Socialdemokraternas nazistiska vurm

Då och då får man höra att centern var Sveriges brunaste parti, hade flest medlemmar som sympatiserade med nazisterna. Brunheten är nog en sanning med modifikation. Som vanligt när man tittar på idéhistoria är det viktigt med kontexten.

Centerpartisterna, eller rättare bondeförbundare, som de kallades då, eftersom partiet hette bondeförbundet, hade i allmänhet god kännedom om djurhållning. Detta är viktigt att minnas, för insikterna om arv och genetik hade gett stor utdelning i husdjursaveln. Högre avkastning i mjölk och kött gav helt enkelt klirr i kassan för bönderna. Mindre bekymrade man sig för att detta bidrog till utslagning av de gårdar som inte kunde producera mängd till lågt pris.


Folkhumorn kunde naturligtvis inte låta bli att dra på munnen särskilt när den avelsintresserade storbondens högt värderade dotter råkade i olycka med någon lägre värderad dräng. ”-Är det avelsdugligheten som utprovas?” och liknande spefulla kommentarer lär ha förekommit.


Inte heller Jan Björklunds Liberaler gick fria, vilket jag tydligt redovisat här på Frihetsportalen. Inte minst gäller det dåvarande jordbruksminister Bo von Stockenström. Detta alltså i trots av 1800-talets frihetliga liberalism, som såg individer och individuell frihet som det upphöjda målet. Denna avvikelse från den egna grundlinjen är svårare att förstå och förklara.
Möjligen är det en svagsint tro på att alla människor vill väl och att man därför kan ge upp hävdandet av den egna linjen, eftersom de andra om de lämnas i fred kommer att göra ett lika bra jobb. Ungefär som att tänka sig att kvickroten kommer att gynna vetet.


Så när vetenskap och filosofer från flera håll såg en möjlighet att förbättra själva mänskligheten var det många som hängde på. Åtminstone innan det blev ren rasism av det hela. Tänk om man i varje fyrbarnsfamilj kunde välja ut det intelligentaste barnet och endast låta det barnet fortplanta sig med ett likaledes utvalt barn av motsatt kön. Övriga tre steriliseras. Om man gör så i varje generation skulle man troligen på hundra år märka en avsevärt höjd intelligenskvot.

Arbetarrörelsen var konservativ. Socialisterna insåg att arbetarna alltid kommer att vara fler än direktörerna. Så man organiserade arbetarna och man gjorde det hierarkiskt och det har man aldrig slutat med. Hierarki betyder i praktiken också en gradering av människor, en värdering. Sossars tal om allas lika värde skorrar därför falskt. Vad de menar är att det är deras värdering som gäller, ingen annans. Jantelagen och bruksortsmentaliteten stadfäst som normerande lag.


Deras värdegrund lät sig enkelt även omfatta grupper, vad var klasskampen om inte grupp mot grupp? Vid makten tvingas socialister inse att de måste hantera olika grupper med någon form av rättvisa. Indelade i skrån eller korporationer som alla styrs uppifrån, av socialister, fungerar det nöjaktigt både moraliskt och intellektuellt förklarat. Funktionssocialismen är bara en senare och till sitt yttre mer sofistikerad metod än nazismen.


Vilket svenskt parti var det som steriliserade odugliga svenskar ända in på 1970-talet? Vilket svenskt parti, om inte S, var det som höll sig med en kvinnlig ideolog som talade sig varm för att ”stärka den svenska folkstammen”? Hon hyllades flera gånger i Hylands hörna på 60-talet för sitt arbete, av en skrockande Lennart Hyland? Aaalvaa Myyrdaal!!!


För socialdemokraternas del lockade nog då som nu, möjligheten att sätta demokratiledet i det egna partinamnet åt sidan och säkra ett evigt maktinnehav där man kunde styra folk och rike till att bli det paradis som makthavarna kunde slå sig för bröstet över att ha skapat.
Vi som inte är sossar kan se att de misslyckats. Men bjälken i deras öga förblindar numera fullständigt och gör sådan insikt omöjlig inom S.

När jag precis nedtecknat detta får jag draghjälp av Nils-Eric Sandberg i Kristianstadsbladet. Krönikan har väckt de lokala sossestrollen.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

19 svar på Socialdemokraternas nazistiska vurm

  1. Ivar Andersson skriver:

    Ras, och rasbiologiska skrivningar i de politiska partiprogrammen försvann 1946 när centerpartiet, som var det enda öppet rasistiska riksdagspartiet, strök sina då de inte längre kunde neka till Tredje Rikets bestialiska folkmord på judar. Men fram till 1946 ansåg Annie Lööfs företrädare att judar var mindervärdiga raselement vilket Ledarsidorna.se tidigare avslöjat. https://ledarsidorna.se/2019/07/regeringen-aterinfor-rasbegreppet-i-svensk-lag/

    • Mats Jangdal skriver:

      Jo, men jag anser Myrdal och sossarnas fortsatta politik och retorik på området är än mer avslöjande.
      Tyvärr går det inte att kontakta Westerholm på ledarsidorna, jag har försökt. Man kan endast kommentera via FB. Han isolerar sig i sitt elfenbenstorn.

      • Åke Sundström skriver:

        Men har inte Moderaterna agerat lika dubbelt? Genom att inbilla väljarna att man står för konservativa, borgerliga värden, men samtidigt acceptera – och själva i regeringsställning medverka till – ren vänsterpolitik? Vem är då den största svikaren? Löfven kan ju trots allt skylla på att han är uppvuxen med klockartro på Karl Marx. Med Kristersson avsvär sig tron på sina liberala och konservativ gudar.

        • Mats Jangdal skriver:

          Du får nog ge ett konkret exempel om jag ska hålla med om att högern/moderaterna uppträtt lika lögnaktigt om nazismen visavi den egna politiken, som sossarna gjort.

          • Åke Sundström skriver:

            Min kommentar jämförde de två partiernas generella ljugande, men du har rätt i att sossarnas dubbelhet varit tydligare än moderaternas när det gäller det ideologiska släktskapet med nationalsocialismen. Till de moderata självmålen hör att man avstått från att protestera mot beskrivningen av nazismen som ett högerparti, när det ju handlat om motsatsen, ett tydligt vänsterparti, som ju framgår av det fullständiga namnet.

        • Åke Sundström skriver:

          ”Medan” och ”konservativa” skall det förstå vara i sista meningen.

  2. Dandersan skriver:

    Dagens understrecket i SD om migration.
    Migranter friskare och mer företagsamma än de som inte migrerade.
    Gällde dem som flydde svält vid förra seklet i alla fall.
    Nu är det medelklassen som flyr till länder där de kan leva godare och lyckligare än sina bröder men inte fullt lika lyckliga som sina nya landsmän.

    Selektionen funkar inte helt idag. Vi är lite för bortklemande tydligen.

  3. Rikard skriver:

    Hej.

    1800-talets liberalism gick ut på individuell frihet, ja. För borgarklassen. För de lägre stående var friheten endast teoretisk, då de saknade medel och möjlighet att förverkliga de fina teorierna. Som liberalismen idag, och än mer libertarianismen. Det är ett av skälen till att de av Pariskommunen inspirerade idéerna, samt Det kommunistiska manifestet var det som fick genomslag från 1850-talet och framåt. (SAP grundas först 1889 och då var arbetarkampen redan i full sving, och repressionen från stat och kapital sträng och blev allt hårdare; kulmen kan sägas vara när man inköper en giljotin ifall man behöver hantera efterbörden av ett folkligt uppror, något som sågs som en reell risk.) Läs inte dåtidens historia i ljuset från ryska revolutionen och socialdemokratin efter andra världskriget; det är olika samhällen vi talar om. Den tidiga arbetarrörelsen agiterade i ett land där liberaler åt sig till gikt medan folk svalt några kvarter bort. En viss Strindberg (och många fler) skildrade detta med en god portion svart humor när det borgerliga etablissemangets tama kritiker underlät att visa dåtidens bigotta värderingssystems praktik.

    Så som nutidens etablissemang gör med sina kritiker för övrigt. Leoparden kan inte byta sina fläckar verkar det som.

    Det finns tyvärr ingen motsättning mellan demokrati och rasbiologi (inte mellan rasbiologi och liberalism heller för den del, eller socialism, och definitivt inte mellan rasbiologi och objektivism eller anarkism) då det inte är en ideologisk fråga som har med organisationsformen att göra utan med bakomvarande värderingssystem. Demokrati i ett land med mycket tydliga klassiskt liberala värderingar (säg USA ca 1885) kommer att bli väldigt annorlunda än demokrati i Storbritannien, trots att länderna är mycket lika – det blir olika då de grundläggande värderingarna skiljer sig åt, då ägarförhållanden och ekonomiska intressen ser olika ut och då geografin och kommunikationerna ser lika ut. Det hjälper ju inte att i huvudstaden besluta, om det sedan inte kan genomdrivas på plats, oavsett med vilket statsskick beslutet tas. Jämför med Sverige på 1600-talet, när området från (ung.) Sälen, Idre och Särna upp till Östersundstrakten byttes fram och tillbaka mellan Sverige och Danmark – enligt kungarna i huvudstäderna. Folket på plats brydde sig inte ett vitten och fortsatte med sitt då kungamakten inte kom åt att tvinga igenom sin vilja: man sade bara ja och amen till vilken fogde som än dök upp med ett eller annat dekret från en eller annan kung.

    I nutid (alltså från ca 1865 och framåt) är dock kommunikation, logistik och administration så väl utbyggd att beslut kan genomföras snarare för lätt; tid för eftertanke gives inte längre.

    Frågan om rasbiologi är dock avhängig även teknologi och inte bara politikers och industrialisters (dessa glöms men kapitalets förkämpar var starkt pådrivande inom det rasbiologiska fältet årtionden innan en viss korpral ens dragit på sig den kejserliga uniformen…) malapropiering av processer och begrepp – kom ihåg att man under den tid det rör sig om tänkte på evolution i termer av tydliga steg och det fanns en riktning i processen.

    Med CRISPR-tekniken med mera är den politiska och etiska frågan ointressant: all teknologi drivs alltid till gränsen av sin kapacitet, därefter införs begränsningar i lag och ett nytt jämviktsläge söks etableras. Stigbygeln, armborstet, krutvapen, radar och radio, parabolantennen, Usenet och Internet, aborter och lobotomier och ECT och steriliseringar och nu genmodifiering in utero; först när vi ser de negativa och/eller inhumana konsekvenserna skapar vi begränsningar av friheten.

    Något som gärna glöms är att det ofta var präster som på kristen grund protesterade mot vad de såg som ingrepp i skapelsen: gud har funnit för gott att låta barnet födas på visst vis, och det ankommer på människan att visa kristen kärlek även mot den gud så tydligt lagt sin hand vid.

    Lite spridda tankar som rasslade igång av ditt inlägg – historien är revolutionär likt ett hjul, och texter som den länkade eller din (och förhoppningsvis mina diatriber) hjälper till att kränga hjulet i annan riktning, en grad i taget.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • Mats Jangdal skriver:

      ”1800-talets liberalism gick ut på individuell frihet, ja. För borgarklassen. För de lägre stående var friheten endast teoretisk,”
      Var väl lite olika beroende på vilket samhälle vi talar om. I USA och UK var det definitivt så att även arbetare som lyckades skaffa kapital och bryta cirkeln accepterades fullt ut för sin frihet.
      Du kan säkert ange andra exempel där det var förbjudet att ens försöka. Men var det då liberalism som styrde?

      För min egen del är den rasbiologiska frågan relativt ointressant, som en missriktad parentes i försöken att förstå och nyttiggöra evolutionen. Den viktiga frågan i kritiken av socialism och nazism är den totalitära ansatsen manifesterad i en korporativ kommandoekonomi, vilket är gemensamt för båda.

    • Göran skriver:

      På ett sätt är kristendomen självdestruktiv och i Sverige har kristendomen verkligen lyckats nå vägs ände i det avseendet. I kristendomen ska vi vända andra kinden till och älska vår fiende. Om vi gör det, kör fienden över oss. Vi kan inte ens se vilka som är våra fiender längre i Sverige.

  4. Göran skriver:

    Väldig diskussion på artikeln ”Nazism och fascism – två vänsterrörelser” av Nils-Eric Sandberg i Kristianstadsbladet.

    Helt klart är nazism och fascism är två vänsterrörelser. På den tid då de existerade var det inte diskussion om det. Adolf Hitler har själv sagt att nationalsocialismens mål var socialism. Nazism och fascism var marxistiska rörelser.

    Hur blev de då högerrörelser? Genom indoktrinering helt enkelt. När Andra Världskriget var slut stod kommunister och socialister där med två ideologier i sitt bagage som de inte ville att de skulle förknippas med som bröder eller systrar. Så de satte igång med ett propagandakrig eller indoktrinering för att kapa banden med nazismen och fascismen och lät dem glida åt höger i retoriken undan för undan.

    Socialdemokraterna som beundrade Adolf Hitler och Nationalsocialism och tog många idéer från Adolf Hitlers Tyskland och implementerade i Sverige, var nog på något sätt desperata att inte bli förknippade med Tyskland och nationalsocialisterna längre efter krigsslutet. Med andra ord var det nog inte svårt att starta och sprida en indoktrinering i Sverige. Är det något socialdemokraterna är duktiga på, så är det att indoktrinera, ljuga och spela falskt.

  5. Göran skriver:

    Jag har ingenting emot ett rasbiologiskt institut. Tvärtom är det synd att de lades ned. Om vi hade haft det kvar och forskat vidare, hade vi idag förstått hur det kommer sig att den så kallade integrationen av invandrare inte fungerar och vi hade vetat att det är en dålig idé att ta emot flyktingar från länder som aldrig kan bli fungerande människor i det svenska samhället och vi hade vetat att de skulle bli konflikter och ökat våld m.m.

    Men, man kan inte göra som socialdemokraterna ville, att para ihop kvinna och man för att få ”socialdemokratiska barn” eller tro att man höjer intelligensen. Det naturliga och biologiska urvalet mellan en man och en kvinna sker undermedvetet genom att könen byter hormoner med varandra.

    Det har visat sig att kvinnor som tar p-piller och ingår parförhållande helt plötsligt inte längre har något intresse av sin partner när de slutar ta p-piller för att paret ska avla barn. Orsaken till det är att p-pillren förstör det naturliga utvalet. P-pillren gjorde att kvinnas tolkning av mannens utsända hormoner blev felaktig helt enkelt.

    Detta går även in i vilken mat vi äter. Äter vi mat som rubbar hormonsystemets balans börjar vi sända ut fel signaler och tar emot signaler som vi tolkar felaktigt. Vi ingår parförhållanden som i princip är dömda att misslyckas på förhand.

    Vad jag vill ha sagt, är att det nog aldrig rent vetenskapligt går att säga vilken parbildning som är den bästa. Förmodligen är det nog så att varje samhälle har den intelligens den behöver. Behöver den mer, kommer den på sikt att öka, men det sker inte genom vetenskaplig handplockning.

    • Mats Jangdal skriver:

      Helt klart har sossarna spelat falskt, ofta och länge.
      Intressant det du skriver om val av partner. Men det förutsätter frånvaro av arrangerade äktenskap och annan klanpåverkan.

    • Åke Sundström skriver:

      I första stycket har du en viktig poäng, men det behövs knappast några rasbiologiska institut för att härleda din slutsats. Däremot kan det behövas seriösa forskare på KI och annorstädes som har kurage att bortse från slutsatsens politiska implikationer. Och sådana rakryggade akademiker är det numera ont om. DÄR ligger problemets kärna.

  6. Pingback: Socialdemokraternas nazistiska vurm – Bakom kulisserna

  7. Samuel af Ugglas skriver:

    Hur kan det vara att den socialistiska läran i Sverige kan försvaras när en så ”begåvad” (enl. Pres Trump) man som Löfven kallar en nazist för högerextremist?

  8. Rikard skriver:

    Hej.

    App-ropå klimatet kanske detta är av intresse?

    [https://arxiv.org/pdf/1907.00165.pdf]

    ”NO EXPERIMENTAL EVIDENCE FOR THE SIGNIFICANT ANTHROPOGENIC CLIMATE CHANGE”

    J. KAUPPINEN AND P. MALMI

    Det kanske börjar klarna, och Greta (arma barn!) var kulmen på vansinnet för den här gången?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • Åke Sundström skriver:

      Kulmen eller ej, visst börja sikten klarna en smula och den här rapporten drar sitt lilla strå till den stacken.

      Men låt oss inte glömma att regissörerna bakom alarmismen ingalunda är obegåvade stollar. De vet givetvis sedan länge att de har fel i sak. Men de väljer ändå, med öppna ögon, att prostituera sig till stöd för starka ekonomiska och politiska särintressen (läs SAP, M, Svenskt Näringsliv och kärnkraftsindustrin).

      Så även om sanningen börjat sparka, kvarstår de politiska låsningarna. Både Löfven och Kristersson kan backa eller ducka i sakfrågorna, men intressekopplingen gör att båda vägrar dra den logiska slutsatsen att klimatpolitiken är förfelad. Nu handlar allt om att rädda ansiktet, på bekostnad av skattebetalarna som tvingas stå för fiolerna (hundratals miljarer). Och tro för allt i världen inte att t ex Skattebetalarnas förening, som verkligen borde reagera, har kurage att yttra sig i ämnet.

Kommentarer är stängda.