Ian Plimer förklarar

Idag lånar jag orden från australiensaren Ian Plimer och en You Tube video där han förklarar för brittiska parlamentariker varför klimathotet inte är något att bry sig om. Den är några år gammal, men väl värd att se. Titta på videon eller läs min översättning. Vissa meningar kan kännas konstiga, förhoppningsvis endast för att de återger talspråk och inte för att de är felöversatta. Mycket nöje!

Jag är geolog och det viktigaste vi missar när vi tittar på klimatförändring, är det förflutna. Klimaten har alltid förändrats. Klimatförändringarna i historien har varit större och snabbare än något som vi upplevt i vår livstid. Havsnivåerna har alltid ändrats. Inte de modesta förändringarna på några millimeter per år som folk får skälvan av. Vi har haft havsnivåförändringar av endast 1500 meter. Det är en havsnivåförändring!

Om vi ser tillbaks i tiden på historien, hade atmosfären en gång en väldigt hög koncentration av koldioxid, idag är det mindre än 0,04%. Var har den koldioxiden tagit vägen? Den finns i krita, kalk, skaldjur och liv. Vi tror att avtappningen av koldioxid från atmosfären pågått under endast 2500 miljoner år, den här planeten har avgasats på koldioxid sedan den först bildades en torsdag 4650 miljoner år sedan.

Koldioxid är en naturlig gas. Den har dominerat atmosfären under en makalöst lång tid. Vi befinner oss nu vid en farligt låg nivå. Om halverade nivån på koldioxid i atmosfären skulle vi inte ha några marklevande växter. Koldioxid är växternas mat, det är inte en förorening. Att använda ord som förorening om koldioxid är vilseledande och bedrägligt.

Men historien ger oss en underbar berättelse. Genom historien har vi haft sex stora istider. Vi befinner oss för närvarande i en istid. Den började för 34 miljoner år sedan, när Sydamerika hade det goda omdömet att dra sig ifrån Antarktis så att havsströmar kunde börja cirkulera runt sydpolen. Detta isolerade Antarktis som började få sitt istäcke. Vi har haft perioder med tillfrysning och mellanliggande perioder med upptining. För närvarande är vi i en mellanperiod, en interglacial.

Under de 34 miljoner åren har jorden kylts ner, men mindre än 20% av den tiden har vi haft is på planeten. Resten av tiden har det varit varmare och blötare. Det har varit mer CO2 i atmosfären och vad gjorde livet? Det frodades!

Sex av de sex stora istiderna inleddes när CO2 innehållet i atmosfären var högre än nu, faktiskt upp till 1000 gånger högre (40%!). Vi har i de geologiska bevisen absolut ingenting som visar att CO2 har skapat klimatförändringarna. Av någon outgrundlig anledning är den mäktigaste skaparen av klimatförändringar det där varma klotet i skyn som vi kallar för solen. Ni hörde det från mig först. Det är verkligen något ovanligt. Vårt avstånd till solen varierar, vart hundratusende år ändras banan från elliptisk till cirkulär. Det ger oss en cykel på 90.000 år av kyla och 10.000 år av värme. Vi befinner i oss i en sådan varm cykel nu. Varje 43.000 år ändras jordaxelns lutning en aning och med 21.000 års mellanrum blir rörelserna instabila. Varje sådan händelse tar oss längre bort från solen. Med olika intervall blir vi bombarderade med kosmisk strålning från exploderande supernovor nånstans där ute och om solens magnetfält inte styr undan dem börjar det formas låga moln.

Vi har extremt goda bevis för att denna process har pågått en mycket lång tid. Då och då börjar kontinenter röra på sig och de rör sig väldigt snabbt. De rör sig ungefär så här mycket varje år (ca 30 cm). Vid en tidpunkt kan en kontinent befinna sig vid en pol och vid en annan vid ekvatorn. Dessa rörliga kontinenter förändrar regleringen av värmebalansen på jorden. Det handlar om havsströmarna. Haven innehåller mycket mer värme än atmosfären.

Då och då, på grund av geologiska processer får vi en jättebula i oceanbotten, en ny vulkankägla som förändrar havsströmarna. Varje år har vi 10.000 kubikkilometer havsvatten som passerar genom nybildade vulkaner på havsbottnen. Det utväxlar värme. Interaktionen mellan det vulkaniska berget och havsvattnet förhindrar haven från försurning. När bergen tar slut, kommer haven att bli sura, men vänta er inte att det ska inträffa den närmaste tiden.

Vi ser 1500 landvulkaner på jorden, vi har bara mätt 20 av dem och väldigt få av dessa mätningar har pålitlig noggrannhet. Men de säger oss att en liten del CO2 läcker ut ur dessa vulkaner. Men vad vi inte får höra är att det finns åtminstone 3,47 miljoner i haven som läcker ut enorma mängder koldioxid. Det finns sjöar av flytande CO2 på havsbotten. Så forna tiders koldioxid, vart tog den vägen? Den samlades i bergmaterial. Varifrån kom den? Den kom ifrån bergmaterial. Vad gjorde den med planeten? Vi blev inte stekta och utdöda, vi hade inget skenande växthus.

Men det där är ju bara geologi, det är inget viktigt. Så låt oss titta på senare tid, vi har borrkärnor som tagits genom istäcken. Snö har fallit och stängt inne lite luft. Denna luft har blivit fast i den is som bildas av snön. Vi kan ta dessa borrkärnor och analysera luften som är instängd och analysera halten av koldioxid.

Vi kan se i cyklerna av glacialer (istider) och interglacialer att när en interglacial tar slut ökar CO2-halten cirka 800 år senare. Vad säger det oss? Det säger att temperaturen bestämmer koldioxidhalten, att koldioxidhalten inte bestämmer temperaturen. Men det är ju bara de där hundratusentals gamla tiderna. Låt oss titta på mer modern tid.

Vi har mätt temperatur, med noggrannhet sedan 1850. Noggranheten är +/- en grad Celsius för de äldre mätserierna. Vi har fått höra att en 0,7 °C temperaturökning kommer att skapa en katastrof. Jag behöver bara flytta mig hit (tar ett steg bakåt) och jag har fått 1 °C temperturökning.

Vart åker ni på era sommarsemestrar? Ni åker till ett varmare klimat. Vi är varelser från Rift Valley, vi gillar varmt klimat. Om någon från Helsinki flyttar till Singapore, med en genomsittlig temperaturökning på 22 °C ser han att singaporianerna inte faller ihop döda av värmeslag. Vi är varelser för ett varmt klimat, vi har mätt temperaturer och vi har sett en lätt uppvärmning från 1860 till 1890, därefter nedkyning till omkring 1910, sedan uppvärmning till 1940. Några hävdar att nordvästpassagen var öppen. Efter det en nedkylning till 1977, sedan en uppvärmning till seklets slut och nu är vi i en period som är svalare. Det är cykler med värmning och svalning. Det är väl märkligt att dessa variationer är kopplade till värmebalansen i haven. Vi har 60-årscykler med en lång uppvärmningsfas.

Vi befinner oss i en uppvärmningsfas. Vi har haft en uppvärmningsfas sedan Maunder minimum, för 330 år sedan. Det var den då man hade vintermarknad på Themsens is, när de holländska mästarna målade rimfrost och det var vintriga förhållanden. Vid den tiden var solen en aning inaktiv, det var inga solfläckar.

Så vi är i en lång period av uppvärmning och en av de frågor jag ställer i min bok är, vilken del av 330 års uppvärmning beror på mänsklig aktivitet? Vilken del är naturlig? Det här är frågor som skolbarnen borde ställa till sina lärare och de är avsiktligt obesvarbara frågor, för jag är av åsikten att många elever matas med miljöpropaganda i skolorna och de får inte tillgång till kritiska och analytiska redskap för att kunna dissekera argumenten.

Så var står vi? Vi är i en period av uppvärmning. Vad är bekymret? Låt oss titta på historien, det är en av de saker som klimathotsindustrin bortser ifrån, historien. Under romartiden var det varmt, det var betydligt varmare än nu. Vi vet det för de gjorde goda anteckningar. De odlade oliver längs Rhen, så långt norrut som Bonn. De hade vindruvor i Yorkshire. Vi förstår från deras klädsel att det var varmt. Det är möjligt att de var på väg till en orgie, men det är mer troligt att det var för att det var varmt. Den värmeperioden slutade plötsligt år 535, när vi inträdde i medeltiden. Det året exploderade Krakatua som fyllde atmosfären med aerosoler. Det var inte en stor vulkan, bara 30 kubikkilometer med aerosoler som skickades ut i atmosfären. Vi har haft större i Yellowstone och ännu större i Nya Zealand när tiotusen kubikkilometer aerosoler släpptes ut i atmosfären, och vi ber för en till sådan, för annars kommer vi aldrig att slå dem i rugby. Det skulle utplåna dem!

Vi hade två vulkaner, en i Rhebal och en Krakatua i Indonesien 535 och 536 och vi hamnade i medletiden (dark ages), det blev kallt. Vad hände? Skördarna slog fel, vi svalt, det blev uppror, kannibalism. Vi lösgjorde oss från det, vi hade fått en ny värmeperiod (MWP). Först att notera detta var vikingarna. Havet låg lugnare, de kunde segla längre för att fiska. De seglade ända till Newfoundland, som de kallade Vinland. På Grönland växte vindruvor och korn. Gravarna var djupa, för det var ingen permafrost. Det var ett underbart vänligt klimat, 5 °C varmare än nu. Erik Röde lockade, Komt till Grönland, här är underbart klimat, och det var det.

Sedan gick vi igenom en period av låg solaktivitet. På 20 år gick vi från den medeltida värmeperioden till den lilla istiden (LIA). Den istiden slutade för 330 år sedan. Så vad tror ni kunde hända efter LIA? Tror ni att det blev kallare eller varmare? Den enda anledningen till att vetenskapliga argument fått något fäste i samhället är att de baserats på 30 eller 40 års serier av temperaturmätning. Jag ser med stort misstroende att Met Office påstår att detta är det varmaste året som någonsin uppmätts. De kanske har en annan kalender än jag, men jag tror inte året är slut ännu. Jag var här i England samma tid förra året, liksom året innan och det var förfärligt. Kallt, det var väldigt kallt. Sådana prognoser gjorda precis före en stor klimatkonferens måste man vara väldigt skeptisk till.

I vetenskapen är det inte så att majoriteten vinner. I vetenskapen finns det inget konsensus. I vetenskapen är det ständiga strider. Ett bra exempel. Vi visste alla att man får magsår från en sur mage och att man får det av stress. Vi tog piller och maserade vår mage och hopades magsåret skulle försvinna. Tills två forskare som inte följde med strömmen, inte följde konsensus hävdade att detta berodde på en bakterie och ingen lyssnade. Till slut tog en av dem och drack bakterierna, fick magsår, tog motmedlet och blev frisk. För det fick de Noblepriset. Man får inte Nobelpriset för att man följer konsensus eller hävdar att ”science is settled”.

Jag anser att vi har haft en enorm korruption av vetenskapen och den vetenskapliga metoden. Jag anser att de pengar som flödar till klimatforskning, som är den tillfälliga inne- och modevetenskapen, är riktigt perverst. Jag anser att vi tillämpar vetenskapen bakvänt. När nästa pandemi kommer, kanske vi inte har de vapen vi behöver. Vi kanske blir hänvisade till att svänga kar med örter och sjunga religiösa verser, snarare än att skapa ett motmedel.

Så, det är i mina ögon, denna klimathotsindustri har anlagt en storskalig attack på den vetenskapliga metoden. De har gjort en attack mot min vetenskapsgren och historia. Men saker håller lyckligtvis på att ändras. Jag avslutar med en sista poäng. Ni har beslutat om er Climate change act, vi har just fått en kolskatt i Australien. Nitton lagförslag antogs av parlamentet. Vår kolskatt avser att minska koldioxidutsläppen från vår sysselsättningsskapande industri i Australien. Det är underbart, vi har lett världsstatistiken i självmord. Vår kolskatt ska sänka våra utsläpp med 5%. Låt oss räkna på det, det är väldigt enkelt. IPCC säger att 3% av de årliga utsläppen kommer från människan. Varför de 3 procenten förändrar klimatet och inte de andra 97 procenten är mer än jag förstår, men det kan vi lämna därhän. Australien släpper ut 1,5% av världens CO2-utsläpp. Vi räknar på det. Genom att Australien minskar sina utsläpp med 5%, kommer vi till år 2050 ha sänkt den globala temperaturen med 0,00007 °C. Jag hoppas verkligen att ni uppskattar vår uppoffring för att rädda klimatet här i England.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Ian Plimer förklarar

  1. Lejeune skriver:

    Här är en föreläsning av en annan Australiensare, Professor Bob Carter, på samma tema. Föreläsningen har några år på nacken, men är klart sevärd om man har en stund över och är intresserad av ämnet.

  2. Thomas skriver:

    En rolig en…

  3. Lejeune skriver:

    Jag hade nöjet att träffa honom för ett par år sedan, efter att han hade talat om det s:k: klimathotet inför intresserade representanter för Sveriges Riksdag. Han visade sig vara en lågmäld, sympatisk och humoristisk person.

  4. mats skriver:

    Jo, han har den där lågmälda brittiska humorn som jobbar med understatements. Tycker det funkar rätt bra som kontrast till IPCC:s skramlande överord.

  5. Pingback: Skeptikernas uppvaknande | Frihetsportalen

Kommentarer inaktiverade.