Allmän värnplikt – för indoktrineringens skull

Ett av de allra vanligaste påståendena om den svenska allmänna värnplikten sådan den var, är att den gjorde män av pojkar. Jag, som inte gjort värnplikt har hela tiden hävdat att det finns andra sätt att bli vuxen. Detta har naturligtvis mött motstånd och ibland förlöjliganden från de som gjort värnplikt. I en del fall på ett sätt som känts väldigt omotiverat.

Men har jag börjat förstå, sent förstås, men ändå. Vi har alla varit medvetna om möjligheten till socialistisk fostran och indoktrinering i offentligt organiserad förskola och skola och många har med rätta kritiserat detta. Men aldrig har jag väl hört att värnplikten kritiserats för samma sak.

Slutsatsen blir då att antingen har indoktrineringen i förskola och skola varit så effektiv att ingen indoktrinering behövts senare i livet. Eller så var värnplikten den sista smörjelsen av indoktrinering som slutgiltigt förseglade svenskarnas sinnen och gjorde dem oemottagliga för andra tankegångar.

Förutom denna indoktrinering är det rimligt att tänka sig att det på varje regemente funnits S-märkta officerare som vaskat fram lämpliga S-medlöpare att hjälpa fram i civila karriärer, som byråkrater, ombudsmän och kanske rent av S-politiker.

Det här inlägget postades i Aktuella övriga ämnen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

21 svar på Allmän värnplikt – för indoktrineringens skull

  1. Thomas skriver:

    Detta kan bli ett intressant ämne…

    Då jag gjorde en snabb resa inom det militära, från PV-soldat till malaj på nio månader så hann jag uppfatta en del om atmosfären inom det dåtida militära systemet..
    Mycket av det som H Mattson kritiserade den svenska militären (som amerikansk militär med erfarenhet från inbördeskriget i USA) för någon gång på 1860-70-talet, när han besökte hemlandet som hög amerikansk militär, gällde nog även runt 1970, när jag gjorde lumpen..

    Att skrota hela systemet och bygga upp något nytt kan vara vettigt, men frågan är bara hur skall detta vara organiserat då befälskåren är de som styr den militära ”företagskulturen”?
    Och..
    Den militära funktionen som vi haft byggde på en befolkning som ändå hade något så när gemensamma kulturella värderingar. Så är inte läget idag!
    Så… är en NATO-anslutning ett sätt att införa en ny militär kultur?

    • Thomas skriver:

      Här ha man chansen att dra ett lumparminne…
      jag kände för min pluton löjtnant..
      Han ansåg att en värnpliktsarme´ var den bästa försäkringen mot en statskupp..
      Den åsikten höll jag med om. Men kunde naturligtvis inte hålla tyst..
      när olika diskussioner kom upp så nämnde jag ”Song My”..
      Min plutonchef ställde då frågan till oss om det var någon som ville till malajkompaniet..

      Jag gick sedan in på hans kontor och frågade ”om det var mig han menade”..
      ”Vill du till malajkompaniet”?
      Tja, det är väl lika bra det… sa jag.
      ”Vänta här så kommer jag snart tillbaka..”.. så försvann han ur rummet.
      En stund senare så kom han tillbaka.. ”Det är fixat”!

      • Mats Jangdal skriver:

        ”Han ansåg att en värnpliktsarme´ var den bästa försäkringen mot en statskupp..”
        Det gäller ju endast om inte den indoktrinering som jag talar om fungerat. I Sveriges fall har ju kuppen genomförts av de ”folkvalda” och sedan cementerats.

        • Thomas skriver:

          Tja, det är femtio år sedan..
          mycket har hänt sedan dess..
          När NATO är etablerat här så är det nog ingen som protesterar alls..

  2. Göran skriver:

    Jag har deltagit i slavsystemet allmän värnplikt. Det är en stor myt att värnplikten gör män av pojkar. Det är en stor myt att värnplikten skapar en sammanhållning. Det var två myter som ofta framförs och som jag ganska snabbt kunde konstatera inte var sanna.

    Tvärtom upplevde jag miljön som egocentrisk. Det handlade oftast om att göra så lite som möjligt på andras bekostnad.

    Någon socialistisk uppfostran har jag inte upplevt utan de flesta befäl var klart koncentrerade på uppgiften. Den enda politik jag uppfattade var att några personer hade kommunistisk ideologi men det var något som ingen brydde sig om. Tvärtom hade dessa personer lite självironi, typ det blir ganska ensamt när alla oliktänkande är bortrensade, eller när resultaten var dåliga på skjutbanan så sade de att revolutionen var långt borta och när skotten satt där de skulle så var revolutionen nära.

    Befälen pratade om fi medan vi värnpliktiga sade ryssen, men nej det fick man inte säga. Och ingen av de värnpliktiga trodde på ett anfall från ryssen mot Sverige. Kort och gott, ingen tog det hela på allvar.

    • Jan Andersson skriver:

      Med allmän rekrytering till värnplikt är det väl som med det mesta i samhället och naturen – normalfördelningskurvan gäller. Det betyder att 25 % av de inkallade redan hade de egenskaper som efterfrågades och var självständigt tänkande, ansvarstagande och sociala individer, 25 % var obstinata, ointresserade och otidiga och protesterade mot det mesta och bara tänkte på att få slippa. Resterande 50 % var som folk är mest och fann sig, lyssnade och lärde sig nya saker med visst intresse.

      De som helt enkelt inte ville vara med skickades hem på ett år för en ny kallelse nästkommande år; vi övriga som blev kvar jobbade ihop oss till den grad att vi bildade en kamratförening när vi muckade 1969. Och den lever fortfarande, nästa träff är om två veckor, och regementet upplåter nu till och med officersmässen till oss nu, en plats där vi inte fick sätta våra fot på den tiden.

      När jag tittar i deltagarlistan (den som återstår) kan man tydligt se att ur den första gruppen blev flera företagledare, några på hög nivå. Av den ointresserade gruppen (de som ändå hängde kvar) är flera döda och de övriga har blivit udda personligheter som ändå aldrig kommit på någon träff med de mest skiftande motiveringar.

      Vi övriga blev som folk är mest och fick vanliga jobb typ lärare, apotekare, speditör, jägmästare, ingenjör, datatekniker och i något fall – militär. De flesta ur denna grupp säger att värnplikten var deras första chans att slippa ur morsans kjolar och börja ta ansvar och sköta sig själva och sin utrustning, och det var vältajmat och att de hade stor nytta av den omfattande utbildningen i sitt val av vidareutbildning och yrkesval sedan.

      Det är inte förvånande att de flesta i denna grupp också anser att avskaffandet av allmän värnplikt var en katastrof, och då finns inga försvarsaspekter på vårt ställningstagande. Värnpliktsutbildningen var den första skola vi gick på där undervisningen inte gick i sömngångartempo och där pedagogiken var värd namnet.

      Inga detaljer, men de flesta av den tidens vapen har jag blivit utbildad på och skulle fortfarande kunna använda som så erfordrades. Och vem vet? Jag skulle som stapplande gubbe fortfarande försöka försvara mitt folk och mitt land to the bitter end. Alternativ saknas.

      • Mats Jangdal skriver:

        När jag läser era kommentarer, Göra och Jan inser att jag inte talat lumpen med någon på säkert 40 år. Då var vi unga och perspektiven andra.
        Nu med era vuxna betraktelser om manlighetsblivandet i lumpen, var det en förutsättning för detta att ni slapp all förställning inför kvinnor?

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Har sagt det vid många tillfällen; mina barn skall inte tvingas bli legosoldater åt en socialistisk rövarnation.
    Vårt försvar gäller vårt land och vårt folk ingen korrupt socialistregim.

    Denna försäkran läste vi/jag högt på Livregementet 1956. Och för mig gäller den ”tills vidare”!

    Krigsman skall frukta Gud och vara Konungen huld och trogen. Han skall med nit och trohet uppfylla alla de plikter, honom i tjänsten åläggas, samvetsgrant och efter bästa förmåga verkställa mottagna befallningar och föreskrifter samt vid alla tillfällen iakttaga ett värdigt och rättskaffens uppförande. Hans oavlåtliga strävan skall vara att väl bereda sig för krigets värv. Vid ofred skall han mot rikets fiender sig städse manligen och väl förhålla samt med liv och blod Konung och Fädernesland försvara.

    Redan på kadettskolan kunde vi ana femtekolonnare.

    Så här fungerar det idag: Ur dagens Helsingborgs Dagblad, månde folket blir tillfrågat?

    En försvarsminister som inte ville försvara Sverige
    Vill vi ha en försvarsminister som inte ens ville försvara sitt land? Som värnpliktig begärde Peter Hultqvist vapenfri tjänst på grund av samvetsbetänkligheter att bära vapen. Det fick bli expeditionstjänst inom kriminalvården i stället. Vilka skulle då försvara Sverige i hans ställe?
    I samband med it-skandalen i Transportstyrelsen 2017 ”agerade han mycket klandervärt” men fick tack vare Stefan Löfven på nåder stanna kvar som försvarsminister allt medan fem huvuden fick rulla – inrikesminister Anders Ygeman, infrastrukturminister Anna Johansson, generaldirektörerna Maria Ågren och Jacob Gramenius, samt statssekreteraren Emma Lennartsson – alla fick sparken.
    På sista tiden har Hultqvist agerat vindflöjel av sällan skådat slag. På partikongressen i november 2021 slog en kaxig försvarsminister fast: ”Det blir ingen Natoansökan så länge vi har en socialdemokratisk regering. Det kan jag garantera”. På Värnpliktskongressen den 27 april 2022 samma skrytsamhet: ”Jag kommer aldrig så länge jag är försvarsminister att medverka i en Natoprocess!”
    Nu har den övermodige och föga trovärdige Peter Hultqvist ödmjukt fått krypa till korset och ställa in sig i det led han aldrig gjorde som värnpliktig. Och självklart har han gjort helt om som den vingelpetter han är. Nu är det Nato som gäller. Självklart har Magdalena Andersson tagit ifrån Hultqvist rollen som ledare i Natoprocessen för hon litar inte på honom och hans omdöme. Gör vi andra det?
    Ckrister Nilsson

    • Göran skriver:

      Magdalena Andersson vill väl att Sverige ska bli en måltavla för kärnvapen. Bland de första länder som det kommer att slängas kärnvapen på lär bli Sverige om Sverige är med i NATO.

      Dagens fråga blir var man ska bo eller inte bo i Sverige om man inte vill ha ett radioaktivt regn över sig?

      • ivarandersson skriver:

        Du kan flytta till Natomedlemsländerna Danmark och Norge eftersom de är skyddade av Natos kärnvapenparaply och inte kommer att angripas.

        • Benny skriver:

          Är du på riktigt? Köpenhamn och Oslo kommer att vara radioaktiva högar efter krigets första dag! ”Kärnvapenparaply” mot Rysslands hypersoniska missiler? Hahahaha….

          • ivarandersson skriver:

            Du är tydligen imponerad av Rysslands hypersoniska missiler. Interkontinentala ballistiska missilen går minst lika fort. Vad kommer att återstå av Moskva och Kreml efter ett kärnvapenkrig?

            • Göran skriver:

              Vad spelar det för roll om Moskva ligger i ruiner. Stockholmarna lär inte ens känna till det om det inte kan blicka ned från moln.

              Skillnaden mellan interkontinentala ballistiska missiler och hypersoniska missiler är att de första kan bekämpas men inte de andra.

            • Jan Andersson skriver:

              Missilerna skickas inte från Kreml utan från U-båtar typ ”Röd Oktober”. De kan vara under ytan i tre månader, och är nog redan utplacerade, liksom de amerikanska…

        • Göran skriver:

          Skyddade och skyddade. USA har sagt att de inte kommer att svara med kärnvapen och ett ryskt sådant anfall bara omfattar några stycken kärnvapen.

          USA offrar gladeligen Sverige för att själva slippa problem. Det är det det hela handlar om; förlägga krig på annat ställe än USA.

  4. Claes-Erik Simonsbacka skriver:

    Försvarsvilja i teori och praktik. Om försvarsviljans betydelse
    Rapportnummer: FOI-R–5155–SE
    Publicerad år: 2021-12-08

    Rapporten för nedladdning,

    https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI-R–5155–SE

    Mvh,

    • ivarandersson skriver:

      Ukrainarna har demonstrerat vad försvarsviljan kan åstadkomma i praktiken bara man får (har) vapen att försvara sig med.

      • Göran skriver:

        Ryssland skulle ha mycket större problem om de gav sig på Sverige än vad de har i Ukraina, men samtidigt kanske Ryssland bara använder sig av 10 % av vad de skulle kunna sätta in mot Ukraina.

        • ivarandersson skriver:

          Om bara !0% av kapaciteten har sats in undrar jag varför Putin inte sätter in mer och vinner kriget snabbt. Snart har 3 månader gått.

      • Jan Andersson skriver:

        Att föra krig med så gammalmodig teknik som ryssarna gör nu var osannolikt för fyrtio år sedan när jag fick uppdaterad skolning om Sveriges framtida försvar. Men det kanske bara gällde en halvö som Sverige, där pansarfordon svårligen kan ilandsättas snabbt. Karlskrona byggdes där det ligger för att skärgården är svårnavigerad, vilket ryssarna lärde dig den hårda vägen..

Kommentera