De sk. gröna näringarna verkar helt sålda på AGW. LRF vädrar chans till nya förtjänster från såväl produkter som bidrag. Allt ska AGW-anpassas. Från SLU låter det likadant, klimatförändringen är redan här och den har svåra konsekvenser som måste utforskas mer.
Jag har tillgång till branschtidningarna Land, ATL, Jorbruks- och skogsaktuellt, Skogen, Skogsägare, Aktivt skogsbruk, Skogseko samt Direktkontakt. Trots insändare som i sällsynta fall tas in, från mig och andra, så handlar ledare och redaktionellt material till 100% om klimathotet, vad man ska göra för att hejda det och vilka risker det medför för de gröna näringarna.
Det kan handla om helt nya rekommendationer för sortval, markberedning, maskinval, byggnation etc.
Sortval i jordbruket spelar väl inte så stor roll eftersom det i huvudsak handlar om ettåriga växter. Men när rekomendationerna med eftertryck ändras för skogsplantor blir saken en annan.
Nu senast varnades för att svensk björk inte kommer att tåla de höga temperaturer som är att vänta. Istället bör man satsa på trädslag som tål mer värme. Men om det inte blir varmare än så här, om det rent av blir kallare, finns det då något kvar att hugga ner av de värmetåliga skogarna om 60-90 år?
Vem tar då ansvar för skogsägarens förluster? Vem tar då ansvar för industrins bortfalll, för konsumenternas ökade priser och minskade valmöjligheter?
Men den stora frågan, som jag med stigande häpnad konstaterar inte tycks få något svar, är frågan om varför alla dessa människor som har så gedigen utbildning och praktisk erfarenhet av fotosyntesens verkan och möjligheter, inte ser möjligheterna med högre koldioxidhalt i atmosfären? Varför ser de bara problem? Varför inser de inte att CO2 är CO2, oavsett ursprung? Så om man bränner upp växtdelar eller olja och får ut CO2 i atmosfären, ger det samma effekt oavsett källan. Vad är det för yrkesspecifik blind fläck de har i synen på CO2?
Mats
Denna frågan går ju egentligen utanför om klimatförändringarna är naturliga eller en effekt av AGW. Blir det kallare har du förstås rätt men fortsätter uppvärmningen, även med en relativt blygsam hastighet, så är det ju en fråga som behöver beaktas.
I Skåne så börjar man, i vissa områden, få problem med gran och då har vi fortfarande inte sett effekterna av den uppvärmning som varit fullt ut. Jag påstår inte att man ska, hals över huvud, göra en total omställning i val av trädslag eller grödor, men det kan ju vara lämpligt att undersöka förutsättningarna för ett hållbart skogsbruk i framtiden.
Att påstå att man inom branchen inte ser fördelar med ökad CO2-halt är väl ändå en underdrift, det är i alla fall inte min erfarenhet efter diskussion med skogsbolagen och då handlar det alls inte enbart om bidrag och klimatanpassning.
Måns, Skåne ska ha problem med gran. Det är en boreal art som vandrat söderut. Ja, du är så insatt att jag inte behöver förklara mer om det.
Jo, visst finns det aktörer som ser chansen till snabba klipp med klimathotet, jag nämnde LRF inledningsvis. Det problem jag ville belysa är den ensidiga rådgivningen som helt fokuserar på en närmast (okontrollerbar, obegriplig, ohanterlig, oberäknelig, ohejdbar, ofantlig?-obevisad?) uppvärmning. Alla verkar råda att alla springer åt samma håll, omedelbart. På centralt kommando. Ingen verkar tänka tanken att om det finns ett eventuellt problem som vi inte har någon konkret lösning på, då är det bra om de olika markägarna ges utrymme att prova sina egna lösningar. Vi kan bistå med de råd och erfarenheter som finns beträffande de lösningar markägarna väljer och som intresserar dem.
Men det hela kanske bara är en mediahajp, en synvilla? I verkligheten kanske rådgivningen är nyanserad och markägarna uppmanas att söka fakta och lita till sitt eget omdöme och sin vilja?
En sista kommentar för i dag. Rådgivningen går väl kanske i båda riktningarna. Efters stormarna Gudrun och Per som drabbade södra Sverige så gick det ut ganska omfattande rådgivning om att fundra på att byta från gran till andra trädslag för att minska risken för framtida stormfällen av motsvarande dignitet.
Men skogsindustrins rådgivare som är medvetna om hur hela prodktionsinfrastrukturen i princip är baserad på barr gav andra råd. Nu blev ca 90% av den stormfälda skogen som åtplanterades besatt med gran. Framtiden kommer ju att avgöra om detta var klokt eller inte.