDU söker stöd hos FDP och……AFD för att få till stånd en majoritet i parlamentet.

    Istället väljs de gröna som det enda alternativet att saluföra i väljarkåren.

    Detta är ett moraliskt förfall eller en ren skär lögn om man så vill.

    Varför då en sådan uppenbar lögn?
    Jo, de gröna är så pass sugna på att få regera, att den goda moralen att hörsamma valresultatet läggs åt sidan.

    De gröna spelar huvudrollen bland karaktärerna moralbefriade.

    • Åke Sundström skriver:

      Men varför skylla på de gröna när Merkel utser sina två samarbetspartner eller när pressen tiger om den tredje möjligheten, att välja AfD i stället för Die Grünen. Det är säkert fler än de senare som är ”sugna på att få regera”.

      När pressen skriver ”möjliga” får man väl ändå tänka sig att dom helt ärligt menar ”sannolika”. För att Merkel skulle ta med AfD i sin regering är väl lika osannolikt som att M skulle samregera med SD. Det möjliga och det sannolika är inte rena synonymer, men har ändå en likartad innebörd.

      Ungefär som att ”ursäkt” och ”förklaring” betyder ungefär samma sak – för nu anknyta till Mats avrundande kortkommentar i replikväxlingen oss emellan.

      Jag skulle nog inte ens kunna instämma i den slutsats att de gröna spelar ”huvudrollen bland de moralbefriade karaktärerna”. För egen del ser jag inga belägg för tesen att de gamla partierna skulle vara mindre intresserade av att ägna sig åt ett moralbefriat regerande.

Kommentera