Identitet

Om den man är i mediesamhället definieras av att man syns i media till skillnad mot industrisamhället där identifikationen sker med hjälp av vilket yrke man har. Då är det väl rimligt att anta att allt fler kommer att vilja synas i medierna. Antingen som mediearbetare eller som uppvisade objekt. Det är väl också rimligt att anta att det därigenom kommer att bli en efterfrågan på media, sådan att för att uppnå balans på tillgång och efterfrågan måste man släppa etableringen av media fritt och inte försöka bromsa det. För då haussar man upp en kanske rent av skadlig efterfrågan på media. Man ger också ett slags monopolställning till dem som har makt över de utbudsbegränsade medierna.

Men vad händer när utbudet av media blir så stort att alla kan synas utan ansträngning, sortering eller krav på prestation? Inträffar en mättnad som gör att ingen längre konsumerar media, blir alla bara narcissister? Hur håller man då en intellektuell, moralisk och initierad debatt, nödvändig för demokratin igång?

This entry was posted in Äganderätt, äldre text and tagged , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.