Lars Vilks blev känd för allmänheten när han den 31 juli 1980 började uppföra det så kallade konstverket Nimis på privat mark som han inte ägde. Marken som visserligen ingick i Kullabergs naturreservat var också en del av Krapperuds gård. Problemet som de flesta fokuserade på var bisatsen konstverkets värde och verkshöjd, om det nu ens var ett konstverk. Endast några få brydde sig om det verkliga problemet, att Vilks bröt mot lagen, flera gånger. Han begick både egenmäktighet, olaga intrång och brott mot strandskyddsreglerna.
När KD ledaren Alf Svensson placerat ett par trädgårdsstolar intill stranden på sin egen strandtomt fick han besked att dessa måste avlägsnas för att de gav ett ianspråktaget intryck, vilket länsstyrelsen i Skåne ansåg strida mot allmänhetens rätt till stränders tillgänglighet enligt strandskyddslagen. Men Vilks gick fri.
Senare utropade han området till fristaten Ladonien, där vem som helst kunde bli medborgare, men inte invånare. För 12 us dollar kunde man köpa sig en adelstitel. Ironiskt nog (ironi på riktigt, inte satir eller paradox som i Sverige ofta kallas ironi) valde han färgen grön som Ladoniens flagga. Samma färg som Islam har som sin.
Många libertarianer och anarkister av de mest skilda schatteringar har försökt bilda fristater inom befintliga nationsgränser. Där ska exempelvis råda total skattefrihet och obegränsad rätt till vapeninnehav för att tillfredsställa de frihetliga entusiasterna. Inget sådant har fungerat och trenden har nu ebbat ut. Världen har inte mäktat med att befria sig själv från nationalstater, något som de senaste två åren med covidpanik visat med eftertryck. Frihetens entusiaster är för få och svaga, samt konceptet statslös frihet troligen för diffust.
Men Vilks har fortsatt med sitt korståg mot normer, en fri konstnär, avlönad av staten med professors titel och ständigt i kontrovers med staten. En paradox om något. Såg han det själv och fortsatte tills vidare, undrande när han skulle bli avslöjad som en skojare? Eller var han en idealist av Don Quijotes snitt, som tog sina villfarelser på djupaste allvar?
Ett annat projekt var boken Arx i sten och armerad betong. Att han även kunde skapa vad vi normalt kallar konst råder det ingen tvekan om. Hans pastischer på verk av kända konstnärer som Picasso och Zorn är skickligt utförda. Man kan undra om han själv insåg att hans snabbt nedkrafsade teckning av Muhammed som rondellhund skulle väcka sådan uppmärksamhet som den gjorde. Kritiken och satiren mot islam var ju redan gjord och attackerad i Amsterdam och Jylland. Men den uppskattades av islamkritiker samtidigt som den hatades och fördömdes av muslimer.
Efter det muslimska mordförsöket på honom i Danmark, då två andra personer avled, hade svenska staten fått ännu ett problem på halsen. Hur hävda konstnärlig frihet och yttrandefrihet samtidigt som man håller Vilks vid liv? Mordhoten var påtagligt verkliga och allvarliga.
Många har ifrågasatt varför staten och skattebetalarna skulle skydda Vilks liv. Han var onekligen en person som bröt mot lagen upprepade gånger. Brott som inte skadade någon människa eller egendom fysiskt och därför bara var påhittade brott, kan man hävda. Men varför skulle bara Vilks få begå sådana brott ostraffat och ingen annan? Man kan också argumentera att åtminstone Nimis faktiskt skadar den fysiska platsen där den står.
Dessutom utmanar den äganderätten på ett sätt som dels inte blivit uppmärksammat och utmanat av Vilks granskare, dels på ett sätt som står i bjärt mörker till det strålkastarsken han satte på yttrandefriheten. Men civiliserad frihet har tre oundgängliga ben rätten till liv, egendom och yttrandefrihet. Vilks satte den första rätten på spel för att visa på den tredje, men lät den andra nödvändiga rättigheten, äganderätten förfalla, förtalas och annekteras av honom själv och socialismen utan att han erbjöd den minsta reflektion om varför har gjorde så eller vad det skulle leda till för samhälle.
Vi har en mycket begränsad rätt till självförsvar i Sverige, alldeles oavsett vem vi är eller vilket hot vi utsätts för. Sverige är definitivt ombudsmännens och ombudens förlovade land. Här är det polis, åklagare och advokater som ska hantera hot, våld och självförsvar på ett akademiskt och teoretiskt plan. Medborgaren är alltid förvisad till läktarplats när hans egen rätt skall hävdas.
Vilks visade att det fungerar dåligt mot den sortens ideologiska hot och våld som islam producerar. Den brottslighet som idag spränger och skjuter ohämmat omkring sig visar att även andra insett hans budskap. Statens våldsmonopol fungerar bara om medborgarna är eniga om att låta det fungera.
En statligt anställd och skyddad anarkist är död, liksom hans två bevakare Andreas Rix och David Omelius. Ingen vet exakt hur eller varför. Av pedagogiska skäl, det vill säga propagandistiska, kommer vi heller aldrig att få vet hela sanningen. Inte heller vet någon om deras död gör någon skillnad, om Vilks eftermäle får betydelse över tid. Det enda vi med säkerhet vet är att muslimer betraktar hans död som en seger för deras trångsynta ideologi och att vi som sätter frihet högre än religiös pietism inte får tystna, aldrig ge upp!
Hans livsgärning blottlade en impotens i flera plan i det moderna samhället, oförmågan att skydda samhällets kärnvärden, rätten till liv, egendom och frihet. Det gäller både för hans eget vidkommande, för hur han påverkade samhället och hur samhället responderade.
Många ungdomar säger sig vilja bli konstnärer, men avstår av olika skäl. Vill man bli en fri bildkonstnär, så bör man nog också göra en krass affärsplan och bedöma att det går att försörja sig på sitt yrke. Man måste också kunna marknadsföra sina alster och för några flyter marknadsföring och verk samman, oftast till provokationer av etablerat konstmode, vilket garanterat leder till gratis marknadsföring på ett eller annat sätt.
Frågan är om man då själv lever opp till den rebell man framstår som i sina verk? Eller blir mina verk en falsk spegelbild av min personlighet? Troligen, men så länge man säljer så får väl folk tro vad de vill.
Om man verkligen äger talang och utveckar teknik och sinne så skiner det snart nog igenom så småningom, vilket lockar samlare med pengar som ser sina inköp som investeringar oavsett motivet, där verkens främsta kvalitet är att vara säljbara till högre pris så småningom.
De andra får göra sin konst attraktiv med andra metoder, bråka med myndigheterna, skriva böcker, komma i TV, eller vara udda på ett sätt som i tidsandan känns spännande för betraktarna. Man blir själv det intressantaste konstverket.
Lars Vilks visste nog vad han gjorde, och varför. Men han hade inte räknat med att radikala muslimer inte alls tänker själva, inte förstår vad en konstnär är för något, och har tillåtits att skaffa sig utrymme och makt i Sverige. Redan tidigare var det känt att endast vissa svenskar har humor, andra blir bara kränkta. Humor kan vara stillsamt klurig och äkta eller engelsk ”dratta på ändan” vilket många tycker är hejdlöst roligt, fast det är tragiskt.
Sverige kostade ändå på honom ett maximalt personskydd i många år vilket är enastående även för en modern nation. Men tanken söker sig osökt till alla de som egentligen inte gjort något alls som kunde provocera någon islamist och ändå blir avrättade på öppen gata.
Det är alltså bara politisk islam som är problemet överallt på jorden, och som har uttalat en dödsdom över alla icke-muslimer i hela världen. Det som hände Lars Vilks händer idag dussintals andra. Tiotusentals människor har fallit offer för muslimsk terrorism i årtionden, och vi har bara sett början än.
Lars Vilks är tyvärr bara en i mängden. Vi lever alla under en uttalad dödsdom.
Dax att konvertera..
Det blir nog ganska svårt att få våra kvinnor att dölja sig för världen genom att isolera sig i sunkiga lägenheter och bylta på sig från topp till tå när de tillåts gå utomhus. Min fru är dessutom den klokaste av oss, så hur ska det gå för mig när jag inte tillåts att göra som hon säger längre? Jag kan inte ens hävda min rättmätiga status som familjens överhuvud genom att säga att ”jag måste tvätta bilen” eftersom vi inte har någon och inte behöver någon heller, eftersom vi inte har några jobb och inte har råd. Och det finns förresten ingen snabbladdningsstation alls för en elbil utanför vårt sjuvåningshus med trehundra lägenheter, bara en stor parkering med trehundra utbrunna bilvrak.
Det finns bara ett islam och inte några varianter av politisk, radikal, extrem, moderat eller någon annan variant. Alla har samma mål. Islamsk dominans. Epitet på islam är bara olika vägar till målet.
Jag håller helt med om att Lars Vilks ritade rondellhundarna i marknadsföringssyfte. Ha visste att det skulle ge bra uppmärksamhet.
Via den fatwa som lades på honom blev han ofrivilligt en så kallad kämpe för yttrandefrihet. Marknadsföringen ledde förmodligen inte till att folk ville köpa konst av honom, men de ville höra hans berättelse och hans påhittade kamp för yttrandefrihet.
Av vilken anledning ville staten skydda honom? Det går bara att spekulera, men jag tror att staten skyddade Lars Vilks för att de som inte vill ha islam i Sverige skulle få vatten på sin kvarn om muslimer dödade Lars Vilks.
Man kan även betänka följande. Om det inte hade funnits en stor muslimsk invandring till Sverige, då hade Lars Vilks aldrig behövt några livvakter. Jag tror få personer i Sverige ens reflekterar över det.
Mats,
En alldeles utmärkt sammanfattning, tack för det. Vi som lever inom synhåll inför de flesta s k händelserna kan bara bekräfta.
Staten ville skydda Vilks av en enda anledning, avleda uppmärksamheten från EGENDOMSRÄTTEN!!!
Eller hävda ALLEMANSRÄTTEN om man så vill. Mats påminde om Alf Svenssons kontroverser med Margareta Svenning, om rätten att få disponera sin egendom. Kontraster vill jag lova.
Nu strider det lokala politikerpatrasket om vad DOM tänker sig göra med bråten på Arilds strand, som om de var hävdvunna ägare till densamma. ALLMANSRÄTTEN ni vet!
I Sydafrika har de fört in i grundlagen att egendom får beslagtas utan ersättning. De tror att det blir bättre om jordbruksfastigheter läggs ned. I verkligheten blir det brist på mat och därmed högre priser.
I Berlin röstar invånarna för att hyresfastigheter ska få beslagtas av staden utan ersättning. De som röstar för detta i Berlin tror att det ska bli billigare att bo. I verkligheten blir det dyrare då det uppstår en brist på hyresfastigheter.
Liknande (hyresfrihet under pandemin) har införts i USA för att lindra de ekonomiska konsekvenserna för storstädernas hyrsegäster, men utan hänsyn till konsekvenserna för hyresvärdarna.
Dessutom förbud att vräka hyresgäster oavsett vad de ställer till med. När förbudet upphävs räknar de med flera miljoner vräkningar.
Skrämda och hotade människor blir inte entreprenörer och hittar på lönsamna exportprodukter och anställer sina medmänniskor till livslång försörjning. De måste använda all sin kreativa energi till att vakta sin tunga och försöka hitta en rimligt sätt att överleva, mentalt och så småningom fysiskt.
Vi har sett det så många gånger på nära håll så det är en gåta nu varför maktmänniskor i allo land återigen anser sig behöva utöva kontroll av mig och vad jag gör.
Sveriges nomenklatura är inget undantag, tvärtom verkar de hela tiden ströva mot ett alltmer totalitärt samhälle genom alltmer förbud och begränsningar och ett allt mer komplicerat regelverk för att trötta ut all kreativism och egentänkande.
Nu ska vi inte ens få koka skaldjur längre. Botten är nådd.
Försöker genom försynta frågor till mina medmänniskor be dem förklara kopplingen mellan ”Nimis”
(egenmäktigt förfarande, begå våld mot annans egendom) och Vilks konstnärskap med sina sina ”rondellhundar”.
”Nej men Samuel, du kan ju inte prata om det, det är två vitt skilda saker”.
Så dör ett klarläggande. Resten är tabu och socialisten gnuggar händer av förtjusning och tackar för hjälpen.
Som vanligt, ”ALLEMANSRÄTTEN” spökar, socialisten vakar.