Islamofobi används som slagträ

Jag prenumererar på nyhetsbrev från den amerikanska människorättsorganisationen ECLJ. Här följer deras senaste nyhetsbrev, som jag låtit Google översätta och sedan rättat till mycket liten del.

Under det sista mötet i Human Rights Council presenterade den särskilda rapporteraren om religionsfrihet eller tro, Shaheed, en rapport om ”Bekämpning av islamofobi”. Med denna rapport främjade han officiellt det kontroversiella begreppet ”islamofobi” och gav det ett extremt brett omfång.
Enligt honom är de juridiska begränsningarna för att bära den islamiska slöjan, stadsplanereglerna som begränsar byggandet av tillbedjan eller upplösningen av radikala islamistiska föreningar i hela Europa Islamofobi. Han hävdar också att islamofobi skulle vara förklaringen till den dåliga framgången i studier och den högre arbetslösheten bland muslimer i Europa.
Den särskilda rapportören rekommenderar stater att anta en ”inkluderande process” och ett ”icke-lagligt verktyg” för att bekämpa islamofobi i sin offentliga politik. En ”arbetsdefinition” av islamofobi, som ett fenomen som ska bekämpas, måste driva upp varje politiskt beslut. Mer exakt, för Ahmed Shaheed måste staterna värdera muslimernas betydelse i den ”västerländska civilisationen.” Han tror att det för närvarande finns en kulturell fientlighet mot islam i väst.
Islamistisk lobbyverksamhet har alltid funnits i FN och har vunnit flera ideologiska segrar i slutet av 1900-talet. 1999 lade Pakistan på uppdrag av Organisationen för islamiskt samarbete (OIC) fram ett utkast till resolution mot ”förtal mot islam”. Den ändrades till att fördöma ”förtal av religioner” i allmänhet och blev då antagen. Motsvarigheten av ett hädelsebrott infördes alltså på internationell nivå fram till 2010. År 2011 övergav en resolution från Human Rights Council officiellt begreppet ”ärekränkande av religioner” för att gynna en strategi i linje med de stora FN-fördragen. , dvs att skydda varje individ och inte religiösa läror. ECLJ bidrog till denna seger för friheterna.
Ahmed Shaheed, med sin rapport från 2021, försöker vända trenden igen. Detta är en framgång för OIC. Faktum är att titeln på rapporten motsvarar exakt ett mål för OIC:s handlingsprogram för 2025: ”Bekämpa islamofobi.” Herr Shaheed förde således tillbaka den islamistiska lobbyn i spetsen för den internationella scenen.
ECLJ väntade inte med att kritisera själva begreppet ”islamofobi”. Det bygger på den falska uppfattningen att motstånd mot islam skulle vara manifestationen av en ”fobi” – det vill säga en irrationell och patologisk rädsla – eller en känsla av ”hat”. Egentligen kan valet att inte anta och därför avvisa islam baseras på rationella argument och en realistisk reflektion över farorna med Islam. På samma sätt måste en stat på grund av den religiösa politiska och totalitärdrivande dimensionen av denna religion legitimt kunna begränsa sina manifestationer.
På samma sätt är begreppet ”kristofobi” inte det mest lämpliga för att fördöma förföljelserna mot kristna. I FN är dock de två föreställningarna om antisemitism och ”islamofobi” systematiskt associerade med ”kristofobi”, som tre ”fobier” som ska behandlas på lika villkor. Med tanke på att Ahmed Shaheed har skrivit en rapport med titeln ”Bekämpa antisemitism” (2019) och en annan med titeln ”Bekämpa islamofobi” (2021), skulle det därför vara meningsfullt för honom att också ta itu med ”Bekämpning av kristofobi”.
Denna påminnelse är inte avsedd att främja ohälsosam konkurrens mellan offren, utan rättvisa och fred mellan samhällen.
ECLJ skickade ett brev till Shaheed och uppmuntrade honom att skriva en sådan rapport och erbjuda honom att tillhandahålla den information han skulle behöva om förföljelsen av kristna, baserat på vårt dagliga arbete. Till exempel stödde vi den senaste månaden en pakistansk asylsökande som konverterade till kristendomen inför Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter (EMK) med hjälp av vårt team i Pakistan (mål M.A.M mot Schweiz, nr 29836/20). Vi publicerade också en rapport och en video efter flera veckors utredning om förföljelsen av ex-muslimska kristna i Frankrike. I sitt brev till FN-experten påminde ECLJ honom också om att den kristna religionen fortfarande är den mest förföljda i världen.

Här är en länk till deras långa kommentar till Shaheeds rapport.

I Sverige har Johan Westerholm S, (son till Barbro Westerholm L som nu vill frondera mot Sabunis förslag om att samarbeta med SD) på sin sajt Ledarsidorna och i sin bok om islamismen utförligt redovisat hur dels Muslimska Brödraskapet, MB, skapat uttrycket islamofobi för att kunna förbjuda all granskning och eventuell kritik mot islam och islamism.

På 80-talet gjorde SVT insmickrande reportage i Mellanöstern om hur duktiga MB var i sin hjälp till fattiga muslimer. Ordet solidaritet användes på ett sätt som för tankarna till socialdemokratiska slagord på första maj.
Den nymarxistiska ideologin med identitetspolitik, där var och en har rätt att kräva oinskränkt respekt för vilken villfarelse som helst om sin egen persona, passar som hand i handske i islams krav på alla andras totala underkastelse för deras religiösa dogm.

Johan Westerholm har också varit den främsta att avslöja hur S har lierat sig med MB för att få röster i invandrartäta områden. Dessa röster har man köpt med skattemedel till MB och dem närstående organsationer. Det handlar om miljardbelopp till islamiseringen av Sverige. Ett rent bedrägeri mot svenska väljare alltså!

Hans avslöjanden har fått till följd att flera av dess bidrag nu börjat dras in, både statliga och kommunala. Mycket återstår dock att göra för att säkra en framtid i Sverige för svenskarna, utan islam.

Det här inlägget postades i Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

28 svar på Islamofobi används som slagträ

  1. Jan Andersson skriver:

    Man skulle önska att det fanns ett enkelt och entydigt samlingsnamn på sunt förnuft, strävsamhet, skapandekraft, förnöjsamhet och respekt för de generationer före oss som byggt upp allting och gjort det möjligt för oss att bildligt stå på deras axlar. För då kan vi mycket enklare anklaga våra styrande myndigheter att ha fobi för allt sådant.

    Namnförslag efterlyses!

    • Dandersan skriver:

      Ofatalism.

      Tron att det finns samband mellan insats och utfall.

      Till skillnad från fatalism.
      Tron att allt är förutbestämt..

      • Mats Jangdal skriver:

        Håller inte riktigt med där. Ska skriva ett inlägg om det så kan viresonera i egen tråd om det.

  2. Thomas skriver:

    Alltså… Eftersom kristendomen aldrig fick ett totalt genomslag i Sverige, på grund av Gustav Vasa och hans byråkratisering av den sydeuropeiska kulturen som katolska kyrkan stod för, så blev resultatet bara en – byråkratisering. Efter trehundra år av politisk isolering så kunde medborgarna frigöra sig från det byråkratiska förtrycket via emigrationen på 1800-talet. I samband med att man också fick tolka Bibeln efter eget huvud så förändrades samhället radikalt. Men de nordiska kulturfunktionerna följde med in i industrisamhället, som en bas där strävsamhet och rättskänsla var grunden, den grund som gällde i bondesamhället – det som så föraktades av överheten hela tiden. Idag, när efterkrigsgenerationen som levt i ”välfärdssamhället” med sina totalitära funktioner, dagis, utbildningsskolan, facket, byråkratin osv har de gamla bondeidealen försvunnit och en tro på egot har ersatt den sydeuropeiska, romerska insikten om människans svaghet och behovet av ödmjukhet som var romarnas erfarenhet av tidernas mäktigaste samhälles kollaps. Den hybris som Rom levde med när kristendomen började spridas i Romarriket för snart tvåtusen år sedan upplever vi just nu i dagens Romarrike, USA och Västeuropa… Den skräck som etablissemanget i Rom kände inför de kristna fanatikerna är det samma som vi idag har inför fanatiska muslimer, därför att vi inte förstår dem… Precis som romarnas förvirring så har vi också förlorat den moraliska kompassen (strävsamhet, rättskänsla, ödmjukhet och medmänsklighet) överlag, och då särskilt eliten, det räcker med att säga ordet: Epstein…

    • Jan Andersson skriver:

      Rom var ett elitsamhälle där inte de kristna idéerna stod högt i kurs. Men det var nog ändå inte det kristna tänkandet som bröt ner det romerska imperiet utan oförmågan att anpassa och modernisera samhället till omvärldens förändringar. Samma öde drabbade även Venedig så småningom.

      Idag är det tvärtom. Inget svenskt står högt i kurs när svenskar får välja. Och allt utländskt inflytande välkomnas okritiskt eftersom det är nytt och spännande och därför bättre. Satiriker driver med de löjliga äktsvenska dalahästarna, och svenskarna skrattar igenkännande.

      Men tyvärr är det oftast fel, men ingen gör något för att upplysa. Det finns nu oändligt med med erfarenhet, men ingen vilja till rättning. Alla vill hellre byta till ”dåligt” i stället för att ha ”tråkigt”. Ytterst deprimerande.

      • Thomas skriver:

        Så är det.. Rom byggde på ren slavkraft och när man inte via krig och erövring längre kunde skaffa fram billiga slavar så fick man idèn att få slavinnorna att föröka sig.. Det misslyckades tydligen. Idag importeras ”billiga” slavar till dagens ”Rom”, för att inte de befintliga slavarna skall inbilla sig något… Och även idag pågår ett försök till ”modernisering”. Det kallas ”the great reset”, eller hur..? Västroms stora problem blev byråkratin och en för stor beskattning av de fattigaste.. Där vi idag kopierar rakt av..men allt går så mycket snabbare. Dagens svenska byråkrati har tappat kontakten helt med den miljö där verksamheten sker – och det har gått fort. Pandemilagen och dess funktioner är ett tappert försök att återta initiativet….men förvirringen är så total att ett haveri blir så definitivt och så hastigt påkommen att vi troligen inte förstår vad som skett när det skett…och en islamisering som samlar folk under en tanke kan bli resultatet.

        • Mats Jangdal skriver:

          Tänk om fler kunde förstå detta!

          • Thomas skriver:

            Jag fick en aning om vad som kan ske när jag läste Mats Hellströms bok ”Politiskt liv” där han beskrev hur DDRs haveri började… Sjukvårdsfolket bara ”gick hem”.. de offentliganställda har själva ”startnyckeln” till allt.. (Hur går det nu i coronatider? En stor grupp sjukvårdspersonal har tydligen bara sagt upp sig.. någonstans.. Hur tänker de? Att hitta ett nytt jobb kan bli knepigt för de måste ju bli svartlistade hos alla arbetsgivare.. Hur är deras ekonomi? I DDR var ju alla skuldfria, det var ju ett kommunistland. I Sverige är varenda människa, nästan, skuldslav… Massor med frågetecken!)

    • Benny skriver:

      Gusav Vasa var nog så nära ateist man kunde komma på den tiden! Huvudorsaken till att han bröt med katolska kyrkan var att han behövde deras rikedom för att betala sina tyska legoknektar som annars hade gjort processen kort med sin uppdragsgivare Vasa! Det är ju så att legoknektar vill ha betalt för sitt ”jobb” och jobbet i det här fallet var att slå ner alla uppror mot Vasas styre runt om i Sverige! Angående islam så får man inte kritisera islam för det anses vara hets mot folkgrupp! Då ställer man sig frågan…När blev en religion en folkgrupp? Blandar man samman islam med judendom och judarna som anser sig vara en folkgrupp eller är S, MP, V, C politiker bara förslagna och använder folks okunskap för egna syften? Sossarna och de andra jökarna importerar valboskap som till stor del bekänner sig till islam och då måste all kritik av islam och dess avarter motarbetas!

      • Thomas skriver:

        Sven Stolpes bok om Heliga Birgitta beskriver på ett jordnära sätt hur man kan uppfatta den dagsaktuella situationen på hennes tid. Mitt under pesten.. Hela Europas befolkning blev tveksamma till kyrkans aktiviteter. De engagerade i pesten, som ordensfolket, strök med och riktiga charlataner tog över och troligen hade Gustav Vasa lärare som, nästan, hade egna erfarenheter av kaoset mellan 1350 – till 1450 eller så… Så just pesten var nog det som triggade igång nationaliseringen av Europa.. En period i Europas historia som möjligen är snart förbi.. Så frågan blir då: Vilka krafter och motiv är det som driver dagens ”utveckling”?

        • Jan Andersson skriver:

          Boken finns på min ”bör läsalista” och nu ska det bli av…

  3. Göran skriver:

    Det är en otjänst att dela upp islam i islam och islamism. Islams lära är att sprida islam så att alla människor på jorden blir muslimer. Detta får ske med vilka metoder som helst. Muslimer får avvika från sin lära om det gynnar spridandet av islam.

    När man pratar om islamister, gynnar man islam. Det får folk att tro att det finns två sorters. Ett islam som är som den kristna bibeln och muslimer som är som kristna ”galna sekter”. Fokuseringen på islamister tar fokus från vad som verkligen sker, att islam tar små små steg hela tiden mot sitt mål.

    Det som skiljer ”fromma” muslimer från islamister är bara tiden. Islamisterna vill att islamiseringen ska gå fort, medan de ”fromma” låter tiden ha sin gång. De båda har samma mål: total islamisering.

    Av koranens texter är 64 % hat mot judar och kristna.

    Detta med religionsfrihet är inte någon som helst försvar för islam i Sverige. Lagen om relionssfrihet i Sverige är tillkommen för att få utöva kristendomen utanför den svenska statliga kyrkan. Lite ironiskt att Svenska Kyrkan talar om religionsfrihet i samband med islam när lagen är tillkommen på grund av Svenska Kyrkan förtryck mot frikyrkoförsamlingar.

    Vill vi behålla välståndet i Sverige, måste islam förbjudas i Sverige. Det är bara några få procent av Sveriges befolkning som ligger bakom att Sverige har en produktion som ger oss ett bra välstånd. Islam kommer att fördriva dessa ut ur Sverige.

    • Jan Andersson skriver:

      Insiktfullt och tänkvärt! Den otillåtna frikyrkorörelsen var starkast i norra Småland, och statskyrkan skickade ibland sina präster till större frikyrkliga möten som ”kontrollanter”. De blev naturligtvis alltid igenkända men väl mottagna, och några av dem rekommenderade så småningom konungen att släppa frikyrkorörelsen fri.

      • Thomas skriver:

        H Mattsons bok ”Minnen” från 1800-talet ger en inblick i hur trögt det svenska samhället fungerade även efter stormaktstiden.. Emigrationen gav folk en möjlighet att protestera, precis som W Moberg beskrev det… Och den korta tid av demokrati som man troligen upplevde på 1920-talet förbyttes i en svensk fascistmodell som senare generationer kallar ”välfärdsstaten” – som nu då havererar inför våra ögon…(Vi som är litet äldre kan dessutom se hur tankar och resonemang från 1940-50-talens totalitära funktioner återkommer, men dagens generationer fattar inte detta utan slåss mot symptomen istället för sjukdomen…)

        • Göran skriver:

          De som utvandrade från Sverige var i högsta grad produktivt folk. Sverige blev av med en massa dugligt folk. Samma sak kan hända igen.

          En stor del utvandringen bestod av frikyrkofolk som ville lämna det religiösa förtrycket i Sverige.

          Således har vi ett liknande incitament idag. Kort och gott kan man säga att det alltid kommer att finnas länder som kan erbjuda bättre förhållanden än det land man befinner sig i.

          • Thomas skriver:

            Detta med emigrationen och effekterna, här och för emigranterna, har aldrig blivit riktigt utrett.. Att lönerna i Sverige kraftigt ökade på grund av brist på arbetskraft är väl klart, men att de lokala begåvningarna som fick en chans att utvecklas är dåligt beskrivet. (I Seglora fd Folkhögskola finns att läsa om hur en lojal bondhustru som ”kunde räkna” placerade sina söner i utbildning och dessa blev grundare till ”lokala” företag som SKF och Volvo.. Hon startade också skolan på sin gård i Seglora, så just Seglora är alltså grunden till hela Göteborgs industri..) Meritokratin som ju är basen i svenskt samhälle numera, har en bieffekt, som kan kallas ”Förakt för svaghet”.. Den utvecklades under förkrigsperioden till den ”myrdalska ingenjörskonsten” och som ju fick dåligt rykte. Men i grunden har det fortsatt så genom ATP-systemets grundtanke om egots ekonomiska värde. När nyliberalismen infördes i Sverige på 1980-talet så återkom föraktet för svaghet genom en sorts ”självhat” hos befolkningen (till många immigranters förvåning). Vilket idag skapat en förvirring hos befolkningen, särskilt den yngre generationen som bara upplevt ”välfärdsstaten”. Att solidariteten var ekonomiskt styrd förstod man inte genom en DDR-liknande nyliberal propaganda där egot innebar att man alltid var framgångsrik. Något som skapat en ekonomisk oräddhet på gränsen till dumhet där vi alla nu står inför en trolig ekonomisk och social katastrof.

  4. Dandersan skriver:

    Allt som inte kan skrivas i klartext är fobi.
    Om man inte förmår skriva om Vetlandahändelserna i klartext-där förövaren har kommit fel i världen och lider av detta så mycket att han vill skada den omgivning som inte ännu är lika olyckliga så kan man förvänta sig fobier.
    Han kallas för 22 åring trots att detta verkar vara oklart.
    Ingen talar om Islam eller terrorism-trots att det verkar vara hans ord vid gärningen.

    • Thomas skriver:

      De som nu ”lever farligt” framöver blir politiker som centerns ledare…
      Ty någonstans skall folks frustrationer tas ut…
      Spännande.

      • Göran skriver:

        Det många inte förstår är att eventuellt framtida inbördeskrig i Sverige kommer att bestå av konflikter mellan svenskar. Inte lätta att vara politiker den dagen.

  5. Samuel af Ugglas skriver:

    Vi behöver inga konstiga definitioner eller akademiska hårklyverier. Vi behöver en opposition som vågar slänga ut socialisterna, dessa tjuvar och bedragare. Hur kan det vara att svenska folket tillåter 27 SOCIALISTER utav riksdagens 349 utgöra en MAJORITET som förmodligen trotsar folkets vilja. Folket är ju maktlöst!!!
    När socialisterna är bortröstade kan vi börja att diskutera framtiden. Det är ju alternativen folket skall diskutera och som inte kan överlåtas till korrupta partigängare:

    • Thomas skriver:

      Din tanke bygger på att valsystemet fungerar.. efter 2018 så är nog de flesta tveksamma till hur svenskt valsystem – egentligen – fungerar… Att det var någon form av påverkan i datorsystemet är nog allt konstaterat, men bristen på politisk vilja att öppet diskutera detta tolkar jag som att alltför många i det befintliga systemet hade sina ”fingrar i syltburken”,,…

      • Samuel af Ugglas skriver:

        Hur många mandat i Sveriges riksdag behöver muslimerna för att plundra och ruinera svenska folket och Sverige?

        • Göran skriver:

          Troligen inte majoritet utan endast så många att de skrämmer resten att rösta precis som de vill. När de muslimerna består av 20-30 av befolkningen är det nog rökt. Således långt innan de flesta tror.

        • Åke Sundström skriver:

          Inga alls, Samuel – det förstörelseverket sköter sjuklöverpartierna med bravur helt på egen hand. MP och C går i spetsen för denna omvandling av Sverige till en lättvariant av Sovjets f d planhushållningsbyråkrati, Gosplan.

          Ett dåligt skämt i dagens kapitalistiska Moskva är numera högsta sanning på Helgeandsholmen. Med det fossilfria stålet och kung Ingves nollränta som de senaste tillskotten till den långa raden av fattigdomskapande systemfel.

          Och med allt mer orimliga förmögensklyftor som ofrånkomligt resultat. Välsignade även av vänsterpartiet, den andre vänsterledaren Ulf Kristersson. en oförtjänt välmående direktörsadel och – märkligast av allt – vår så kallade intellektuella elit.

          I täten går maktlojala (korrupta) och Keynes-troende professorer i nationalekonomi. I sin krafts dagar hade Assar Lindbeck höjt rösten, men nu är han borta.

  6. Rikard skriver:

    Hej.

    Begriper inte varför folk som jobbar med politik (då avses västeuropéer, nordamerikaner och folk från Oceanien) har så svårt att förstå att släpper du in kommunister i en arbetsgrupp, kommer dessa att arbeta för att gruppens arbete ska ske kommunistiskt.

    Eller judiskt, kristet, muslimskt, eller feministiskt. (Klimatläran/den postmoderna miljörörelsen efter år 2000 också för den delen, för att inte tala om HBTQp-rörelsen…)

    Dessa är överordnade ideologier; absoluta idéer som styr individens verklighetsuppfattning. Därmed är det också ofrånkomligt att all verksamhet en sådan person, både som enskild och som vald/utsedd företrädare för grupp, engagerar sig i kommer att drivas i lärans riktning. Det är en plikt för den troende att göra så, närmast en tvångstanke eller en autonom impuls t o m.

    Idéer som överordnas faktisk verklighet orsakar alltid problem, resten är en fråga om skala, omfattning och kulturell kontext. Det kan vara en rabiat miljögrupp som river jakttorn eller libertarianer som förstör ett samhälle enbart genom att leva efter sin lära. Exempel på kommunism eller islam behöver knappast ges, men läs följande artikel om libertarianism i praktiken: [https://www.vox.com/policy-and-politics/21534416/free-state-project-new-hampshire-libertarians-matthew-hongoltz-hetling].

    Det är en specifik västerländsk (sinnes)sjukdom, det här att tro på universella ideal, alla människors likhet och så vidare. Inte håller ryssar eller japaner eller indiska folk på så där. Där gäller ordningen familj, fränder, folk, fosterland beroende på fråga, men navet och rättesnöret är alltid den egna gruppens väl; inte modernistiska* utopiska fantasier om alla folks likhet.

    Det är som jag sagt i över tjugo år (och gjort mig omöjlig):

    ”Visa mig hur man slår i en spik feministiskt!” (Byt ut feministiskt mot relevant begrepp.)

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare
    PS *Den till namnet marxistiska postmodernismens dröm om alla lika – alla olika med etniciteter och läror och ideal som valbara pimpinetta små accessoarer är en modernistisk postnationalistisk idé från början, detta då demokratin i Europa började som nationalistiska strävanden för självständighet mot överstat och internationellt kapital. DS

    • Jan Andersson skriver:

      En fjärdedel av svenskarna är mycket musikaliska, en annan fjärdedel är helt omusikaliska, och hälften är någonstans mitt emellan. En fjärdedel av folket måste tro på något större än människan för att orka leva, en annan fjärdedel är helt gudlösa och förstår inte hur de andra tänker och hälften av folket vet inte vad de ska tro om detta.

  7. Göran skriver:

    Det där libertarianska experimentet i New Hampshire är sedan flera år redan utdömt av libertarianer. Det drog tills sig en massa människor som aldrig har förstått vad libertarianism går ut på.

  8. Jan Andersson skriver:

    Nog finns en praktisk metod för våra makthavare att tillämpa så snart nya beslut skall tas! När man äskar pengar i näringslivet så måste man först mycket ingående beskriva tillkortakommandena med dagens system och sedan varför en reinvestering (ombyggnad, modernisering) eller nybyggnad är önskvärd.

    När projektet eventuellt har genomförts måste man på samma ingående sätt tidvis rapportera hur man har lyckats och hur väl de ”löften” man förband sig att infria om man fick sina äskade medel har utfallit i praktiken. Bäst är det om man kan hålla budgeten utan att använda ”osäkerhetsmarginalen” och att utfallet har blivit litet bättre än man hade lovat.

    Det är inte så bra att behöva rapportera att resultatet ”överträffade all förväntan” för det bevisar bara att man hade dålig koll från början och att resultatet lika gärna hade kunnat gå åt andra hållet.

    Men det som tydligt skiljer allmänna samhällsinvesteringar från privata industriprojekt är att man i industrin inte behöver ta hänsyn till det gamla befintliga eftersom det är självklart att det som inte behövs skall bort.

    Så kan man inte göra med skattemedel, människor är mycket mer komplicerade än industrianläggningar som saknar känslor i form av estetik, traditioner, kultur och där planeringen görs av företagsledningen medan människorna tar massor med individuella beslut utan att myndigheterna förväntas lägga sig i, vilket retar folk till vansinne i de flesta samhällsgrupper.

    Så vad kan kloka makthavare göra? Jo, ta reda på vilka två sidor som finna av alla mynt; vilka är vinnarna (analogt med industrins tänkande) men också vilka som är förlorarna.

    Om man ser på senare tiders politik från säg 1970 så är det mer än uppenbart att man sällan har tänkt i de banorna utan istället varit förblindade av sina ideologier. Så kan det inte få fortsätta en enda dag till.

    Fråga: viilka är vinnarna, vilka är förlorarna?

Kommentarer är stängda.