Den världsliga maktens legitimitet

Jag är ateist, det tror jag att jag avslöjat flera gånger. Jag har helt enkelt aldrig funnit någon gud, och jag har minsann letat. Bibeln har jag läst två gånger från pärm till pärm, men aldrig sett något spår av gud. Bara människor som söker svar eller makt. Koranen har jag försökt läsa, men bara orkat 2/3 så här långt. Det är nog den allra sämsta bok som skrivits. Så enahanda tjatigt dogmatisk, så fördömande, ett slagordsverk utan logisk koherens eller narrativ, en handbok i att bilda en sekt, hjärntvätt ingår.

Jäpp! Jag avfärdar på ett bräde judendom, kristendom och islam som trams. Folk får tro på en gud bäst de vill. Det ingår i deras frihet. Men vuxna människor som känner att de måste ha en låtsaskompis, typ Mållgan, för att orka leva, de litar jag inte på. ”Se, Herren är med eder alla dagar intill tidens ände.”

Jag tar det som personlig förolämpning av mitt intellekt när de vill att jag ska tro, eller åtminstone låta dem ha Mållgan med sig och diktera hur de ska besluta i våra offentliga demokratiska församlingar. Det kan ju gå precis hur som helst när de säger sig göra guds vilja. Jag är medveten om att de tänker samma sak om mig. Det kan ju gå precis hur som helst när jag inte följer guds vilja. Men jag kan ju i alla fall redovisa mina tankar och beslut på någorlunda rationell grund.

De tror att straffet för dålig kontakt med gud kommer sedan, vid en domedag långt, långt fram i tiden. Jag tror att straffet kommer här och nu, vid en dålig kontakt med mina medmänniskor. Det är en avgörande skillnad på många punkter. Det gör mig till befäl över mitt eget öde, inte offer. Det gör mig ansvarig för mina gärningar, inte underordnad. Det tvingar mig att tänka själv, att inte nöja mig med att lyda. Sådan borde också politiken vara.

Det här inlägget postades i Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Den världsliga maktens legitimitet

  1. allemand skriver:

    När vi ändå är inne på detta område så är det bara att tänka på vad som hände med de otrogna när Tor och Oden styrde. Självklart finns det inget annat än av människor uppfunna gudar.

    Det som är viktigt för mig är dock att allas tro respekteras så tillvida att döda någon p.g.a tro är inte acceptabelt helt enkelt.

    Familjen har besökt kyrkor och moskéer av alla slag över hela världen inte för att blidka gudar utan för att de är vackra att se på.

    • mats skriver:

      Jo, människor har ofta lagt större möda på sina helgedomar än på sina egna boningar.
      Religion kan visst vara fascinerande. Jag uppfattar att de polyteistiska lämnar större svängrum för personliga preferenser än de monoteistiska.

  2. Niklas skriver:

    När Karl Marx konstaterade att religion är ett opium för folket, så var han rätt ute – förmodligen den enda gången han hade rätt i sina kommunistiska /irr/-läror.

    Problemet med alla sorters religioner är att de kräver att utövaren blint ska tro på andras sanningar, vare sig det är Moses, Jesus, Muhammeds, Zarathustras eller någon annans sanning och verklighet.

    Andlighet däremot uppmanar dig till att söka din egen sanning utifrån din egen verklighet. Därför kommer andligheten att vinna i längden, samtidigt som religionerna går under.

    F.ö. så är gott och ont subjektivt. Dessutom är djävulen och gud två mynt av samma andeväsen.

Kommentarer inaktiverade.