Tunga trafikens andel i olyckor

Enligt en krönika i Dagens Samhälle, signerad Ulf Perbo, näringspolitisk chef i Transportföretagen, har dessa låtit WSP utreda den tunga trafikens del i trafikolyckor. Nu är WSP ett skumt företag med hållbarhet och klimat på agendan och flera tusen anställda byråkrater i flera länder. Men de verkar inte ha några experter inom klimatvetenskapen. Vad de har är experter på policy!


Nå, till trafikolyckorna. Här handlar det ju om statistik, vilket byråkrater brukar vara bättre på. Det är framför allt mötesolyckorna som ökat, även mötesolyckorna med lastbil. Men, det har inte skett någon ökning där lastbilschauffören varit vållande. Ändå skriver Perbo att den tunga trafiken måste bli bättre på att ta sitt ansvar. För vad då? Att inte vara måltavla för självmordspiloter?


Intressant är också att man konstaterar vad jag hävdat i alla år, att hastigheten är INTE avgörande för olyckor! Det är helt andra faktorer som avgör. Precis vad jag sagt om tolkningen av Ralph Naders rapport om 60-talets bilsäkerhet. Den som heter Unsafe at any speed. Alltså osäker vid varje hastighet, eller med andra ord oavsett hastighet. Men alla trafiksäkerhetsdebattörer kommer bara ihåg orden unsafe och speed.


Varken Perbos uppmaning till Trafikverket att sköta trafikmiljön för bättre säkerhet, eller mina skriverier gör väl någon skillnad för trafikpolitiken, men man kan ju inte censurera verkligheten för det.

Det här inlägget postades i Trafik och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

20 svar på Tunga trafikens andel i olyckor

  1. Jan Andersson skriver:

    Svenska chaufförer har alltid varit skickliga och pålitliga; jag har sett dem göra otroligt skärpta manövrar vintertid för att rädda situationer som oftast initierats av typ en liten röd bil av asiatiskt fabrikat.

    Idag kan nio av tio lastbilar vara utländska, de kör också bra men är bland mer ”oseende” och vill hålla hastigheten till varje pris, färjan väntar inte. De verkar också ”tröttare” av matbrist, sömnbrist, körtidsöverskott eller telefonöverskott (eller allt på en gång) och man kan se att de ibland måste styra rätt fordonet upprepade gånger vid mittlinjen eller dikeskanten.

    • Göran skriver:

      Det där med matbrist var intressant. Om jag generaliserar lite är många chaufförer överviktiga. Tittar jag på maten på våra vägkrogar, så är den inte heller mycket att ha och säkert till 100 % orsaken till våra överviktiga chaufförer.

    • Stefan Eriksson skriver:

      ”Svenska chaufförer har alltid varit skickliga och pålitliga”. Möjligen med betoning på ordet ”har”, för idag är ”ridderligheten” som bortblåst i och med denna generations förare.
      Se dig omkring, chaufförerna utgörs inte av begåvningseliten i alla fall.
      Jag har träffat på yngre dödsföraktande förare som jag personligen inte skulle anförtro att framföra min gräsklippare ens en gång, inte ens inom inhägnat område.

      Det är tur att det finns fartbegränsningssystem då 60-tons ekipage sätts i händerna på en totalt imbecill idiot som rimligtvis borde gå om den skolgång som denne påstår sig ha genomfört.
      Hårda ord, men tyvärr också del av verkligheten.

      Återkalla förarbevis direkt och utan undantag då det uppdagas att avstånd till framförvarande fordon ej respekteras.
      Det vore en bra början.

  2. Jan Andersson skriver:

    Ralph Naders bok ”Unsafe at Any Speed” handlade väl mest om att amerikansk bilindustri var ointresserad av bilsäkerhet, t. ex i form av säkerhetsbälten. Speciellt pekades sportbilen Chevrolet Corvair ut som extra farlig; modellen lades ner men i efterhand kanske mest beroende på att den var komplicerad och för dyr att tillverka. Bill Gates samlar på dem.

    • Mats Jangdal skriver:

      Corvair försökte kopiera Karmann-Ghia och hade svansmotor, samt undermålig hjulupphängning. Den var inte bra och fick mycket uppmärksamhet av Nader.
      Oavsett vad vad boken fokuserade på, så är det hastighet som har kommit att bli dess eftermäle.
      Säkerhetsfunktionerna i Microsoft och Corvair, finns det ett samband?

  3. Lars Mellblom skriver:

    Montana i USA hade under många år i praktiken fri fart under dagtid på sina motorvägar. Därefter infördes en högsta tillåten hastighet och antalet olyckor ökade.

    ”This is an obvious call to action. Something must be done. We need more laws, more money for enforcement and more citations written – Speed Kills!

    Not so fast says a follow up study just completed by National Motorists Association. The study shows the safest period on Montana’s Interstate highways was when there were no daytime speed limits or enforceable speed laws.

    The doubling of fatal accidents occurred after Montana implemented its new safety program; complete with federal funding, artificially low speed limits and full enforcement.”

    • Mats Jangdal skriver:

      Det borde vara ett skolexempel för alla med intressen i trafik att lära sig av!

    • Göran skriver:

      Jag måste ställa mig själv frågan: Görs det någon undersökning om vad som verkligen orsakade olyckan?

      Jag kan även tänka mig att de flesta ljuger om orsaken till en olycka om det skulle medföra straff om man sade sanningen eller om det påverkar försäkringen. Jag skulle definitivt ljuga till min egen fördel. Ljuga kan innebära att utelämna viss information.

      Med andra ord. Hur pass korrekt information får vi eller har vi om en olycka?

      • Mats Jangdal skriver:

        Staten har ingen stående haverikommission som undersöker alla olyckor. Volvo har eller haft en egen som undersöker olyckor med volvobilar inblandade. Det har förbättrat teknisk säkerhet. Men tekniken kan ju fallera ändå, som exemplen återkallade fordon från samtliga tillverkare illustrerar. Nu senast 86.000 Volvo enbart i Sverige.

        I Sverige är det inte olagligt att ljuga för polisen för att skydda sig själv. I en del andra länder, som USA, är det olagligt.

        • Samuel af Ugglas skriver:

          ”I Sverige är det inte olagligt att ljuga för polisen för att skydda sig själv”.
          Är det därför vi har de politiker vi har för tillfället?

  4. Rikard skriver:

    Hej.

    En dålig, trött eller slarvig förare är en större fara i ett större fordon, något som inte skall glömmas. Har föraren kört från Belgrad till Stockholm non-stop är han en rejäl risk. Även om svenska åkerier blir allt mer seriösa med att ta hand om förare med alkohol/narkotikaproblem, dålig kör-stil med mera så är alla förare av tunga fordon inte svenska sådana. Hur man hanterar sådana faktorer i sin statistik vet jag inte: man kan frestas att förutsätta att Trafikverk och Transportstyrelse skulle ha intresse av fingranulerad statistik över tid, men med tanke på den kompetens man demonstrerat med fordonsregister med mera…

    Där jag bor kan jag dagligen se livsfarliga omkörning om jag tar mig ner till landsvägen.

    Genom byn är det sänkt hastighet till 70, på jämte sidor är det 90. Vägen är inte byggd för 110; för mycket backar, kurvor, och partier med skymd sikt (tät skog på bägge sidor). Det gör att alldeles för många personbilar inte saktar in. På ena sidan byn är en kort raka (ca 300 meter) följd av en backe i kurva. Där kör personbilar gärna om lastbilar, och jag ända opp till huset när de får möte med lastbil under omkörning. Och det är ju inte lastbilens fel.

    Lastbilsförarna (och norrmännen!) håller alltid niga ut från vägrenen om någon går där, vilket man måste om man skall ta sig till byns busshållplats; det gör tyvärr inte alla personbilar, och att bli omkörd i 90 där bilen passerar ca en fot från en är mindre trevligt.

    Var det Glenning som sade att vi skall kramas i trafiken?

    Nej, tacka vet jag bandfordon. Tuta du. Det enda jag märker om du orsakar en krock är en lätt gungning och lite gnissel när din bil studsar ut i skogen som kåt älg…

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    • Mats Jangdal skriver:

      Nu är ju körtidsreglerna för tung trafik mycket strikta och övervakningen häpnadsväckande, liksom straffen är mycket kännbara. Tunga fordon registrerade efter 1 juli i år måste även ha GPS-markering on line i realtid.
      Inget sådant finns för privatbibilster.

      • SasjaL skriver:

        Ja, men kontrollen tillämpas endast på svenska lastbilar.

        De utländska förarna vet att det allt för sällan stoppas några utländska ekipage i Sverige, varken för kontroll eller överträdelser. De vet att man i Sverige har svårt att kräva in böter ifrån utlänningar, något man galant klarar av utomlands … Ser också dagligen överträdelser av utländska förare ut efter E18, när jag är på väg till och från mitt jobb, oavsett tid på dygnet. Undantaget är de ryska. Hastigheter över 90km/h med släp/trailer på 90/110-väg är mer regel än undantag. (Detta beteende ser man även hos svenska bilförare som har släp efter bilen, t.o.m. lastade hästtransporter …)

      • Dolf (a.k.a. Anders Ericsson) skriver:

        Än … det kommer.

        • SasjaL skriver:

          Det sitter redan GPS-enheter i de flesta nyare bilar …

          • Dolf (a.k.a. Anders Ericsson) skriver:

            Jupp, Storebror ser dig. När alla bensinbilar förbjuds slår man två flugor i en smäll, för man blir också av med alla gamla bilar som varken har GPS eller kan fjärrkontrolleras.

  5. Lars Mellblom skriver:

    Göran kl 10:16. Jag vill minnas att Folksam för 10 – 20 år sedan utredde orsaken till samtliga (döds?)olycker i Sverige under ett antal år. Ungefär 2/3 berodde på feltolkningar av trafiksituationen. Som bekant kan ögonen se en sak, vilket hjärnan omtolkar till något annat, som den i förväg förväntat. Eftersom detta är genetiskt betingat, är sådana olyckor nästan omöjliga att förehindra. Lösning är naturligtvis att lagstifta om att bilförares hjärnor är förbjudna att feltolka synen, så att föraren postumt kan dömas skyldig.

    • Göran skriver:

      Hur lyckades de få de döda att berätta om hur de tolkade trafiksituationen?

      • Lars Mellblom skriver:

        Det kan naturligtvis vara lite knepigt! Om jag minns rätt, tittade man på alkohol och drogpåverkan, hastighet, trötthet, självmord, vittnessuppgifter och liknande. Liksom om vederbörande hade en historia av trafikförseelser. Sen var det kanske inte alltid föraren som dog.

        I liknande fall, där t.ex en älgjägare skjutit på något annat än en älg, är det vanligt att skytten var absolut säker på att det var en älg han siktade på. Att hjärnan arbetar förekommande och ibland bortser från synen, är välkänt.

  6. Lars Mellblom skriver:

    OT. Just nu 37,5° i skuggan. Det är mitt i ett beteslandskap i Normandie. I Falaise, en småstad en mil bort, är det 2° varmare. Hustrun kom tillbaka därifrån för några minuter sedan.

Kommentarer är stängda.