För 1,5 år sedan skrev Donna Laframboise boken The delinquent teenager, who was mistaken for the world’s top climate expert. Där klädde hon fullständigt av hela IPCC. De har ingen vetenskaplig kompetens och ingen vetenskaplig inriktning för sin verksamhet. Allt är ren och skär bedräglig politik med avsikt att skaffa makt och skatter. Det är en konspiration, men inte så som vi vanligen tänker oss en konspiration. Detta är en konspiration av självberikande opportunism som föder sig på aningslös idealism och ren dumhet. Man blir riktigt besviken på de medmänniskor som gått på denna jättebluff.
Hon visade desssutom att det inte finns ett uns av bevis till stöd för klimathotet. Och därmed inte heller för någon som helst klimatpolitik, naturligtvis. Läs den boken! Den är lättläst och tydlig. Att inte världens alla grävande journalister och i synnerhet vetenskapsjournalisterna redovisar den om och om igen för allmänheten är inget mindre än en medial skandal. Man blir så besviken på våra media.
Daniel Guéguen, som jobbat som lobbyist i Bryssel i 35 år och själv tror att han är en av högst 50 personer utanför en trång krets EU-anställda som verkligen förstår EU:s regelverk och lagar, hävdar att juristerna i EU har avskaffat demokratin i Europa. De har dessutom gjort det på uppdrag av medlemsstaternas regeringar, de som skrev på Lissabonfördraget. Man blir så besviken på våra politiker.
När dessa maktfullkomliga fått för sig att koldioxid är ett gift som hotar klimatet och utsläppen måste minska med 80-95% på 40 år, då är alla vi andra rättslösa mot vansinnet. Det hjälper inte att Tysklands miljöminister, Peter Altmaier säger att det kommer att kosta landets skattebetalare 1 biljon € de närmaste 20 åren! Det är alltså nio tusen miljarder kronor på 20 år, bara i Tyskland. ”Energiomställningen måste vara ekonomiskt försvarbar och vi måste välja en vi har råd med.” De rödgröna politikerna vill rusa på oavsett konsekvenser.
EU-kommissionärerna vill sätta nya tuffa utsläppsmål för år 2030. Effektivitetsmål och energitillgänglighetsmål är dock inte lika attraktivt för alla, så nu är de oense. Några har nog börjat fatta att man inte kan bygga politik enbart på drömmar.
Somliga tycker att tvingande betalning till ETS (utsläppsmarknaden) inte räcker. De vill införa en rejält tilltagen kolskatt också. Bara för att vara på den säkra sidan att Europa får stänga sin tunga industri. Man blir så besviken på våra tjänstemän.
Rätt så, Mats. Nya intressanta referenser. Och minns att sanningen sparkar, låt vara att det i den svenska ankdammen kan ta sin rundliga tid. Växthusdogmen är framför allt ett (av många) tecken på forskaretiken förfall och en mycket djup och allvarlig intellektuell kris. I synnerhet bland de få som borde begripa, t ex läroboksförfattaren Klas Eklund, men likväl ylar med de populistiska vargarna.
Dessvärre är många klimatskeptiker nästan lika ohederliga, genom att inte låtsas förstå innebörden av sin egen kritik. Bloggen Climate Scam tar å ena sidan avstånd från de gängse hotbilderna (helt rätt), men uppträder samtidigt som en propagandacentral för mer kärnkraft – trots att ett nej till vår perversa klimatpolitik skulle inneböra dödsstöten för planerna på ny svensk kärnkraft. Smått komiskt, onekligen, fast ingenting att skratta åt.
Jag är inte säker på att jag förstår varför ett nej till klimatpolitiken också skulle innebära ett nej till kärnkraft?
Du är inte ensam om att missa det sammanhanget, trots att du säkert sett och läst mina många inlägg på Climate Scam. Inte ens Klas Eklund säger sig förstår, men bluffar därför att han samtidigt är socialdemokrat och inser att det är Tage Erlanders och Olof Palmes misstag, att satsa på kärnkraft, som nu äntligen uppdagas.
En kort resume: Om nu klimathotet är överdrivet, som vi båda anser, så är den logiska konskevensen att dagens extremt höga straffskatt på koldioxid måste tas bort eller sänkas radikalt. Då blir alla VÄRME-alternativ (inkl biobränslen) billigare, jämfört med elkraft, och efterfrågan på el sjunker så kraftigt att nyinvesteringar blir olönsamma under överskådlig framtid. Även om dagens reaktorer läggs ner inom 10-15 år behövs varken mer vindkraft eller ny kärnkraft.
Och om, mot förmodan, ett sådan behov föreligger när de två eller tre ”sista” reaktorerna stängs så blir det likafullt bättre att bygga ny ”topplast” i form av kraftvärmeverk baserade på bioenergi eller kol än att investera i ny ”baslast” som kärnkraft. Den slutsatsen blir särskilt tydlig om politikerna gör allvar av sitt löfte att sluta subventionera kärnkraften, som nu, genom att låta skattebetalarna stå för risknotan, den mycket höga försäkringspremien (en eloge till Sveriges Radio för att häromdan informera om den saken).
En begåvad 14-åring förstår det som Klas Eklund m f l inte VILL förstå. Läs gärna min skrift ”Kärnkraften har gjort Sverige fattigare” (har några ex kvar) så klarnar det nog.
Jag har läst sammanfattningen av din skrift här: http://www.folkkampanjen.se/dok1/as10frag-sam.html
och kan konstatera att jag håller med om en del, men inte allt.
Jag håller med om att alla och varje subvention snedvrider marknaden.
I synnerhet följande påstående; ”Generellt gäller att det inte är tillgången på kärnkraft eller andra energikällor som skapar välstånd, utan ett ökat välstånd som leder till större efterfrågan på energi.”
Kan jag inte hålla med om. All historisk erfarenhet visar att när en ny energikälla blir tillgänglig så ökar välståndet och civilisationen utvecklas. Det må sedan gälla dragdjur, vind- och vattenkvarnar, ångkraft eller elektricitet. Energieffektivisering leder också till ökad produktion och ökat välstånd. Men det leder inte till sänkt efterfrågan, varken på energi eller på produkter.
Jag har tidigare ofta hänvisat till Jevons paradox, http://en.wikipedia.org/wiki/Jevons_paradox
Men ser att den sidan nu är kapad av vattenmelonerna som vill beskatta bort all effektivitetsökning, all välfärdsökning och förmodligen även all välfärd.
Vi kommer sannolikt att få se stora förändringar i användning, och värdering av skogens tillgångar när pappersmasseproduktionen går ner pga digitalisering. När, vad och hur har jag inte kläm på ännu. Men jag vet att vattenmelonerna kommer göra ett allvarligt försök att klämma sig in i förvaltningen skogsägarnas egendom.
Synd att du avviker från ämnet, om sambandet mellan klimatskepsis och kärnkraft, och i stället kommenterar en helt annat fråga, om hönan och ägget. Låt mig i den saken bara be dig att noga studera Saunders kommentar i den källa du anger (Wikipedia). Den förklarar varför Jevons paradox inte alls är någon paradox, utan resultatet av en felaktig analysmetod, som bortser från priseffekten av en förbättrad teknik. Du tar miste också när det gäller energisparandet: givetvis leder detta, allt annat lika, till lägre energikonsumtion. Men av helt andra skäl, t ex stigande realinkomster, kan förstås konsumtionen likväl fortsätta att växa. Inte heller det minsta paradoxalt.
Men återkom gärna till min fråga och förklara hur man som klimatskeptiker kan försvara en straffskatt på koldioxid och förorda en satsning på ny kärnkraft. Ser du verkligen inte det logiska problemet, i synnerhet om du nu tagit del av sammanfattningen av min skrift? Du har ju också läst mina utförliga kalkyler på Climate Scam om elmarknaden. Om dagens enorma kapacitetsöverskott, en sjunkande elförbrukning, och en kärnkraftssektor som stöds av mycket stora subventioner. Nu säger äntligen regeringen att kärnkraften skall stå på egna ben, utan subventioner (stöd via skatteförmåner och dolda bidrag i form av statens övertagande av merparten av försäkringskostnaden). Då är den svenska kärnkraftsparenten till ända. Obs! även om den beramade fjärde generation mot förmodan skulle infria de löften som du tagit fasta på: det är inte är ny s k baslast vi kan behöva när de sista reaktorerna stängs, utan ny s k topplast. Långsiktigt vet vi dessutom att ny kärnkraft och ny kolkondens alltid kommer att betinga ungefär samma kostnad, så valet mellan de två är egalt ur ekonomisk synvinkel . Och enkelt för en klimatkritiker att av miljöskäl föredra kolkraft framför kärnkraft – om man nu tvingas välja, vilket vi i Sverige inte behöver göra förrän tidigast om 30-40 år.
Herrarna bakom Climate Scam säljer ut sin intellektuella heder genom sin vägran att kritisera straffskatten på koldioxidförordet och samtidigt ta ställning för ny kärnkraft. De vågar inte ens gå i svaromål, utan väljer – precis som klimatdoktrinens högröstade propagandister – att censuera ifrågasättande inlägg på sin förment öppna debattsida. En dubbel skam, the real climate scam. I motsats till dessa mörkermän är du uppenbarligen ingen censurvän, men har du dessutom mod att på denna punkt ta avstånd från dina vilsna vänner?
Åke, jag kan inte på rak arm minnas att jag läst dina kalkyler på TCS, måste vara länge sedan? Men visst jag är oense med dem ibland.
Jag har deklarerat många gånger och gör det alltså nu igen, att jag inte gillar snedvridande vare sig subventioner eller straffskatter. Ska man nödvändigtvis beskatta energi, vilket jag anser vara dumt eftersom jag anser en sådan beskattning vara utvecklingshämmande, så bör den på något vis likställas så att man beskattar producerade kWh lika. Med reservation för att dessa jämförelser ibland kan vara svåra att göra korrekt. All produktion av energi har ju en sida av tillförd energi för att göra den användbar för ett specifikt ändamål.
Självklart är Jevons paradox inte en paradox för dem som förstår sambandet. Men det är en allt för spridd missuppfattning bland vattenmelonerna att man kan spara, i betydelsen konservera energi genom energieffektivisering. Den energi som vid effektivisering blir tillgänglig för andra ändamål kommer också att användas för dessa andra ändamål. Där kommer den ofta att bidra till ökat välstånd. Detta vägrar vattenmelonerna inse och vill med berått mod stoppa utvecklingen genom att straffbeskatta bort energieffektiviseringens vinster.
Om kärnkraft på egna meriter är affärsmässigt lönsamt har jag inte längre några problem med den energiformen. Det jag läste av dig verkar vara tio år gammalt och var en sammanfattning som inte gav de slutsatser du här hävdar. Men eftersom vi båda skyr subventioner och straffskatter så tycker jag det får vara upp till var och en energiproducent hur hårt de vill konkurrera på marknaden. Konkurrens gynnar köparna.
Det som gör det hela dyrt för oss är att det endast går en enda ledning fram till fastigheten och avgiften för den ledningen, distributionsmonopolet, är i många fall dyrare än den el man förbrukar.
Så bra att vi är överens om vikten av konkurrens på lika villkor. Mitt egen konkreta förslag är att införa en särskild energimoms på 60-70 % för alla miljöpåverkande energislag och vanlig moms för övriga (solenergi, bioenergi mm). Och slopa alla andra energiskatter och alla subventioner (elcertifikaten, att staten betalar merparten av kärnkraftens försäkringsgarantier mm). Övergången till rättvisa villkor och därmed marknadsekonomi skulle ge oerhört stora effektivitetsvinster och därmed högre välstånd. En av få självfinanserande strukturreformer.
Men du underskattar effekterna av en sådan förändring. Det är detta jag noga analyserat i min skrift och dragit slutsatsen att på en fri marknad finns det ingen plats för vare sig mer vindkraft eller nya kärnkreaktorer (under överblickbar framtid). Du skriver att ”om kärnkraft på egna meriter är affärsmässigt lönsamt har jag inte längre några problem med den energiformen”. Det skulle inte jag heller ha, om det villkoret vore uppfyllt. Men mina analyser visar mycket tydligt att utan pappa statens kryckor går svensk reaktorindustri sotdöden till mötes (medan den kan överleva i länder som saknar vattenkraft och bioenergi). Visserligen har min skrift ett decennium på nacken, men i dag är framför jag precis samma argument och i stort sett identiska prognoser. Dom fanns i huvudsak även i den sammanfattning du tagit del av, men eftersom du inte riktigt känner igen dig, skall jag gärna skicka ett av hela analysen, mot löfte att du här framför eventuella invändningar som underlag för fortsatt diskussion.
I sak tycks vi ändå vara ganska eniga om helhetsbilden; marknadsekonomins vänner brukar oftast landa i likartade slutsatser. Fast du överdriver nätmonopolens relativa betydelse och har fortsatt fel om energisparandet, utan att bemöta mina invändningar.
Däremot noterar jag att du avstår från att kommentera censuren på Climate Scam, en sajt som din blogg länkar till på sin första sida. Du verkar för egen del ta öppenheten och åsiktsfriheten på allvar och däri ligger en indirekt kritik mot Climate Scam, så därför blir jag förvånad över att du inte i klartext vill stå upp för ditt bejakande av yttrandefriheten. Eller bestrider du kanske mina påståenden om censur? I så fall återkommer jag gärna med preciseringar.
Jag ska självklart läsa din rapport. Vi kan väl avgöra senare om jag ska skriva en recension eller om jag ber dig belysa ett visst område som gästskribent här på Frihetsportalen.
En moms på 60-70% låter ju inte så lockande. Men du kanske har någon bra förklaring. Ser ju att du vill ta bort andra dyra punktskatter.
Det verkar som om vi ser (betonar) olika sidor av nätmonopolet.
Nej, jag anser inte att jag misstolkat effektiviseringens effekter, oavsett allt annat lika eller ej. Jag vänder mig starkt mot ansatserna att låta effektiviseringen bli alibi för grön diktatur.
Ang. TCS har jag inte själv drabbats av censur och jag har inte möjlighet att hålla reda på hur de sköter kommentarsfälten. Jag har en länk dit för att de för en viktig kamp mot en rödgrön klimathotsdiktatur.