Om Sverige hade äganderätt.

En markägare i Oregon, makarna Amanda och Larry Anderson, har fått en förfrågan från, Myndigheten för Fisk och Vilt, DoF&W. Dessa myndighetspersoner vill komma och inventera möjligen utrotninghotade amfibier och i synnerhet den som kallas foothill yellow-legged frog. Eftersom allemansrätt inte råder och en husrannsakan eller liknande åtgärd kräver tillstånd av ägaren, alternativt en domstolsorder, har Andersons fått denna fråga.

De svarar hövligt att de delat in sin 2,26 tunnland (1 hektar) stora mark i 75 lika stora lotter och att varje lott får undersökas mot erläggande av $8 efter att de köpt en ”grodundersökningslicens” á $120 för boende på fastigheten eller $180 för utomstående. Vidare måste de betala ”grodhabitat” parkeringstillstånd om $10 för varje fordon, samt betala en ”invasiv art avgift” med $15 för första fordonet och $5 för varje fordon därutöver.

Om de har tur i lotteriet kommer de att meddelas två veckor innan besöksdagens så att de hinner göra nödvändiga förberedelser. Vilket bland annat inkluderar att köpa sin ”bäckhabitatstämpel” om $14 för bofasta eller $180 för utomstående. Undersökningsplatserna (de 75 marklotterna) är öppna kl. 8-15, men undersökningar får inte inledas förrän kl. 9.00 och skall vara avslutade senast kl. 13.00.

Djur som ska undersökas får endast fångas med håv som har ett nät av 100% bomull och med en diameter av högst 2 tum. Skaftet får vara högst 18″ långt och ska vara tillverkat BPA-fri plast eller trä. Nätet i håven får var högst 6 fot djupt (180cm). Efter kl. 13.00 kan man få använda en håv med 3 tums öppning om man betalat ”grodsponsringen” om $75 för fastboende eller $250 för utomstående. Alla grodor som fångas måste återsläppas på samma plats där de fångades, med en godkänd utsläppsanordning.

Från 1 juni erbjuder markägarna ett ”premium undersökningstillstånd”, för ytterligare $8 per lott. Dessa avgifter kan efterskänkas om undersökarna kan styrka tillhörighet till en indianstam av ursprungsbefolkning med särskilda rättigheter för denna mark.

Undersökarna måste också förete godkänt utbildningsbevis för kursen ”grodundersökningar och du”. Kursen finns tillgänglig på internet för $750.

Om samtliga förutsättningar är uppfyllda hälsas undersökarna välkomna. Om inte, tackar paret Anderson för visat intresse, men avböjer besök.

Liknande möjligheter för markägaren att styra över sin egendom borde vara självklara även i Sverige. Här skickar istället Justitiedepartementet ut en remiss för att höra hur sakägare anser att staten ska hjälpa till att underlätta avhysning av bosättningar som redan befunnits vara olagliga.

Det här inlägget postades i Äganderätt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Om Sverige hade äganderätt.

  1. Stefan Eriksson skriver:

    Jo, den var bra. Här i Sverige bemöts den enskilde som har synpunkter på myndighetens agerande med argumentet att det är helt enkelt orimligt att ställa krav på en rättssäker handläggning.
    Synpunkter från närmast berörda bemöts oftast med tystnad, spännande att se om denna markägare får nån respons på sin inlaga.
    Det är på detta viset som länsstyrelsens naturförstörare kan få vatten att rinna uppströms.
    Äganderätten stadgad i grundlag skulle få slut på många vansinniga upptåg.

  2. Göran skriver:

    Rolig historia det där. Det är nog inte många som tror på det, men det går att få myndigheterna att arbeta med ärenden så att de upplever sitt jobb som förbaskat tråkigt. Skulle så lite som 10-20 personer medvetet begära ut någon handling som de vet att de inte kommer att få ut och sedan överklaga det och göra denna process en gång per månad så skulle de kräkas på myndigheten och den domstol som får ta hand om överklagan. Dessutom går det att utforma det hela som blanketter eller mallar man bara fyller i. Lite jobb för den enskilde men mycket jobb för myndigheten.

    I princip skulle det gå att utforma det så att när byråkraterna tänker att de nu ska åka ut till jordägare A och bråka om något som kommer de få jobb resten av året med att ta hand om en massa ärende relaterade till jordägare A. De kommer att sluta initiera sådana ärenden.

    • Stefan Eriksson skriver:

      Sådana handlingar som myndigheten i sinom tid plockar in i beslut, brukar kallas ”arbetsmateriel” och är därmed immun från insyn och påverkan.
      Så långt sträcker sig den omhuldade offentlighetsprincipen i ”föredömet” Svensk demokratur.

      • Göran skriver:

        Det är poängen. Ingen insyn = en massa jobb

        • Stefan Eriksson skriver:

          ”Arbetsmateriel”= myndigheten avfärdar all ”yttre” påverkan med argumentet att det är ett arbetsmateriel som de ej behöver precisera närmare. Sakägaren får finna sig i fullbordat beslut.
          Som i och för sig säkert går att överklaga.
          Till en trött domstol som bara vill slippa skiten som myndigheten häver upp på dess tröskel.

  3. pelle 3 skriver:

    Haha,,,,,den var riktigt bra

Kommentarer inaktiverade.