Idag gästas Frihetsportalen av Inger Almström.
Återigen är ett stort Svenskt företag misstänkt för att, denna gång via mellanhand, tjäna pengar på att människor som bott i ett område och bedrivit småskaliga näringar, fördrivs till förmån för industriell verksamhet. Denna gång bommullsodling. Tidigare har vi sett att det rört sig om olja, gas mm. Detta har oftast, enligt media, skett i Afrika.
Vad dessa förkämpar för fair trade och liknande missioner missat, med flit eller av okunnighet, är att detta sker även i vårt land. Har skett i Småland och Jämtland. Sker just nu i Markbygden, Piteå kommun. Hotade är även Brattbergsområdet i Arvidsjaurs kommun och Burträskbygden i Skellefteå kommun med flera.
Multinationella företag, med statens goda minne och ersättning, kör bort boende med litet ekologiskt avtryck till förmån för industriell verksamhet – i dessa fall vindkraft. Människor tvingas bort från sin egendom med baggbölerimetoder när de inte orkar stå emot längre. Andra väljer att fly medan tid är och försöker sälja sina fastigheter. Tyvärr för deras del, är det så att vetskapen om ett fel i juridisk bemärkelse, som kommande motorväg, vindkraft etc utan att meddela potentiella köpare, är en form av bedrägeri och köpet kan gå tillbaka. Detta har mäklarföreningen hävdat, som dock underlåter att kontrollera sina anslutna mäklare.
Min fråga är nu var är rättviseorganisationerna? De som med all rätt hävdar att medborgare i olika Afrikanska länder bör få behålla sin mark. Vi behöver också er hjälp. Eller är det så att ni inte, liksom de flesta media i Sverige, inte vill tillerkänna oss samma rättigheter som människor i tredje världen?
FN har prickat Sverige för hanteringen av människor i vindkraftsområden vid minst två tillfällen, utan att det resulterat i någon efterrättelse. Samma gäller samernas rätt till renskötsel. EU domstolen har gett överklagande rätt i att Sverige brutit mot de undertecknade avtalen bl a de allmängiltiga FN dokumenten om mänskliga rättigheter, Maskindirektivet om liv och säkerhet, Århuskonventionen om delaktighet vid miljöstörande verksamhet m m. Listan kan göras lång men ingen bryr sig.
I Sverige har vi med stöd av skriftliga dokument försökt med polisanmälan av trakasserier, hot, stämpling, anstiftan till grov stöld, tjänstefel med mera, sökt rättvisa. Vi har företett bindande bevisning som skulle lett till fällande dom i någon stad men inte på landsbygden och inte när det gäller vindkraft. Ärendet nedlagt med enda motivering en hänvisning till ett nummer som inte används längre. Detta nummer betyder att det är omöjligt att överklaga.
Således har vi inga mänskliga rättigheter, ingen rättvisa, i nuläget. Därför efterlyser vi som kämpar, ett lagrum med paragrafer som stödjer denna särbehandling samt det datum när detta trädde i kraft – det är väl inte för mycket begärt i en så kallad demokrati eller hur?
Fil mag Inger Almström, ordförande i Föreningen Livskvalitet för Stöverberg, Arvidsjaurs kommun.
RSS – inlägg
Javisst!
När Stora kopierar sina affärsmetoder från norra Sverige och applicerar dem på sin verksamhet i Brasilien blir det ett herrans väsen – i Sverige.
Så nog rullar det på – i Sverige.
Precis enligt boken ”Vår irländska fråga”… (Borde alla norr om hallandsåsen läsa…)
Men nu är det ju inte problemen är i Irlands eller Brasilien för då är det illa, utan – i Sverige.
Och då är allt OK.
Informera dessa….
http://www.arc2020.eu/front/
Markstöld måste vara oacceptabelt, oavsett motivet http://www.lantbruk.com/skog/lavskrika-stoppar-avverkning
Jag vet inte lavskrikans utbredningsområde. Dalarna kanske ligger i utkanten. I Norrbotten är den i vart fall så vanlig som karaktärsfågel att den blivit dess landskapsfågel. Det borde väl räcka för att säkra beståndet.
Mats! Det är fler arter än lavskrika, som är aktuella. http://www.lantbruk.com/skog/vassad-lagstiftning-kring-arter och http://www.lantbruk.com/skog/arter-som-sveriges-markagare-har-sarskilt-ansvar
Protesten från Stöverberg är välmotiverad och förtjänar allas stöd. Men gensagan skulle bli betydligt vassare om ni (och andra i samma situation) utnyttjade de allra starkaste argumenten, de ekonomiska och miljöpolitiska.
Varje producerad kWh vindkraft resulterar i en samhällsekonomisk förlust på ca 30 öre. Staten tvingar skattebetalarna att punga ut med 60 öre per kWh för en produkt (el) som på en fri marknad är värd högst 30 öre. Politikerna försvarar sig med det klart osanna påståendet att denna 50-procentiga förlust går att motivera med miljöargument (klimatvinster).
Det är kombinationen av överdrifter/lögner om klimathotet och de stora samhällsekonomiska förlusterna som gör projekt som detta så uppenbart dåraktiga. Men det blir fel att angripa lokala myndigheter och tala om tjänstefel. Bovarna sitter i Rosenbad eller tillhör en forskarkår som avstår från att upplysa medborgarna om sakfelen i växthuspropagandan. Ett par, tre välkända ekonomer har större skuld än andra. Alla partier syndar; både Löfven och Reinfeldt känner till sanningen, men håller god min i elakt politiskt maktspel (att vinna MP:s respektive centerns stöd).
I en rättsstat, värd namnet, skulle de berörda ministrarna (miljö och finans) och möjliggörarna inom forskarvärlden ställas inför domstol och dömas till avsättning och höga böter för försnillande av skattemedel och trolöshet mot sina uppdragsgivare, väljarna. Men i dagens Sverige sitter rättvisan trångt, som du helt riktigt noterar. Det finns, dessvärre, paragrafer som stöder övergrepp av detta slag. Bara en stark opinion förmår ändra på den saken (som denna blogg i någon mån kan bidra till).
PS: En struntdetalj, ”Maskindirektivet” måste väl vara en felskrivning. DS
Almström försöker rada upp flera reglementen som inte sins emellan är relaterade för att kunna stoppa vindkraften. En del kan till och med vara motstridiga, men alla har någon bäring på saken. Just maskindirektivet handlar bland annat om säkerhet och störningar kring verken, på flera sätt. Att de dödar fåglar skulle kunna vara en sådan sak, att de låter, att de skapar stroboskopiska ljuseffekter i vissa lägen kan vara en annan, att turbinblad gått sönder och fallit ned eller slungats iväg ett tredje, att säkerheten för anläggningen på vissa håll har inneburit inskränkningar i toppfågeljakten är ytterligare ett.
Så jo, det har sin betydelse i den totala frågan om vindkraftens vara, men kanske inte så mycket i just frågan om landgrabbing.
Se där, alltid något nytt att lära – maskindirektivet hade jag inte hört talas om. Men som vi nog är överens om, Mats, så spelar klimatpolitiken och forskarnas tigande den helt avgörande rollen för vindparkernas vara eller inte vara. Utan växthusmytologin inte heller någon vindkraftsmotiverad landgrabbing. Därför är också miljörörelsen och miljöpartiet de vindkraftspinade närboendes och de dödade örnarnas värsta fiender.