Jordens geologiska historia

Dagens gästskribent är Tege Tornvall

Miljoner år, från början med de äldsta skeendena.

4,567. Solsystemet och planeterna bildas. Rymdbombardemang, bl. a. iskroppar. Möjlig kollision med mindre planet kan ha bildat Månen och gav Jorden större kärna och mantel. Förångad materia bildade vatten. Våldsam vulka-nism. Mycket varmt. Flytande jordyta blev fast. Atmosfär med bl. a. kväve, metan och koldioxid. Vulkaner tillförde mer koldioxid. Grundämnen kom från kosmos – eller bildades i kärnreaktioner i Jordens inre.

4.400. Flytande vatten spårat. Zirkonkristaller funna i nuv. Australien.

4.030. Första kända bergarten. Troliga istider för 4.000-3.000 miljoner år sedan.

3.700. Första enkla livsformerna uppstod  i grunda hav.

3.400. 55-85 grader varma hav. Enkla livsformer började genom fotosyntes ta koldioxid som näring och avge syre till atmosfären.

3.200. Första bevis för rörliga kontinentalplattor. Fortsatt vulkanism.

3.000. För 3.000-2.000 år sedan första kända istiderna med kraftig nedisning. Kalla hav började lösa koldioxid så att halten minskade i atmosfären.

2.400. Djup och lång istid, Jorden kanske ”snöboll”.

2.000. Omväxlande istider och varmare perioder för 2.000-1.000 år sedan. Växtlighet livnärde sig genom fotosyntes på koldioxid och tillförde syre till atmosfären. Mycket ursprungligt kol kvar i Jordens inre. Varma hav gasade ut koldioxid – och kalla absorberade. CO2-halten minskade.

1.000. Mest varmt med höga CO2-halter. 10-40 grader varma hav. Djupa, långa istider för 860-635 miljoner år sedan, Jorden troligen nästan helt nedisad.

600. Långa istiders kalla hav hade löst mycket koldioxid och sänkt CO2-halten  från 80-90 ned till ca 1 procent. I haven bands kol i basiska kalklager

541. Varm period för 541-251 miljoner år sedan med höga CO2-halter och rikt växt- och djurliv med landdjur. Men avbrott för istider.

460. Långa, djupa istider för 460-430 miljoner år sedan. 

400. Första träden med lignin (ved) bildade stora skogar. Döda träd och växter förmultnade till sediment, som under hög värme och högt tryck blir gas och olja. Detsamma gör ursprungligt kol i mycket större mängder.

360. Nya djupa istiders kalla hav sänkte atmosfärens CO2-halt till våra dagars nivåer. Sediment av döda träd och växter band också koldioxid.

251. Varmare igen med nya livsformer. Stor, samlad och varm kontinent runt ekvatorn (Pangea). Mer värme för 251-66 miljoner år sedan ökade CO2- och syrehalten. Rikt djur- och växtliv med dinosaurier och jätteinsekter.  

92. Särskilt varm period, mer än 10 grader varmare än nu.

66. Stort asteroidnedslag samt vulkanutbrott ändade värmen och utplånade mycket av Jordens liv. Klimatet blev sedan kallare.

56. Varm period för 56-34 miljoner år sedan med avbrott för nya istider.

40. Landis började bildas på Antarktis. Grönlands är minst 18 miljoner år. 2,6. Sedan 2,6 miljoner år råder nu istid med växlande nedisningar och kortare värmeperioder. Vi lever i slutet av den senaste. Klimathistoriskt kallt och CO2-fattigt trots sentida marginell ökning.

© Tege Tornvall

En animering av hur plattektoniken förändrat jordens kontinenter.
Panta Rhei, allting flyter, allt är föränderligt, hävdade den greiske filosofen Herakleitos ca. 500 f.kr.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen, Gästlistan och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

28 svar på Jordens geologiska historia

  1. Stefan Eriksson skriver:

    Vår (människans) tid på jorden är försumbar ur ett geologiskt och (förmodat atmosfäriskt) tidsperspektiv. Ändå finns det de som tror sig kunna påverka astronomiska skeenden i jordens utveckling. Hjälp dem som inte förstått hur små vi är (i både tid och rum) att få den insikten.
    Att tro på “egenmakt” att påverka pågående förändringar i vårt livsrum inom loppet av några få år, är bara så populistiskt och naivt, så det får vi med varm hand överlåta till religiösa sekter.

    • Benny skriver:

      Jag tror att denna kunskap endast flyktigt gås igenom i skolan idag, om den inte numera är helt borttagen! Någon som vet hur det ligger till? I vilket fall som helst så är det politiska beslut att minimera de nutida elevernas kunskaper om klimat och geologi för den egna agendan med ökade skatter och kontroll av medborgarna! Sen hur mycket som regimpolitikerna i Stockholm förstår och vet om klimatet och dess växlingar låter jag vara osagt men det verkar inte spela någon roll då globalisternas order gäller för svenska politiker i första hand! När Bryssel och Washington ringer då lyder man i Stockholm!

      • Åke Sundström skriver:

        Ringandet har faktiskt gått i motsatt riktning: från Stockholm – Palme och hans fingerfärdiga stab av manipulatörer – till FN-skrapan och vidare till tredje världens diktatorer. De senare har givetvis välkomnat de många gratismiljarderna från klimatbiståndet.

        Att doktrinen om en fossilfri värld enbart resulterat i en OMFÖRDELNING av koldioxidutsläppen (=ingen minskning) låsas våra svenska ekonomiprofessorer inte ha den minsta aning om!

        Så vakna Benny m fl och rikta kritiken mot de sanna pianisterna: Klas Eklund, Lars Calmfors och andra maktlojalt ljugande ekonomikollegor, som så övertydligt talar mot bättre vetande.

        Och den som i likhet med dig skyller på “globalisterna”, gör sanningen en lika stor otjänst.som Greta och hennes megafoner. Extra ohederligt agerar Svenskt Näringsliv och de medlemsföretag som för egen vinnings skull instämmer i undergångshoten.

        Se där, en mindre blodig variant av det forna häxbränneriet.

  2. Dandersan skriver:

    I detta sammanhang är tom den 12 000 åriga periodiciteten försumbar.
    Men det är dax igen snart!
    Magnetiska polerna flyttas i en accelererande takt som tom märks på årsbasis.
    Vi får väl sluta med något?

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Ursäkta Tege, Carlin kan göra det begripligt för oss alla: https://youtu.be/BB0aFPXr4n4

  4. tegetornvall skriver:

    Intressantare tektonik är kanske superkontinenten Pangea samt dess efterföljare Laurasien resp. Gondwana för runt 330-170 miljoner år sedan. De bröts sedan successivt upp till de kontinenter vi har i dag.

    • Åke Sundström skriver:

      Varför fly till tektoniken när du inte klarar av att försvara dina falska budskap om att ett nej till klimathotet innebär ett ja till mer svensk kärnkraft, din förenings primära skyddsobjekt.

  5. tegetornvall skriver:

    Åke: Att du bara orkar! Klimatsans är ingen förening utan ett fritt och öppet nätverk utan vare sig stadgar eller medlemmar, Vår uppgift är att berätta att mer koldioxid knappast kan värma atmosfären nämnvärt utan tvärtom gynna växtlighet, skördar och liv.

    Jag “flyr” inte till något utan försöker föra fram relevant information om naturliga processer som påverkar Jordens klimat.

    Jag har inga egna intressen i kärnkraft utan förespråkar energiformer som fortlöpande och utan avbrott kan förse oss med den energi vi behöver. Dit hör vattenkraft, kolbaserad kraft samt kärnkraft. Mycket talar för billig, tillgänglig och tillförlitlig kolbaserad kraft, som dock möter starkt och emotionellt motstånd. Det gör även kärnkraft “i andra ringhörnan”.

    Vänligen klistra inte på mig etiketter! God natt!

    • Åke Sundström skriver:

      Låt mig då bara upprepa vari ditt din förening trixande består. Ni påstår, som alla klimatskeptiker att IPCC:s hotbilder är osanna, men ni vägrar dra slutsatsen att de extrema straffskatterna på den ofarliga koldioxiden måste slopas. Och varför sådana logiska kullerbyttor? Därför att ni inser att det energislag ni propagerar för, kärnkraft, i så fall skulle slås ut från elmarknaden, stegvis men till sist helt och fullt.

      Du säger A, men inte B. Bollen är din, jag blir knäpptyst om du bemöter kritiken, kräver konkurrensneutrala energiskatter och återuppstår som en ärlig klimatskeptiker. Med Mats som partiell förebild, d v s i huvudsak, inte i riktigt i allt. Då kanske även skojarna i Stockholmsinitiativet skulle känna sig pressade att ge sig ut på en liknande Canossavandring.

      Med sådana fotbyten blir det väldigt mycket enklare att attackera dårskapen bakom mottot Ett Fossilfritt Sverige.

      • tegetornvall skriver:

        Du vet mycket väl att jag är starkt emot skatt på växternas näring koldioxid. Det framgår i mina böcker. Man kunde lika väl beskatta syre!

        Men i debatten kritiserar jag främst de påstådda orsakerna bakom skatten. För statskassan är den ett välkommet komplement till energi- och bränsleskatter och innebär att samma sak beskattas flera gånger. För bibehållen total skattenivå skulle staten utan CO2-skatt tvingas höja andra skatter i stället. Att utmåla koldioxid som miljö- och klimatbov gör det lättare att beskatta den.

        • Åke Sundström skriver:

          Nej, du har aldrig (i detta forum) berättat att du vill skrota skatten på “växternas näring”. Men utmärkt om vi då är eniga i den frågan.

          Förvånande förstås att du så länge avstått från att informera oss här på Frihetsportalen om detta, trots att saken har dryftats ett otal gånger, utan besked från din sida.

          Men har du också berättat vad det ställningstagandet betyder, när det synen på svensk kärnkraft? Skulle detta energislag överleva på en fri marknad, med konkurrensneutrala energiskatter ( t ex energimoms)?

          Mitt svar är nej, vad är ditt? Nu, inte om ytterligare tre år eller så.

    • Åke Sundström skriver:

      PS. Men grattis till sista stycket, där du säger att mycket talar för billig och tillförlitlig kolkraft. Rätt tänkt i globala termer, men i unika Sverige som svämmar över av biomassa och vattenkraft, platsar varken kärnkraft, kolkraft eller vindkraft. Minns inte om ens Mats har vidimerat den radiala slutsatsen. DS

      • Mats Jangdal skriver:

        Du vet mycket väl att jag inte ser biomassa som en rimlig konkurrent till vare sig kärnkraft eller kolkraft!
        Du vet också att jag förordar kolkraft för att jag anser att CO2 är en nyttighet som vi kan tillföra planeten. En nyttighet som gynnar oss och annat liv tvåfallt. Dels när vi utvinner dess energi, dels som mat till de gröna växterna.

        • Åke Sundström skriver:

          Nu undvek du den ställda frågan. om vilka kraftslag som “platsar i vårt unika land”. Varken kärnkraft, kolkraft eller vindkraft var mitt svar. Ense om vinden, men tydligen inte om de två andra.

          Kol är OK ur miljösynpunkt, men passar inte i Sverige därför att vi har så gott om vattenkraft och bioenergi. Av samma skäl – plus oacceptabla risker – inryms inte heller några kärnreaktorer i en optimal svensk energibalans. På den senare punkten ger du inget besked. Förtydliga gärna.

          • Mats Jangdal skriver:

            Jag anser att vattenkraft passar bra i Sverige. Men MP och EU anser att det är fulkraft som måste bort helt och hållet, dammarna rivas och vattendragen återtällas till naturligt ursprung.
            Är det något vi måste förhålla oss till? Ja, skulle vi bli tvingade till denna förödelse, måste vi ha annan energiförsörjning tex. kärnkraft.

            Biomassa har jag dömt ut som orealistiskt för att det har för lågt energivärde. Insamling och process är för omfattande i förhållande till nytta. Dessutom vore det förödande för våra skogar och vår natur.
            Detta har jag deklarerat tidigare, så du kan sluta tjata om det nu! Du får tro vad du vill, men jag hoppas du aldrig får bestämma i detta.

            • Åke Sundström skriver:

              Vart tog min kloka samtalspartner vägen, får väl bli en avslutande undring i denna tråd.

              Har jag föreslagit att vattenkraften skall skrotas? Bortsett från min slutsats att Harsprånget hade mer värt som turistmagnet och att vattenmagasinen med fördel kan bantas rejält, eftersom de anlagts på felaktiga premisser, starkt överdrivna elprognoser.

              Med hänvisning till MP-förslag (källa, tack) om att tömma ALLA vattenmagasin, ger du sken av att kärnkraft kan höra hemma i en optimal svensk energibalans. Att politiker bluffar så fräckt är ingenting nytt, att du gör det djupt förvånande.

              Fel också, naturligtvis, att döma ut bioenergin som värmekälla i våra bostäder. Låg energitäthet, förvisso,men med kompenserande miljö- och närhetsfördelar, Du har inte mycket på fötterna när du påstår att skogsbränslen är FÖRÖDANDE för vår skogar och vår natur.

      • Stefan Eriksson skriver:

        “Svämmar över av biomassa”,, kanske det,, men att tillgodogöra sig energin bundet i denna biomassa är förknippat med relativt höga kostnader, och dessutom ett väldans högt skattepåslag (om vi tänker på den diesel som går åt för att få fram det ur skogen).
        Jag håller inte med om den enkla slutsatsen där Åke!
        http://www.novator.se/bioenergy/facts/fakta-1.html

        Den här uppställningen gäller fortfarande även om den har några år på nacken.

        • Åke Sundström skriver:

          Höga kostnader? Tvärtom billigare än alla andra värme alternativ, dieselskatten borträknad, som sig bör. Den är nämligen ingen kostnad för folkhushållet, AB Sverige, utan en fiskal pålaga som inte får tas med i samhällsekonomiska jämförelser. Men även om den felaktigt inkluderas är dessa bränslen oftast billigare än andra värmealternativ. Kan inte se att din tabell motbevisar den slutsatsen.

          • Stefan Eriksson skriver:

            Vi utgår från att energiråvaran taget ur skogen är billigare” än alla andra värmealternativ”.
            Håller med, det gäller ännu idag, men,,,,
            Orsaken därtill kanske står att finna i det faktum som Ni Åke så ofta refererar till, exempelvis en utbyggd kärnkraft.
            Vad händer med priset på grot den dagen vi avhänt oss möjligheten att nyttja andra stora energibärare?
            Då varan grot övergår från att vara en “biprodukt” till att vara det prisbildande för skog överhuvudtaget?
            Hur utvecklas priset då?

            • Åke Sundström skriver:

              Grot, skräpved, kan aldrig bli prisledande, den rollen har sågverken och pappersbruken och ytterst en tuff världsmarknad.

              Jag har inte föreslagit att vi skall “avhända oss möjligen att använda kärnkraft eller kol”, bara dragit slutsatsen att ingen av dessa två alternativ “platser” i en välståndsoptimerande svensk energimix.

              Och tack, Stefan, för att du, i motsats till Mats, bekräftar mitt påstående att skogsbränslen är billigare än alla andra alternativ för att värma våra bostäder. Speciellt i närområdena bakom glesbygdens stugknutar, d v s inom relativt korta transportavstånd. Elvärme i sådana trakter är givetvis onödigt dyrt (i synnerhet vid normala, kostnadstäckande elpriser). Om än bekvämare.

  6. Claes-Erik Simonsbacka skriver:

    Finländska forskare till Biden och EU: “Träbränsle kan vara värre än fossilt”

    “Striden kring skogsbränsle trappas upp. 500 internationella forskare uppmanar EU och USA att inte “bränna träd” i stället för fossila bränslen.”

    https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/443518

    Mvh,

    • Stefan Eriksson skriver:

      Tyvärr ligger artikeln bakom en betalvägg, den hade varit intressant att läsa.
      I Finland är uttaget av skogsbränsle mycket större än i Sverige. Prisbilden har jag inte klart för mig, men en sak är säker; när Finland lyckas med sin satsning på kärnkraft kommer groten att hamna under svår prispress.
      Mvh.

      • Åke Sundström skriver:

        Sant, Stefan, att mer kärnkraft sänker priserna på klenved och grot, försämrar för skogsägarna och för glesbygden. Motsatsen till en rationell politik i våra två skogrika länder.

    • Åke Sundström skriver:

      Dessa klimathotstroende galningar! Du berättar inte var du själv står: håller du med eller underkänner?

  7. Jan Andersson skriver:

    I Norden som ligger väldigt långt norrut jämfört med motsvarande landområden på andra kontinenter har vi utvecklat speciella färdigheter som varit helt nödvändiga för att överleva vintrarna. Den första är planering, att lära sig vad som behöver anskaffas under sommarhalvåret och att inte förbruka allt utan spara och konservera så att det räcker hela vintern. Det andra är skydd mot kylan, att kunna bygga varma bostäder (även om folk var tåligare förr). Det tredje är att även vintertid kunna skaffa färsk mat. Senare tillkom behovet av att även tjäna kontanta pengar för att kunna skaffa sådant man inte kunde tillverka själv, som vassa eggredskap, skjutvapen och fiskekrokar.

    Det intressanta är att utan elström och fossila bränslen är vi strax tillbaka på ruta noll, utan att kunna göra något åt det. Vi saknar numera kunskaper och förmåga och allt är förbjudet om man nu skulle bry sig i ett sådant läge. Helt klart är att man helst skulle vilja bo på landet, i ett hus med vedspis och egen brunn. Och ha femton kubik lagom torr huggen björkved i uthuset, och en bössa med ammunition.

    • Åke Sundström skriver:

      Gillar ditt ideal, men varför tror du att detta hotas av brist på “elström och fossila bränslen”? När det tvärtom är ett gigantiskt elöverskott som vi plågas av? Inte bara nu utan för en eller två generationer framöver.

Kommentarer är stängda.