Jag är inte ekonom, men har samlat på mig åsikter och erfarenheter genom åren. En del har jag tänkt ut själv, annat har jag lånat från olika håll men kan vanligen inte säga var.
Ekonomi betyder hushållning på grekiska. Det vet alla, men hur då? Balans är, som på så många områden i livet, ett viktigt ord att ha med sig. Obalans funkar ett tag, men måste till slut räddas av ny balans om inte en krasch ska inträffa. Pedagoger brukar anse att obalans är det som tvingar oss att lära något nytt och balans det som inträder när vi internaliserat den nya kunskapen.
I naturstadium finns inga pengar. Där värderas tillgångar, varor och arbete i balans. Vid obalans sker ingen byteshandel. Vid kraftig obalans frestas personer och grupper att stjäla eller kriga.
När pengar införs skapas även en möjlighet att under längre tid uthärda en obalans. Ingen obalans kan dock vara för evigt. någon gång, någonstans ska underskottet betalas. Vid balans motsvarar penningmängden värdet av det som byts via affärer. Det spelar därvid ingen roll om pengarna är fysiska eller digitala.
Trycks för mycket pengar skapas inflation genom penningvärdesförsämring. Produceras för lite värde skapas inflation genom underskott på tillgängligt värde, priserna stiger när folk bjuder över varandra i kamp om det som finns att köpa.
I ett samhälle med ökande befolkning måste penningmängden öka i samma omfattning, vid oförändrad värdeökning per capita i produktionen, för att det inte ska uppstå inflation genom underskott på pengar.
Allt detta är naturligtvis svårt nog att balansera som det är. Lägger man därtill den ”underbara nattens” uppgörelse på 90-talet när offentliganställda tjänstemäns löner fick löfte om att följa industritjänstemännen och företagsledarnas, blir det ännu mycket svårare. För då börjar lönegapen bli så stora, utan egentlig värdeökning i samhället, att alla inflationsverktyg i princip slutar fungera.
Om vi jämför med den internationella handelns tulldilemma efter Trumps utspel, är skatter och i synnerhet moms och andra punktskatter välståndsskadande för samhället i stort. Används de indragna skatterna för offentlig välfärd blir de också kontraindikativa för drivkrafterna att skapa värde. Däremot blir de positivt indikativa för att suga värde ur statskassan utan att producera något värde.
I ärlighetens namn finns det ett visst kommersiellt värde med skattefinansierade verksamheter. Främst av dessa är ett fungerande rättsväsende som gör livet i allmänhet och affärer i synnerhet så förutsägbara som är möjligt, trots företagandets alla risker.
En låneekonomi, som till exempel den svenska, där huvuddelen av medborgarna är så högt belånade att en stor del av hushållens inkomster går till att betala ränta och amortera en förhållandevis liten del av skulden, är inflationskänslig.
Jag bedömer att låneekonomin i sig är inflationsdrivande, eftersom konsumtion tas ut i förskott och därefter ska betalas med en avgift på förskottet. Än värre blir det när bankerna kan skapa låneskuld via ”fractional reserve” systemet. Det vill säga ett system dom skapar penningmängd utan att Riksbanken har något att säga till om.
Där är vi idag. som jag ser det. Jag ser inte heller någon vilja i Sverige att ändra på detta, inte från något politiskt parti, inte från facket, inte från företagarna och absolut inte från bankerna.
Med stort beroende av utlandshandel, såväl export som import blir ett lands välstånd till viss del beroende av växelkursen för den egna valutan. Det betyder inte att det är bättre att ha ett annat lands valuta som sin egen. Inte heller betyder det att man ska avstå från internationella affärer. Möjligen kan det betyda att det är en fördel om man kan ha en hög självförsörjningsgrad av livsviktiga varor och kompetenser. Ungefär som Maslows behovstrappa, mat, kläder, energi, kunskap, råvaror.
Bättre än så begriper jag mig inte på ekonomi. Berätta gärna för mig vad jag borde förstå bättre!
I Stockholm skryter regimen med att Sverige har en låg statsskuld och att det finns utrymme att låna mer? Jo, tacka f-n för att Sverige har för ett EU-land låg skuld men verkligheten är ju den att staten via skatter stulit pengarna från folket som har desto högre skulder? Bara bolåneskulderna är ju på över 5000 miljarder kronor! Samtidigt kommer fram siffror om att den kriminella ”ekonomin” omsätter 150 miljarder kronor per år i Sverige? Att skuldsätta folket är en medveten politik då politikersvinen vill ha mera pengar till sina egna projekt som globalisering, ”grön” omställning, invandring och militärindustrin.
”Ekonomi betyder hushållning på grekiska. Det vet alla, men hur då?” Ja, men de flesta tycks glömma bort att det handlar om hushållning med begränsade resurser.
Två parter skapar inflation: Politikerna och riksbanker. Båda borde avskaffas. Politik är bara ett sätt att skapa disharmoni. Riksbanker har i princip bara haft två uppgifter genom historien. Skaffa pengar till krig och betala kungars skulder.
För inte så länge sedan var kungahuset beroende av ”lån” från rika affärsmän. Dessa ”lån” återbetalades med till exempel icke ännu upptagen kopparmalm från Falun eller silvermalm från Sala. Köpmännen var nästan alltid utlänningar som visste var malmen eller råmetallen kunde avyttras på sina hemmamarknader, och helt avgörande var förstås att de kunde skriva och tala det språk som kunderna hade.
När Skåne, Halland och Bohuslän tillhörde Danmark-Norge hade Sverige ändå en omfattande export från en ort vid Göta älv, nämligen Lödöse på svensk sida av gränsen. Danmark gjorde täta erövringsförsök och till sist kom en kunglig order att flytta Lödöse ett stycke, till en plats som var mer lättförsvarad, kallad Nya Lödöse. Det var övervägande utländska köpmän på plats som genomförde exporten även här. Och fortfarande är Göta älv en plats för omfattande utrikeshandel, fast centralorten snart flyttades igen – till Göteborg, som en kort period började byggas på Hisingen, men som snart istället etablerades söder om älven. Den starkt befästa ”Staden inom vallgraven” skyddades från danskarna med Älvborgs fästning i Göta älvs inlopp, med befästa skjutplatser på flera ställen och främst via vallgraven, som fortfarande finns på plats men också med en hög jordvall runt hela staden, nu avlägsnad. Småland var också skådeplats för blodiga slag, men ingen främmande makt har historiskt rått på Västergötland. Och vi förstår nu varför Karlskrona byggdes där den byggdes som en svensk örlogsbas – Skåne var ju danskt, Östersjön var svensk.pp
Danskarna gjorde åtskilliga försök att inta staden Göteborg, och Älvborgs fästning var ömsom dansk, ömsom svensk. Inte förrän kung Gustaf II Adolf med målsättningen att skapa ”lättförsvarade gränser” år 1658 tog tillbaka Skåne, Halland och Bohuslän (då Ranrike och Älvsyssel) från danskana blev det lugnare.
Håller livligt med om att Riksbanken är en förlegad institution som sätter all konkurrens bland långivare ur spel. Politikarna blev värre att bli av med… det krävs flera av Donald Trumps kaliber för att röra om i godhetsträsket. Det viktiga är att röra om, så ingen politiker längre kan pensionera sig dag ett på en stol i Riksdagshuset och ändå känna sig speciell och utvald livet ut.
Nollvisionen och de öppna gränserna är övertydliga exempel på att dessa tröga och sömniga individer är mer till skada än till nytta för svenska folket.
Tacksamt att läsa dina texter med begripligt innehåll.
Hade önskat att vi får belyst hur mycket POLITIKERNA och deras byråkrater STJÄL av en 100 LAPP för att tillfredsställa alla sina trogna parasiter och röstboskap?
Få har förklarat kostnaderna för den svenske konsumentens USA’s egen importerade varor. 40 – 60:kr av varje 100 lapp vid ett varupris ca 1.800:kr?
Kom med förslag den som kan. Överraskningarnas tid är nog inte förbi.
Snacka om OBALANS i svensk ekonomi.
Socialisterna kämpar för total undergång av riket och dess fattiga befolkning.
Hur har de tänkt sig lösa den enskildes skuldsättning.
Plötslig avskrivning av SKULDER?
Det löser sig.
Av allt att döma så hetsar Europa mot krig med ryssen men kommer sannolikt att gå på pumpen Ett nytt ekonomiskt system skapas i efterdyningarna – vips – skulder bort. Eller hur:)
Vad händer med/hos FORDRINGSÄGARNA?
Socialister frånsäger sig och avstår från SKATTEUTPLUNDRING?
Pingback: Nationalekonomi enligt Mats | ulsansblogg
”Eftersom den andra sidan av krediten, dvs. skulden, går in i en period med ökande risk för betalningsinställelse, har kreditens värde bara börjat ifrågasättas. De vars förmögenhet helt och hållet består av kredit, vilket är praktiskt taget alla, kommer att finna värdet av den krediten alltmer undergrävd av risken för standardvärden.
Det enda sättet att bevara sin förmögenhet är att äga riktiga, kroppsliga pengar som juridiskt och praktiskt är guld.”
https://substack.com/@macleodfinance?utm_source=byline
Mao , det är guld och silvertider nu.
Flera stora ekonomier köper guld – för dollar – sedan ett antal år tillbaka.
Vad är budskapet ?
Guld har historiskt sett varit en viktig form av valuta och fortsätter att ha ett betydande värde som investering Guld fungerar bl.a. som en säkring mot osäkerhet och skydd mot inflation. Frågan är huruvida guld är ”världens ultimata valuta”?
Mvh,
Tja, så länge guld är eftertraktat av fruntimmer och gangster-rappare så har det ett värde! Frågan är vad guld egentligen är värt då efterfrågan från elektronikindustrin knappast motiverar allt guld som bryts?
Investeringar i guld har visat sig vara en av de mest lönsamma sektorerna under de senaste åren av flera anledningar. En viktig faktor är den ekonomiska osäkerheten som har präglat världsekonomin, särskilt under och efter COVID-19-pandemin och även nu på grund av geopolitiska spänningar. Guld betraktas traditionellt som en ”säker tillflykt” i tider av ekonomisk oro, vilket innebär att investerare köper guld för att skydda sina tillgångar när marknaderna är volatila eller när inflationen stiger.
Under de senaste åren har centralbanks världen genomfört en expansiv penningpolitik, inklusive sänkta räntor och kvantitativa lättnader (QE), för att stimulera ekonomin. Dessa åtgärder har lett till en ökning av penningmängden, vilket i sin tur kan orsaka inflation. Guld har historiskt sett varit en effektiv hedge mot inflation, eftersom dess värde tenderar att stiga när köpkraften hos fiatvalutor minskar. Många centralbanker har också återupptagit och ökat sina guldköp för att stärka sina reserver och minska beroende av amerikanska dollar. Detta har skapat ytterligare efterfrågan på marknaden.
Mvh,
Det ligger nog ingen större filosofi bakom guldhandeln annat än att guld nu betalas bra, och värdet stiger. Guldpriset är dessutom stabilare än aktier, där vissa branschaktier kan störtdyka när världsläget ändras, som nu.
Men har guld något egentligt värde och har man någon nytta av att ha det liggande i stora valv som måste vaktas med dyra kostnader? Skulle man sprätta ut allt guld billigt till kärringar och gangster-rappare som gillar visa upp sig på det viset så skulle det bli så mycket guld per person att de knappt kunde stå upp! De flesta tycker det är vulgärt att visa upp sig med en massa guld påhängt på kroppen så smyckesmarknaden måste vara rätt begränsad och kräver säkert inga större mängder tillskott av guld än det som redan finns i omlopp?
Guldet har alltid ett värde mot något annat som aldrig ändras. Om du t.ex. kunde köpa 10 liter bensin för ett gram guld år 1930 så kan du även idag köpa 10 liter bensin för ett gram guld.
Obs! Inte ett verkligt scenario utan bara en illustration om vad som är vitsen med att inneha guld.
Jag ser inte guld som en investering utan bara en värdebehållande försäkring. Man kan väl säg att guld inte har något andra-hands-värde, såsom en bil har.
Guld har i princip alltid en köpare, medan din bil till slut inte har någon köpare.
Notera att betydelsen av guldinnehav i Asien härrör från en kombination av faktorer, inklusive ekonomisk osäkerhet, kulturell betydelse, investerings- och diversifieringsstrategier samt centralbankernas köp. I takt med att den asiatiska ekonomin fortsätter att utvecklas är det troligt att guld kommer att förbli ett populärt val för investerare som söker säkra tillgångar och ett sätt att diversifiera sina portföljer.
Mvh,
https://www.youtube.com/watch?v=_pDCo7mZVHs
Kinesiska investerare investerade motsvarande 7,4 miljarder dollar i guldfokuserade börshandlade fonder (ETF:er) i april, en rekordtakt då handeln med USA började kollapsa under Donald Trumps handelskrig och landets inhemska ekonomi fortsätter att stå inför en osäker framtid.
Investeringen motsvarade 70 ton av metallen, mer än dubbelt så mycket som det tidigare rekordet för kinesiska privatinvesterare, enligt World Gold Council (WGC).
Mvh,
Mark har varit genom tiden ett bra sätt att bevara sin förmögenhet, speciellt jordbruksmark.
Dock, med dagens konfiskationslagar, kanske den formen av ägande är på upphällning.
Martin Armstrong pratar ut.
Bedöm själv. Ingen rolig framtid i närtid.
Hans prognoser har tydligen hygglig träffsäkerhet.
https://usawatchdog.com/global-wars-depressions-defaults-debt-crisis-begin-in-2025-martin-armstrong/
Nationalekonomi behövs inte. Det är mer bara en variant av genusvetenskap. En massa korkade teorier. Det finns ett skäl till att Alfred Nobel aldrig instiftade ett pris för ekonomi, av den enkla anledningen att ekonomi inte är vetenskap.
De flesta skrotbilar är rätteligen inget värda, men vissa specialmodeller kan ändå vara värda långt mer än nypriset.
Åtminstone för den nostaligiker som har pengar…
Vetenskapen står frågande…
Helt riktigt! Mänskliga påfund som ekonomi har inget med vetenskap att göra och det insåg givetvis Nobel som ville främja riktig vetenskap? Däremot är det en hel vetenskap att reda ut alla ekonomiska regler som politiker och byråkrater hittat på och som den s k ”marknaden” har att förhålla sig till.
Johan Westerholm ger ett exempel på hur politiker misshandlar nationalekonomin utan att till synes begripa ett dugg hur illa de utsätter riket och medborgarna såväl storbedragare som garanterade förluster!
https://ledarsidorna.se/sa-planerade-s-for-en-dubbling-av-statsskulden-2022/
Som ett PS till mitt påstående om att låneekonomin är inflationsdrivande, kan jag lägga till följande:
We can’t spend money we don’t have. – Margaret Thatcher
Den som är satt i skuld är icke fri. – Gammalt ordspråk
Vår låneekonomi är en skuldekonomi. Beskrivet av flera andra med tyngre meriter än jag.
Det kanske tydligaste exempelt är pensionssystemet från 50-talet. det som liberalen Königsson hjälpte S att rösta fram för att snabbt få mer makt till S. I och med att man valde modellen där pension betalades ut utan att motsvarande pengar avsatts av den enskilde blev det hela en karusell av skulder, som alla visste redan från start skulle krascha. Men makt smakar gott när problemen blir någon annans.
Vi kan ha en lånebaserad ekonomi eller en kontantekonomi. Den senare innebär att vi inte kan låna till större kapitalköp (som en bostad) utan varje medborgare måste först spara ihop pengarna. Då blir allting billigare eftersom efterfrågan sjunker. Unga par skulle inte kunna köpa något hus förrän de fyllt femtio, eller gått i pension.
Incitamentet att anstränga sig för att få högre lön och bli arbetsgivare skulle endera öka eller sjunka, och bli ännu mer avhängigt en individs egen moral och inställning. Det finns en stor risk att medborgarna skulle misströsta och inte hårdspara i decennier när ändå inte kapitalet kunde växa (för ingen kunde låna till något så trivialt som en bostad och betala ränta). Men staten kunde åtminstone kompensera något genom att förbjuda inflation.
Detta luktar sovjetimperium långa vägar. Ändå finns det ledare idag som skulle föredra detta system, inte sällan från Östeuropa där det ändå inte fanns speciellt mycket att köpa även om man hade skrapat ihop ett litet kapital.
En av dem var/är Angela Merkel från DDR. Högt tekniskt utbildad men ändå en novis när det gällde medborgarnas drömmar och incitament. Hon ljög så det osade på traditionellt vis ååom ”alternativa energikällor” och fick tyska folket att bygga vindkraftverk så det skulle täcka landets behov (vid 15 sekundmeters blåst) men i praktiken stod vindkraftandelen bara för 7 procent (eftersom det gudskelov inte blåser tillnärmelsevis så mycket i verkligheten). Och observera: hennes omedelbara reaktion var att täcka behovet med ännu många gånger fler vindkraftverk! Vindstilla dagar skulle Tyskland stå stilla. Vanligt folk köpte oljepannor till sina hus. 00
Så talar bara en som slutat att tänka själv, en från ett totalitärt och förljuget samhälle. Medborgarna ska bara lyda och hålla käften stängd, vad än ledarna hittar på.
Men se vad som hände: muren föll. Östtyskland befriades och skulle åter bli en del av moderlandet, men de hade bara en tredjedel av det västtyska penningvärdet men fick ändå fullt stöd från Västtyskland som anlitade billiga leverantörer där. Bäst gick det för företag som begrep att ta för sig av den nya stora marknad som öppnats och fortfarande kunde sälja billigt.
Ryssland skulle nu bli en kapitalistiskt föregångsland, men alla nya samhällsfunktioner saknades. Efter sex svåra år kom Vladimir Putin till makten och återskapade dessa centralmyndigheter som hade funnits tidigare, samhället började fungera hjälpligt igen. Några som hunnit bli rika flyttade ut till andra länder. Var står Ryssland idag? Tja, ingen vet, och när Putin avgår lär det inte bli lika tyst i leden längre…
Du har en poäng. Jag minns när jag som ung man började lånespara på banken för att nådigast senare kunna låna 3 ggr insatt summa. Man skulle så att säga kvalificera sig, och visa på flit, ta ansvar. Det fanns en känsla för pengars värde, att inte förköpa sig, att få pengarna att räcka till nästa lön. Jag är gammal nog att ha fått kontantlön – varje fredag i ett kuvert. Så, jag är ambivalent till dagens modell, mall, att låna sig fram. Vi pratar i regel om ganska stora summor där den enskilde/paret/familjen belånar sig för främst husköp. Summor som få ens tänker sig kunna betala tillbaka utan förlitar sig på någon slags det ordnar sig mentalitet och -avkastning på börsen. Bedräglig situation. När livet fortgår har du fortfarande lånen kvar och du kommer inte ur ekorrhjulet.Du är fast, inte fri. Med andra ord, äger du eg inte ett jota. Du skrattar inte hela vägen till banken.
Vän av ordning frågar – vad är alternativet ? Mitt svar – jag vet inte. Förslag ?
För länge sedan fanns givetvis varken banker eller ens en valuta (pengar). Vi hade en byteshandel, älgskinn mot järnyxa osv. Och knappast något välstånd (om man inte gillade att slå ihjäl inkräktare ostraffat). Välståndet har kommit tack vare den internationella handeln och handelshusen (import- och exporthandel, tänk Hansan) med köpmän som kunde bli stormrika om de gjorde allt rätt.
Ute i bygderna fanns inga pengar. Vid den långa sillperioden från sjuttonhundratalets mitt kokade svenska västkusten av sill ända in till land – man behövde inga båtar utan stod på stränderna och kastade ut sina nät. Men inte en enda ortsbo kunde på egen hand utnyttja sillen för att öka välståndet – alla sillsalterier och trankokerier ägdes av välbärgade handelsmän som hade råd att bygga dussintals skutor som skeppade sillen utomlands. I London fick man alla som gick in på en pub för en öl eller dram att också käka en salt sill till.
Londons kuskar ville allra helst ha svenskt havre till sina hästar – allra helst från Gestad i Dalsland.
Här handlar det bara om marknadsföring, fixad av rika affärsmän i svenska handelshus; ortsbefolkningen hade ingen aning.
Vi är fortfarande helt beroende av att dessa affärsmän gör framgångsrika affärer i utlandet, vad än sossar och kommunister påstår. Miljöpartiet drivs av samma avundsjuka men har inbillat de flesta att miljön tar stryk av exportproduktion. Och av någon anledning lyssnar folket, men försök att fånga en sill från land i Bohuslän idag…
Alternativet till exporthandel är fattigdom och inskränkthet, ända upp på akademisk nivå.
Låneekonomi? Kanske. Men det går väl knappast att låna och låna och låna?
Det är en väldig skillnad på att låna för avkastning än att låna för konsumtion. Dock tror jag att politiker inte förstår det.
Uttrycket att den som är satt i skuld är inte fri. Ett ganska korkat uttryck eftersom ett lån kan göra en fri om lånet är för avkastning där avkastningen täcker amortering, ränta och ger ett överskott.
Sedan finns det ett undantag för konsumtion. Det kan vara billigare att ta ett lån än att skriva ut en faktura. Det beror på att kostnaden för lånet är lägre än skatten på fakturan.
Jag följande detta uttryck bättre.
Är du skyldig banken 1 miljon då har du ett problem.
Är du skyldig banken 100 miljoner då har banken ett problem.