Jag har läst introduktionen (inte hela boken) av en ny bok av dansken Gunner Lind. Den behandlar på ett tidigare inte redovisat sätt historisk vapenlagstifning i västEuropa, från Portugal till Finland.
Det vanligaste i Europa, sett över tid, är att civilt, privat, vapeninnehav varit oreglerat. Det näst vanligaste är att vapeninnehav varit påbjudet. Till försvar av riket, lokalsamhället eller den egna personen. Detta var dock ofta differentierat så att högrestånds personer var ålagda eller hade rätt att ha fler vapen än lägre stånds, och de lägst stående kunde då vara förbjudna att äga vapen.
De första inskränkningarna kom i slutet på 1700-talet när dueller förbjöds. Det skedde då vanligen med svärd. Nästa inskränkning, om än mycket begränsad, kom från mitten av 1800-talet när krutvapen började tillverkas industriellt.
Det var först i mellankrigstiden på 1900-talet som det blev vanligare med inskränkningar. Licens för att få ha skjutvapen kom generellt först efter andra världskriget.
Anledningarna till att staten, makten, kronan ville börja inskränka civila skjutvapen var från början oftast rädsla revolution mot envälden och diktaturer. På 1990-talet föregavs det istället av demokratierna att de ville förbjuda vapen för att skydda demokratin mot totalitära krafter.
Reflektioner med anledning av vad jag läst
Parallellt med demokratiernas framväxt och ökade begränsningar av civilt vapenägande har stora delar av befolkningen, framför allt i städerna, önskat slippa ta personligt ansvar för sin säkerhet. Det har precis som så mycket annat krävts att det staten ska ordna, så att medborgaren kan leva enklast möjliga liv utan bekymmer om något alls.
En påtaglig effekt av demokratins om sig och kring sig är dock att demokratierna allt mer kommit att likna totalitära förbudsmaskiner på en mängd områden. Det allra senaste, i mina ögon, är att demokratierna nu fruktar medborgarnas upplopp för att dessa önskar frihet från byråkrati och förbud.
Den viktigaste fördelen för politiker och media med att ständigt ljuga, är att när någon säger sanningen så blir denne inte trodd. Istället kan denne fulas ut som konspirationsteoretiker. Det offentliga ljugandet kan då fortsätta obehindrat.
Uppenbart är det så att ledare i Sverige och EU är rädda för en beväpnad civilbefolkning och vill avväpna den. Adolf Hitler tog ifrån tyskarna sina civila vapen. Jag undrar hur det kom sig?
Om nu svenska ledare är rädda för dels sin egen befolkning och dels superrädda för ryssarna, så finns det ett enkelt sätt för främmande makt att ta över Sverige. Vi tror att muslimer tar över Sverige när de har blivit tillräckligt många. De behöver inte alls blir en stor grupp som gör socialdemokraterna till ett parti med ett valresultat över 50 %.
Låt säga att vi har 40.000 muslimer i Sverige som är villiga att ta över Sverige med våld. Låt säga att Ryssland förser dem med vapen. Dessa muslimer utropar sedan att de är en muslimsk milis. Vad ska då polis eller militär i Sverige gör åt det? De kan enkelt deklarera att Malmö är ett islamskt kalifat. Vad ska polis eller militär i Sverige göra åt det?
Framförallt, vad ska en avväpnad civil befolkning i Sverige göra åt det?
Och vem kommer att köpa svenska varor i framtiden?
Lite Syrien . Pepe Escobar idag , översatt
Medan världen diskuterar Trump å hans ….
🇸🇾 Rapport: Julani har börjat dra tillbaka sina stridsvagnar och tunga vapen från södra Syrien och implementerar Netanyahus direktiv att rensa området från södra Damaskus till gränsen, för att undvika konfrontation (?) med invaderande israeliska styrkor. (Nej, de inte för att undvika utan till gåva landar).
Detta är en uppenbar handling av samordning, som döljer ett överlämnande av syriskt land till Israel. I dagsljus arrangerar de eldtal, men på natten banar de väg för israelisk ockupation. Syrien faller redan i israeliska händer, och de som en gång främjade och stöttade Julanis styrkor avslöjar sig nu som enbart verktyg för ett större israeliskt projekt. Fortsätt applådera, kalifat-galningar.