Alla har hört uttrycket att droppen urholkar stenen, inte genom sin tyngd, utan genom att ständigt falla. Det är den metoden klimathotarna nu implementerat. Nu presenteras inte nyheter om klimathotet först i TVs nyhetsprogram. De ges inga stora rubriker. Det är istället den försåtliga taktiken att smälta in klimathotet i korta telegram utan analys som tillämpas.
Man väljer gärna att lägga det som en beskäftig kommentar sist i sändningen. Exempelvis: Forskare säger att havsnivåerna nu stiger fortare än de gjort de senaste 2800 åren och det beror på klimatförändringarna. Nu över till Sporten, Vädret, eller Kulturnyheterna. Beroende på vilken nyhetssändning det handlar om. Andra exempel är: Ny forskning visar att vi måste äta betydligt mindre nötkött om vi ska klara av att hålla FNs klimatmål. Nu blir det väder.
Så där håller de på, lämnar inget utrymme för egen analys av journalisterna, inga kommentarer från experter eller folk som kan något på riktigt. De meddelar propagandan och stänger sedan ner frågan. De lämnar ingen öppning för den vanlige tittaren eller lyssnaren att reflektera eller analysera. Dropparna faller i strid ström.
På ett sätt liknar det tortyrmetoden waterboarding. De häller på klimathotardroppar i lämpligt strid ström så att alla, precis alla, till slut ska tappa andan och och ge upp. Vi ska tvingas skrika, okej, vi ger oss! Klimathotet är sant och vi måste införa planhushållning för att rädda planeten!
Men de ljuger lika fullt. Deras nya strategi visar att det inte på något sätt handlar om sanningen, fakta eller vetenskap. Det handlar om makt. Det handlar om den samhällsordning de vill skapa, en som gör dem oavsättliga och enväldiga.
Sanningen om havsnivåerna finns på annat håll, liksom om köttet, jordbruket och klimatet. Men det är inte den berättelse media vill förmedla. Agendan är en annan.
Ja och Leonardo di Caprio fick in klimathotspropaganda i sitt tacktal för sin Oscar och publiken (hans kollegor i branschen) jublade…
Han får ju betalt från FN för att göra det, tillsammans med flera andra i det sällskapet.
Kan inte skådespelare bara vara skådespelare? Leonardo di Caprio tycker är bra har gillat att se hans filmer. Men nu blir det svårt. Det enda jag kommer att se framför mig är en idiot. Kanske jag skulle kunna förlika mig med att han bara är naiv och inte förstår sitt eget bästa. Å andra sidan är det skillnad på någon som har en uppfattning på grund av att vederbörande inte satt sig in i frågan och inte som Leonardo di Caprio som propagerar för sina åsikter. När man gör det, bör man vara påläst, Att då ha intagit den ställnings om Leonardo di Caprio har gjort visar inte på speciellt högre intellekt. Nu ska jag inte påstå att man har ett lägre intellekt; i Leonardo di Caprio fall handlar det inte om att äska pengar. Ni förstår vad jag menar.
Vi matas dagligen och stundligen med sådana små instick, som behandlas som vedertagen sanning och utgångspunkt för all debatt, politik och verksamhet. Det är som när alla kunde och okritiskt eller pliktskyldigt rabblade katekesen i alla sammanhang.
Rörande havsnivåer har jag denna kommentar: Centralt är att man knappast tillförlitligt kan mäta havsnivåer per satellit med tanke på speglingar, ebb och flod, moln, vågor och andra rörelser, etc. Däremot ger mätningar i hamnar ovedersägliga bevis. Kajer måste ha viss höjd för i- och urlastning. Fortgående landhöjning har t. ex. tvingat Stockholm att sänka sina kajer.
På andra platser sjunker landet och tvingar till höjda kajer, utfyllnad av land, byggande av vallar etc. Floder för med sig material som bygger på deltan som t. ex. Ganges i Bangladesh. Assuan-dammen minskar dock mängden material till Nilens delta, som i stället snarast krymper.
Å andra sidan sjunker Bangladesh och vissa andra länder under tektoniskt tryck. Korallöar följer med havsytan, eftersom koraller söker ljuset.
Allt detta kräver observationer och forskning. Men anslag tycks mest ges till studier av möjlig mänsklig påverkan med utgångspunkt att människan per se är ett störande inslag i den natur som annars skulle befinna sig i absolut balans och harmoni.
En farlig tankemodell, som alltmer fjärmar oss från verklig kunskap om naturen och dess processer och drivkrafter!
Jag kan bara instämma här. Naturen befinner sig aldrig i harmoni. Den drabbas ständigt av nycker från väder och vind och långsiktigt klimatet. I Norden får dessutom naturen vika för återkommande landisar. Naturen återtar mark väldigt fort så fort människan inte är i det området. Området runt Chernobyl har Europas största biologiska mångfald.
Även om de sista meningarna talar för människans påverkan på naturen är meningen med dem att visa att människans påverkan på naturen är relativt små med tanke på hur snabbt naturen återställer sig själv efter människan. Som människor kan vi även ta i beaktande att naturen är människans största fiende. Vi befinner oss ständigt i en kamp mot den. Naturen har ingen harmoni som underlättar för oss människor att leva i den. Likadant är det för alla djur och insekter. Det pågår miljarders mutationer ständig för att kunna överleva på planeten Jorden.
Teges två sista stycken – ja, vad är ”institutionen för fysisk resursteori” och Christel Cederbergs (m. fl.) livscykelanalyser annat än institutionaliserad malthusianism? Men frågan är om det överhuvudtaget är meningsfullt att tala om ”verklig kunskap om naturen” eller kivas om vem som är ”mest vetenskaplig”. Det är bara maktspel alltihop.
Och allt maktspel går ju ut på att hitta förevändningar till att inskränka den enskildes fria val över sitt eget liv.
Som kuriosa på hamnar och sjöfart kan ju nämnas Normaal Amsterdam Peil, som stora delar av Europas olika nationella höjdsystem är knutet till. Så även Sveriges nuvarande höjdsystem RH 2000,.
Droppmetoden visar att de helt har lämnat debattstadiet om klimathotet. Frågan är nu cementerad som en sanning och det ska inte gå att yttre avvikande tankar om frågan utan att bli avfärdad som ”konstig”. Det ingår i värdegrunden.
Jäpp! Det är precis det som är tanken bakom det förändrade sättet att ”kommunicera” klimathotet.
Desto större anledning för människor med insikt och sunt förnuft att protestera och aldrig acceptera att klimatlögnen cementeras, förvandlas till orubblig doktrin. Och riktigt så illa är det faktiskt inte än. Ibland går det överraskande snabbt att krossa (eller i varje fall modifiera) till synes superstarka tabun, som den heliga svenska neutraliteten. Litet för tidigt, således, att betrakta klimatnojan som en del av ”värdegrunden”, fast visst balanserar vi väldigt när en sådan intellektuell och politisk avgrund. Glöm inte att nomenklaturans (7-klöverns) värdegrund inte behöver vara identisk med medborgarnas. Väljarna kan bedras både en och två gånger, men sällan i all evighet.
I en redigerad version har jag ett avslutande tillägg av stor vikt: …. att människan per se är ett störande inslag i den natur som annars skulle befinna sig i absolut balans och harmoni – vilket den inte gör.
Då jordbruket i Sverige anses bidraga med 13% växthusgaser så kommer det mesta att fokusera på jordbrukets nedläggning, särskilt då korna, för att uppnå så mycket som möjligt just på jordbrukets område. Då det ändå är en usel affär… (Det har alltså inget med klimatköret att göra utan bara realpolitik).
Under Lilla Istidens tre solminima (Spörer, Maunder och Dalton) var det besvärande kallt med missväxt, nöd och död. Det vill vi inte ha tillbaka – men får kanske ändå, eftersom Solens magnetiska aktivitet nu åter är minimal precis som då.
De facto har Jordens växtlighet enligt satellitmätningar ökat med 11 procent de senaste 30 åren. Världens skördar har sedan 1930 femfaldigats, medan folkmängden ”bara” ökat 3,5 gånger. Fler har fått det bättre. Runt två miljarder har lyfts ur svält och nöd.
Om vi nu med ”kraftfull klimatpolitik” minskar atmosfärens CO2-halt, riskerar vi minskade skördar och mer svält. Förvisso släpper förbränning av kolhaltiga ämnen ut giftiga avgaser, men koldioxid och vattenånga är inga gifter utan livsnödvändiga för växtlighet och liv. Giftiga utsläpp kan minskas, renas eller helt elimineras med modern teknik som t. ex. slutna processer med återvinning.
Vi måste också sluta att se människan som alltings niding och värna om hennes fortbestånd under drägliga = bättre förhållanden. Först då kan vi också effektivt motverka faktiska miljöhot. Världens fattiga länder är nu i liknande läge som Europa och USA var i före den industriella revolutionen – den som miljö- och klimativrare så starkt ogillar och motarbetar för fattiga länder.
Nyckelproblemet är energi – elektricitet och uppvärmning/avkylning beroende på var folk bor. Över dygn och veckor ständigt och säkert tillgänglig energi är vattenkraft, kärnenergi, förbränning av kolhaltigt material samt jord-/bergvärme. Det blåser bara ibland och är bara solsken ibland. Biomassa räcker inte för alla behov och konkurrerar främst med mat.
Så ser verkligheten ut. Det är den vi lever i.