Ni kommer säkert ihåg kakor och bakverk på 50-talet, bakade med smör och inga konstiga tillsatser. Men så kom 60-talet och en industri som ville ersätta de råvaror jordbruket tillhandahöll med industriproducerade dito. Det var framför allt margarin och så kallade lättprodukter som skulle säljas in som både nyttigare och billigare. Bland annat efter numera falsifierade studier som visade på fett och kolesterol som bovarna bakom hjärt-kärlsjukdomarna.
Nasare med stora bolag och statligt uppdrag i ryggen övertalade, ja nästan tvingade konditorer och andra att börja använda dessa undermåliga industriprodukter. Resultatet blev som väntat, de färdiga produkterna smakade skit rent ut sagt. Kooperativa förbundet var både industriell tillverkare av dessa råvaror och producent av konsumentprodukterna via Konsumbagarn och andra helägda företag. Deras produkter har alltid varit undermåliga och är det än idag.
Men runt 1970 kom en reaktion. Kunderna efterfrågade kakor och bakverk gjorda med riktigt smör. Fick de inte det så köpte de inte varorna. Konditorerna sa nej till nasarna. Av SMR och de lokala mejerierna fick de hjälp med bland annat reklamskyltar som förkunnade att ”Vi bakar med Smör!” och kunderna kom tillbaks.
Nu är vi där igen, jordbruket och dess produkter smutskastas i media, ofta av klimat- eller miljöskäl. Inte så mycket av hälsoskäl denna gång, köttproduktion undantagen. Men det är även denna gång multinationella industrier som ligger bakom och de har naturligtvis patent i ryggen och politikerna och alldeles för ofta vår myndigheter i sin ficka.
Nu räknas koldioxidutsläpp in absurdum och propagandan jagar kopruttar. En av denna propagandas nyttiga idioter är Prins Charles som tycker att vi måste sätta någon form av mask över kornas mular så att de inte andas ut så mycket CO2. En tanke så vansinnig att en normalbegåvad människa inte kunnat föreställa sig den.
Vi behöver en ny ”Vi bakar med Smör!” kampanj. Hur lyder den slagkraftiga formulering som träffar rätt på ett enkelt och rättfram sätt får massan att ta avstånd från både klimathysteri och våldtäkten på jordbruket?
Staten krävde att all livsmedelsroduktion i Sri Lanka, som tidigare var nettoexportör, ska vara ekologisk. Idag har de matbrist och skenande inflation samt upplopp på gatorna.
Ledamöterna i EU-parlamentet vill se all livsmedelsproduktion som ekologisk, men förkastar närodlat.
Storlögnaren Frans Timmermans kallar alla som varnar för livsmedelsbrist och pekar på problem med den förda politiken för lögnare och desinformatörer.
Det är tryggare att läsa dina analyser av den svenska verkligheten än något annat socialistiskt påfund som ödelägger livskvaliteten för svenska folket.
När jag färdas runt i våra bygder noterar jag en av de sämsta ”vårarna” för växtodlingarna någonsin under mitt långa liv. Lantbrukarna är nog till inte så liten del blivit hemmablinda men framför allt på grund av galningarna i POLITIKEN som begått våld på landsbygdsbefolkningen och som en följd även på JORDEN vi odlar. Den delen av produktions apparaten står i våldsamt förfall men få reflekterar över situationen. Och det värsta. Politiker och tjänstemän tror de kan producera livsmedel med hjälp av utopiska ideologier.
Jo, en del börjar pratat om 2018…
Då kom torkan i slutet av maj..
Det lilla regn som nu faller kan bli det sista innan den kontinentala värmen tar över..
2018 så funderade man på hur det just här såg ut i jordbruket år 1959, som också var torrt och varmt. Då var det 20 mjölkkor och de gick hela sommaren på mossen, där det ändå fanns litet fukt så gräset växte.. Och uppe på åsen där husen och de torkkänsliga åkrarna finns där var det vall och spannmål..
Men år 2018 så fanns det inga djur alls här och allt låg i vall och med en skörd av gräs som blev några hundra rundbalar så löste sig det året..
Idag, med en internationell trolig livsmedelsbrist så är enbart EU ett överskottsområde…
Så vi får se hur det går.
När jag växte upp användes bara margarin till allt, smör var för dyrt. Vi som bodde nära Norge fick ibland åka med som ”gisslan” för att köpa norskt margarin eftersom det fanns tullstationer där noga kollades att man inte hade köpt mer än 5 kg per person. Bagagerummet ovanpå motorn i folkvagnen lastades fullt och med kraftig överlast och blanka däck anträddes hemresan, två vuxna fram och fyra, fem barn i baksätet. Vissa norska margarinmärken var gjorde helt av valfett, men det hade vi ingen aning om. Sådant margarin luktade fisk när det värmdes över 50 grader, och kunde inte gärna användas till stekning eller bakning, men det mesta gick ändå åt som pålägg till sirapslimpa, det enda mjuka bröd jag kan minnas fanns, vid sidan av ”barkis” och kavring. Dagens unga skulle nog inte fatta hur litet sortimentet var i en svensk livsmedelsbutik ända in på åttiotalet. Apelsiner fanns bara i februari och mars, till exempel
Smör var historiskt en lyxvara. Jag har ärvt en liten sliten smörask av nysilver efter min morfar (född 1896) med graverat monogram, avsedd att användas när man blev bortbjuden att medföra eget smör i. Värdfolket hade inte råd att bjuda på det.
En svensk mästerkock hävdade för inte så längesedan att utan smör, grädde, salt och peppar går det inte att laga god mat, och det är ofta det enda man behöver.
Själv använder jag numera aldrig margarin eftersom smörsmaken är oersättlig.
När Sverige anslöts till EU så var den svenska taktiken att vi bara skulle producerad konsumtionsmjölk..
De besättningar som hade Jerseykor såg värdet på sin mjölk falla då deras kor har 5-6% fett i mjölken, vilket är ungefär dubbelt mot vad de svart-vita korna har..
Så då minskade dessa kor och volymproduktionen blev det enda som mejerierna betalade för..
Nu är det en speciell ”företagskultur” inom jordbruket, som grundar sig på den ständiga statliga inblandningen i böndernas verksamhet sedan hedenhös tid. Och som blivit särskilt galet efter år 1947 års jordbrukspolitiska beslut (inte i går precis).
Det beslutet innebar att bönderna skulle flytta till tätorten och bli industriarbetare eller offentliganställda – och så blev det. Själva jordbrukspolitiken hamnade hos Lantbruksnämnden, numera Jordbruksverket. Det som hade makten över jordbruket fram till 90-talet var jordbrukskooperationen, alltså från 1947 till 1990, då alla de jordbrukskooperativa föreningarna i stort sett upplöstes och blev utsålda på olika sätt..
Idag är det enbart något slakteri av storlek som är svenskägt, annars är det finska och danska intressen.. Eller som inom mejerierna, Skånemejeriet är franskt och ARLA är i princip en dansk organisation..
Hmm… byråkratin som styr svensk jordbrukspolitik har enbart egenintresset inför ögonen, alltså att hålla igång sin egen verksamhet (ungefär som HAV) så tanken på att överföra mer av CAP-stöden till jordbruket i stället för att göda byråkratin ligger inte i SJVs intresse..
Vid livsmedelskrisen i början av 1970-talet, den kris som triggade igång hela 1970-talets subventionspolitik, där subventionerna sattes in direkt i mejerierna och slakterierna, men som man från början hade tänkt sig att lösa med höjda konsumentpriser men som ju det blev stora protester mot upptäckte inte politiken innan de insåg att import av livsmedel var knepigt och det enda som fanns att importera var lite finsk smör…
Det är flera saker som för lantbruket just nu drar åt fel håll.
Observera! Det är lantbruket inte lantbrukaren som är i en kris.
En som har klarat att sköta ett lantbruk fram tills nu är nämligen väldigt attraktiv på arbetsmarknaden samt att få lantbrukare som lägger av ångrar sitt beslut.
Att för få är beredda att hålla på med lantbruk är den riktigt stora elefanten inom jordbruket.
Men förutom det är det de skenande priserna av mineralgödsel som ställer till det.
Vilket är en direkt följd av den så kallade gröna omställningen.
Det går säkert att ställa om jordbruket, men jag tror inte folk i allmänhet och politiker och byråkrater i synnerhet är beredda på vad som krävs för detta.
Kapa mellanhänderna mellan konsument och producent säger de.
Men som alla djurhållare vet så är det reglerna kring hemslakt och annan direktförsäljing som är det största hindret.
Vilka är egentligen beredda att ta tag i detta?
När man ser vilka oönskade effekter på lantbruket som den växande efterfrågan på naturgas ställer till det så gissar jag att det blir en dåligare stämning på framtida miljökonferenser.
Sen får vi se om bristen på naturgas är tillfällig eller inte.
Är den inte tillfällig, ja då står vi inför en paragdim.
”Vilka är egentligen beredda att ta tag i detta?”
ja, det är den gordiska knuten..
Landsbygdsministern, som skyddat sin egen fasad med tillsättandet av utredningen om livsmedelsberedskap hänvisade ju först till WTO-regelverket, sedan CAP och sedan Handeln – och sist ”primärproduktionen”…
Vad kan då gå fel?
Vi får väl hoppas på att Finland även nu kan exportera lite smör till oss korkade svenskar..
Varje aktiv lantbrukare kan nog direkt sätta fingret på det som är olönsamt arbete och det som ger intäkterna. De statliga verken har inget existensberättigande om de inte bejakar vad bönderna önskar för att bli självförsörjande med goda vinstmarginaler bra växtår, och borde nu dra sig undan och hålla fullständigt käft. Varför inte detta har högsta prioritet är fantastiskt kontraproduktivt för hela Sverige, och vi har ingen som helst draghjälp av EU vars övriga medlemsstater givetvis gynnar sina bönder på de svenska böndernas bekostnad. Så är det förstås inom alla sektorer, frånvaron av sunt affärstänkande är de flesta kommissionärermas främsta kännemärke, medan rättvisa, fördelning, klimat och energiomställning ständigt står först i deras tröttsamma agendor. Och varav hjärtat är fullt talar munnen.
Jag köper bara svenskt om det alternativet finns. Och bara gårdskött om det alternativet finns. Förr fanns det en saluhall i min hemstad, nu stängd sedan femtio år (det fanns ingen kundparkering). Där blandades fantastiska dofter av allsköns färskvaror och var en mycket inspirerande plats. Varje försäljningsbås hade en stor skylt med gårdsnamnet målat, det fanns till och med ett par karamellfabriker med varorna under stora glaslock, inte som de nutida äckliga lösgodisfacken i alla butiker.
Sedan hade vi torghandeln också…
En bonde i exempelvis Tyskland eller Nederländerna lär ha god avkastning på investerade medel, i Sverige bara näsan över vattnet, i bästa fall. Ändå är EU styrande överallt. Kan någon förklara skillnaden?
För ett tag sedan så redovisade Bryssel lönsamheten, alltså lönerna/inkomsten för jordbruket i olika delar av unionen.
Som en funktion, ett förhållande till landets medianinkomst.
På de flesta områden så har jordbrukare/ensamföretagaren i Sverige ca: 0,40 av svensk medianinkomst, dvs under 20 000 kr per månad.
På Irland, som är det enda land jag jämförde med, så var det också 0,40 för spannmålsodlare, köttdjurshållare, svinuppfödare – medan mjölkproducenter har 200% av Irlands medianinkomst..
Där kan man se hur Naturens påverkan på jordbrukets lönsamhet inverkar! Man har korna på bete då gräset växer under en större del av året.. och man har fokuserat på detta som princip, även inom politiken, vilket inte är fallet i Sverige , där man fortfarande utgår från 1947 års jordbrukspolitiska beslut som innebär att Sverige är en stark industrination..
(dessutom är skattetrycket på låga inkomster helt annorlunda än här, vilket ingen, ingen, tar med i resonemang..)
En annan källa kan vara detta:
https://portal.mtt.fi/portal/page/portal/ekonomidoktorn
Kossor på bete, hemslakt och med leverans till konsumenter som föredrar kött framför växter är det mest ekologiska och nyttigaste som finns.
Kött och smör som är nyttigt bannas, medan växtprodukter som gör folk sjuka både fysisk och psykiskt omhuldas.
https://www.youtube.com/watch?v=i7lb1nzQftc
Sverige importerar mat för ca 157 miljarder om året och är trots sin i sammanhanget lilla befolkning på ett stort område inte självförsörjande! Och detta läge har politikerna skapat med berått mod och när den väntade livsmedelskrisen sätter in blir priserna väldigt höga på importen, om det ens finns något att köpa på världsmarknaden. Alla kommer att tänka på sitt och antagligen stoppa export av mat och prioritera den egna befolkningen. Hälften av Sveriges mat importeras…
Exportstopp av jordbruksprodukter är en ”sjuka” som snabbt sprider sig globalt…
Helt på tvärs emot WTO-reglerna..
Så… de som påstår att globalismen är körd kanske har rätt..?
Men, givetvis så är svenska politiker sist på bollen..
(WTO, AoA, är rätt hanterat i Sverige enligt just WTO… Norge har man kritiserat hela tiden från WTO, för dess protektionistiska jordbrukspolitik.)
I Sverige är FN och WTO heliga och regeringen gör som de säger. Sunt förnuft är en bristvara.
Det beräknas att Sverige kan självförsörja 7 miljoner invånare. Så fortsatt invandring är en bra taktik.
Hur många var det under senare delen av 1940-talet…
Som nog borde utgöra mallen…
Torde h varit 6-6,5 miljoner, 7 miljoner blev vi väl runt 1960, möjligen strax före.
Jag syftar på hur mycket areal i Sverige som duger till matproduktion och hur många det kan försörja.
Ser man på antalet bönder i Sverige just nu så ligger deras bidrag till en självförsörjning på runt 3,0-3,5 miljoner.
Vegetabilisk olja, med några undantag, passar bra för att smörja maskiner. Smör är ett fett som vår metabolism mår bra av. https://www.metabolhalsa.se/2020/11/04/historielosheten-gor-oss-sjuka/
bara ett par uppgifter jag betvivlar i Lars Berns artikel…
Mjölksocker (27%), som det står i texten måste vara ett kommatecken fel.. det skall allt vara 2,7%….
Sedan så fattas en detalj om mjölkproteinet.. Det s.k, CLA nämns inte, men är väsentligt för Yanmayafolket… Då just det proteinet är det som ger en snabb muskeltillväxt och alltså är en viktig detalj för ”muskelbyggare” även idag…(men mjölkproteinet har i stort sett förlorat det mesta av CLA i den industriella mjölkproduktionen då den kräver betesdrift med toppproduktionen hos korna under betessäsongen och inte som mejeriindustrins industriella krav på jämt inflöde av mjölk året om…)
Jag var som så många andra hjärntvättad att bara konsumera högförädlad industrimat, men fick en tankeställare när en kvinba i släkten som levde på självhushållning under sommarhalvåret bjöd på färsk rumsvarm komjölk nyss hämtad från den intilliggade bondgården. Jag har aldrig gillat mjölk som dryck och noga undvikit sådan när jag slapp bestraffning för min vägran. Och så detta – men jag blundade och drack, och upptäckte något ljuvligt gott som jag alltså gått minste om halva livet.
Jag vet inte om man ska kalla det för hjärntvättning utan mer att man inte ifrågasätter vad det är man stoppar i sig.
Dock är detta med att animaliskt fett är dåligt en hjärntvätt. Salt är farligt är också en hjärntvätt. Just nu pågår att rött kött är farligt för hälsan, fastän det förmodligen är den bästa mat vi kan äta.
När alla dessa bokstavsdiagnoser dök upp funderade jag på hur det kom sig att de inte existerade när jag var liten och att det är inflation i dem nu. Det enda jag kunde se skillnad på var maten.
Vid 1960-talet introducerades de så kallade matpyramiderna, dvs. statens kostråd som alla utgår från vad som sägs i USA. I USA var det två vegetarianer som satte ihop dessa kostråd baserade på vad de som personer tyckte var bra utifrån deras ideologi och inte efter några vetenskapliga kriterier. Sedan dessa
har vi människor blivit fetare och sjukare både fysiskt och psykiskt.
Vegetabiliska oljor togs fram för att smörja maskiner tills någon fick idén att även använda det som människoföda.