Snabba cash 2

Men så kom industrialismen och en av de första att skriva en politisk filosofi om denna nya period i mänsklighetens historia var Adam Smith (1723-1790) med sitt stora verk The Wealth of Nations. Här blir alltså för första gången nationalekonomi en filosofi överordnad både envåldshärskarens och folkets väl.

Vad industrialismen främst förde med sig (för efterkommande filosofiska resonemang) var att man då kunde börja köpa andras råvaror och förädla dem. Följden blev en helt ny arbetsfördelning. Man kan även säga att denna arbetsfördelning skapade en segregation på arbetsmarknaden. Arbete som producerade eller levererade råvaror värderades lägre än arbete som förädlade råvaror. I denna förändring kom jordbruksprodukter som mjölk och kött att hamna i råvarukategorin. Där är de fortfarande kvar i hög utsträckning.

Industrialismen kom att bli en vattendelare för resonemang om individualism kontra kollektivism. Adam Smith och John Stuart Mill (1806-1873) är tydliga förespråkare för individens rätt och betydelsen av individens frihet för samhällets utveckling. Mot dessa två står naturligtvis Karl Marx (1818-1883). Han målar upp en dikotomi där arbete (och arbetare) står mot kapital (och kapitalägare). Kampen om produktionsmedlen, både jordbruksmarken och industrin börjar här slå in en kil i det västerländska samhällsbygget. Det gäller i hög grad den demokrati som under denna period går från att vara förbehållen dem som producerar (är närande, bönder, officerare, skattebetalare) till att gälla alla myndiga medborgare.

Inledningen av och bilden av 1900-talet grumlas av marxismen samt fascism och nazism, som också är kollektivistiska och korporativistiska rörelser. Skalar man bort retoriken och betraktar hur dessa politiska teorier verkat i praktiken, så ser de inte människorna som myndiga medborgare. De ser istället människorna som statens undersåtar och mänskliga produktionsfaktorer i statens tjänst. Det är inte omöjligt att industrins automatisering och datoriseringen av många tjänster starkt bidragit till dessa rörelsers tynande tillvaro. Åtminstone i dess ursprungliga tillämpning. Vad ska staten med undersåtar till, när produktionen fungerar effektivare utan bemanning?

När industrin producerat så mycket varor att närapå alla kunde köpa åtminstone det de behöver och oftast även någon variant av det de önskade sig, inträdde en ny period. Nu vidtog automatiseringen. Produktionen av prylar blev ännu billigare. Industrin behövde inte längre tillnärmelsevis lika mycket folk. Nu kunde man istället tjäna pengar på pengar. Ekonomin blev frikopplad från produktionsfaktorerna. Det blev mer skötsel (manipulation) av ekonomin än av produktionsfaktorerna. Banker och börser blev viktiga värdeskapare och omfördelare av rikedom. De grundläggande produktionsfaktorerna sjönk ännu lägre i aktning och värde. Ludwig von Mises (1881-1973) och Friedrich Hayek (1899-1992) kan väl förenklat sägas vara denna epoks filosofer. De poängterade individens frihet och äganderätt, men var också mycket tydliga med att negativa konsekvenser för vissa affärsområden bara skulle accepteras, eftersom politik med fri tillgång och efterfrågan kommer att allokera kapital dit där det förmerar sig bäst.

Samtidigt och under lång tid hade ett antal andra strömningar pågått, inte minst urbaniseringen. Människor som inte ägde sin bostad, inte ägde sina egna produktionsfaktorer blev lättrörliga och utbytbara delar i ekonomin. De blev lätta offer för socialismen och filosofin att det är statens skyldighet att ta från de som har och ge till dem som inte har. Med pengar förvärvade utan egen insats eller risk uppstod också en lyxkonsumtion, större bostäder, längre semester, utlandsresor, mer utbildning än nödvändigt för arbetet, subventionerad kultur, nöjen och frivoliteter. Men detta beroende av staten som leverantör av den moderna urbana människans bekvämlighet skapade också en undersåtefiering av medborgarna. Förlusten av identitet förankrad i produktionsmedlen och verkligheten sminkades över av filosofer som Max Weber (1864-1920), Michel Foucault (1925-1984) och Simone de Beauvoir (1908-1986).

Men utvecklingen stannade inte där. Undersåtarna sökte mening med livet och återknyta kontakten med ursprunget. De utvecklade en grön ideologi där de inbillade sig att de kunde sitta i staden och musealt betrakta landsbygd och natur, samt att denna betraktelse gav dem rätt att bestämma över produktionsfaktorerna på landsbygden, de hade ju nationalstatens röstemajoritet. Men de hade ingen kunskap, ingen insikt. James Lovelock (1919-) och institutionella organisationer som IPCC utvecklade den filosofi som når ända in i vår tid. Äganderätten är för dem ett obegripligt kuriosum. Jordbruk är ett ständigt lärande. Jorden är inte homogen, meter för meter ändras mineralsammansättning, kornstorlekar, mullhalt, fukthalt, skugga, sol, ogräs, skadedjur etc. Årsmån ger olika utfall med dessa skillnader. Moderna maskiner kan hjälpa till på många sätt, men det är ändå bonden som måste lära sig, livet ut.

Så har vi gått från Lockes uttalade premiss om äganderättens betydelse för produktion och välstånd, till den vänstergröna ideologin som kan liknas vid ”den goda viljans besjälande” av verkligheten. Alla dessa tänkare av olika schatteringar kan sägas vara ”bedårande barn av sin tid”. Det är nämligen fullt möjligt att deras tid skapade den miljö som behövdes för att någon skulle sätta dessa ord på sin samtid.

Vi har filosofiskt, nationalekonomiskt och politiskt, övergett jordbruket som nationens välståndsskapare. Vidare har vi i tur och ordning övergett, industrialismen, frihandelsidealen, tjänstesamhället och kunskapssamhället. Med IT-teknologins framsteg har vi inom bara ett par decennier gått från att tillbe, för att nu vara på väg att överge denna utveckling som basen för folkflertalets försörjning. Automatisering, robotisering och artificiell intelligens håller på att göra vanliga människor överflödiga i det moderna samhället.

I 450 år bidrog teknologi, utbildning och politik till att öka möjligheterna för folk att försörja sig på eget arbete. Men den patriarkala välfärdsstaten som byggdes ut i snabb takt efter WWII har gjort de västliga demokratiernas medborgare vana vid ständigt ökande standard, men med ständigt minskande möjligheter att skapa eget välstånd utan statens hand i degen för att baka det dagliga brödet. Vilken verksamhet ska den patriarkala välfärdsstaten nu pungslå för att dela ut allmosor till massorna?

Medan västvärldens demokratier har gått ner sig i dekadent navelskådande har kommunistkina med en nytolkning av merkantilismen lyft sig ur fattigdom och blivit en ledande ekonomi i hela världen. Det är fortfarande svårt att indetifiera någon riktning för Donald Trumps politik som president, men möjligen är han inne på den kinesiska linjen om något slags nymerkantilism för att skydda den enga statens ekonomi och välstånd. Nationalstaterna skapades av härskarna för att befästa sin makt. Men idag finns en rörelse bland folket som går ut på att behålla nationalstaten som skydd mot främmande härskare.

Individerna hindras minst lika effektivt idag från att tänka självständigt som de någonsin gjorde förr. Propagandan från dagens predikstolar, MSM, når oss var vi än befinner oss. Men vår tids predikanter är relativt sett inte mer bildade än gårdagens klockare. De individer som tänker självständigt och meddelar sig på internet hånas av makten och dess hantlangare för att sprida falsk information. Kättare har nog alltid funnits.

Sic transit gloria mundi, après nous le deluge, c’est la vie och den som lever får se. Jag förutspår i alla händelser att vi kommer att få ett skifte i hur ”the wealth of nations” skapas. Som en följd av det kommer vi att få nya teorier och nya filosofer som försöker förklara hur det ligger till.

Det här inlägget postades i Äganderätt, Aktuella övriga ämnen, Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

17 kommentarer till Snabba cash 2

  1. Sten-Arne Persson skriver:

    Maktens benämning på sanningssägare som man inte lyckas tysta efter många försök benämns för konspirationsteoretiker i vår tid. När uppstod den benämningen? Har vi några synonymer på begreppet?

    Det finns en del sagor som kan råda bot på översitteriet. De sagor som dyker upp först i mitt minne är H.C. Andersens ”KEJSARENS NYA KLÄDER” och Astrid Lindgrens ”POMPERIPOSSA”. En annan ögonöppnare har varit Tage Danielssons ”HARRISBURG” och en mindre känd text ”DATORN” lika skarp som ”Harrisburg”. Tänk vad dessa berättare har renat våra tankar genom åren.

    Här kommer ”Datorn” läs och njut och sprid.
    DATORN ur Tankar från roten 4 april 1975
    Av Tage Danielsson

    Datorerna tänker ju så fort, rätt och bra
    Och ger våra hjärnor all hjälp de vill ha.

    Men plötsligt, på något underligt vis,
    blir datorn i stället en jättepolis.

    Dess hjärna har blivit identisk med statens,
    Dess tankar blir fientliga som byråkratens.

    Den hatar tillbaka som Du hatar den.
    Den tyr sig till husse som matar den.

    Datorerna är byråkraternas hundar,
    Som snokar, bevakar och aldrig blundar.

    Så trots att datorerna tänker så rätt,
    Så tänker de fel, på nåt underligt sätt.

    De matas som hundar av hundarnas herrar,
    Med herrarnas fel, som de blixtsnabbt förvärrar.

    De tänker som herrar, kristallklart och kallt.
    Sån herre sån hund. Och det värsta av allt:

    Hur storvulna planer de än mäktar välva,
    Ifrågasätter de aldrig sig själva.

    Datorerna är byråkraternas hundar,
    Som snokar, bevakar och aldrig blundar.

    Så trots att datorerna tänker så rätt,
    Så tänker de fel, på nåt underligt sätt.

    De matas som hundar av hundarnas herrar,
    Med herrarnas fel, som de blixtsnabbt förvärrar.

    De tänker som herrar, kristallklart och kallt.
    Sån herre sån hund. Och der värsta av allt:

    Hur storvulna planer de än mäktar välva,
    Ifrågasätter de aldrig sig själva.
    ________________________________

    Tänk vilken tankekraft dessa författare har lämnat efter sig genom dessa allvarliga texter som man har skrattat in i sitt minne hur många gånger som helst förmodligen in till döden.

    • mats skriver:

      Underbart Sten-Arne! I synnerhet i dessa dagar när makten, maktens lydiga tjänare och redskap kräver allt mer censur av yttrandefriheten.

    • Göran 2 skriver:

      Det känns som om datorn är en allegori för politiker.

    • Åke Sundström skriver:

      Visst var Tage Danielsson en stor humanist, inte bara en burlesk revymakare och underhållare. Harrisburg till trots, hans bästa text nog ”Var blev ni av sköna drömmar”, inte minst i Monica Zetterlunds oslagbara tolkning. Ingen har så elegant och dräpande sågat den andre Tages (Erlanders) parti – det som Tage D själv så länge stödde men till sist övergav, precis som partiets tilltänkta ekonomiguru Assar Lindbeck. Man fick nöja sig med Kjell-Olof Feldt, men även han revolterade och är i dag en bitsk kritiker av den partikader som så grovt svikit sina medlemmar och väljare (vilket dock bara en minoritet har insett, hittills). En tidigare så stolt arbetarrörelse gräver sin egen grav, tillsammans med huvudfienden M. Historiska vändpunkter, av nästan samma dignitet som Trumps triumf i USA och Englands uttåg ur EU.

  2. Göran 2 skriver:

    Donald Trump plan är vad jag har förstått av hans tal att regleringar och skatter ska bort. Dodd–Frank Act (Dodd-Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act) ska tas bort. Den lagen har förmodligen enskild varit den mest skadliga lagen för företagande i USA och ligger i stora drag bakom den stagnation som USA befinner sig i – tvärtemot alla lögnaktiga ekonomiska analyser i MSM. Dodd-Frank har medfört att nya företag (start ups) knappt har gått att finansieras. Det är i nya företag som jobb skapas i USA. Små företag som växer.

    Märk väl att Hillary Clinton prisade Dogg-Frank och även sade att den skulle utökas under sin valkampanj. Var och en med lite vett i skallen kan förstå vilken väg USA hade tagit med Hillary Clinton vid rodret. Hur kan det vara så svårt att förklara detta för ”vanligt folk”?

    När Hillary Clinton talade om att göra amerikanska arbetare som är relaterade till kol arbetslösa, så skrattar hon om det och gör någon form av ”stand-up-comic” av det. De som skrattar med med Hillary Clinton förstår inte att det inte bara gäller kolarbetare utan alla arbetare i hela USA.

    Titta på Sverige. Vi har nollränta vilket är detsamma som att den oförstående Stefan Ingves på Riksbanken som tillsammans med sidan 60 doktorer i nationalekonomi på Riksbanken har utfört en expansiv ekonomisk politik för att ”boosta” ekonomin i Sverige, och trots detta investerar inte industrin i Sverige. Vad konstigt?

    • Åke Sundström skriver:

      Nej, inte konstigt alls. Företagen lever i den verkliga verkligheten, inte i den politiska som Ingves och hans kollegor låter sig styras av (fast de påstår sig vara ”oberoende”). Nollräntor är till för att rädda den politiska nomenklaturan, genom att övervältra kostnaden för fattigdomsskapande systemfel (och samtidig överkonsumtion) på våra barn och barnbarn.

      Ingves och hans stöttande kollegor är större skurkar än finansminister Görtz, han med nödmynten efter Karl XII:s dyrbara krig. För Ingves finns inga krig att skylla på, tvärtom: Att Sverige undgått de två världskrigen gör framtidsimperialismen än mer oförsvarlig.

      • Göran 2 skriver:

        Stefan Ingves klassar in som Sveriges mest destruktiva människa. Riksbanken är farlig för hela landet. Bara att avskaffa den. Den fyller ingen funktion för folket endast för de som vill åt pengarna i våra plånböcker.

        • Åke Sundström skriver:

          Fast glöm inte de s k möjliggörarna, de supporterande kollegorna, våra ekonomiprofessorer. Jag menar att de senares skuld är ännu större än riksbanksdirektörernas, eftersom de formellt är oberoende, men tiger för att slippa bita den hand som föder dem. Ingves & Co kan i viss mån, men inte helt, skylla på att deras manöverutrymme begränsas av Feds och ECB:s agerande. Att ekonomkåren även i andra västländer är nästan lika tyst som den svenska, bidrar också till den globala räntepolitiska dårskap som ganska snart kommer att sluta i en krasch eller i en mycket lång stagnationsperiod.

    • mats skriver:

      När man försöker läsa på om Dodd-Frank så är det svårt att förstå hur den politiken ska skapa nya jobb. Det mest framträdande är hur många nya myndigheter som skapas, men det är ju inga produktiva jobb.

      • Göran 2 skriver:

        Alla större banker i USA har fått avsätta kontorsplats till myndigheternas reglerare, som sitter på bankerna och övervakar dem. Trots det funkar det inte. Trots det tror folk att det kommer att bli bättre om USA inför sin 116:e bankregleringsmyndighet. De har redan 115 stycken.

  3. Thomas skriver:

    Det ”patriarkala välfärdssamhället”… Bra.
    https://www.amazon.com/dp/1539160327

  4. Åke Sundström skriver:

    Nyttig historielektion, Mats. Fast detaljer går att ifrågasätta. T ex påståendet att ”automatisering, robotisering och artificiell intelligens håller på att göra vanliga människor överflödiga i det moderna samhället”. Långt över hälften av dagens arbetsinsatser utförs (även i höginkomstländer) av högst vanliga människor och denna andel sjunker mycket långsamt.

    Och är det korrekt att klassa Kinas industriella revolution som merkantilism, om än nytolkad, när Kina så tydligt satsar på frihandel och ”rå” kapitalism, med Hong Kong, Singapore och Sydkorea som framgångsrika förebilder. Dessutom vill ju Kina att guldet på nytt skall göras till ett ankare i den ekonomiska politiken och går därmed i spetsen för en nyliberal hållning och den kapitalistiska ordning som gjorde halvseklet före 1914 till en ekonomisk guldålder.

    • mats skriver:

      Ja, det är en personlig betraktelse och en skiss till detta. Hade jag varit skulptör hade jag kunnat kalla det en studie. Om det sedan blir en färdig skulptur återstår att se.
      I alla händelser ville jag försöka bringa reda i mina tankar och skapa något slags tidslinje. Tycker det varit extremt svårt att se en enda huvudlinje från 1900, trots att jag själv varit med halva tiden. Kanske just därför.
      Jag beredd på att få kritik från de som vet bättre.

      Kina har ju varit lite protektionistiskt om sin hemmamarknad. De har haft en strategi att byta exportvaror mot teknologi. De har varit restriktiva i att byta bort ädelmetallerna. Båda principerna typiska för merkantilismen.
      Om du inte vill kalla det nymerkantilism, hur skulle du då vilja beskriva det?

      • Åke Sundström skriver:

        Som jag skrev, ren oförfalskad kapitalism (fast politisk diktatur). Ett land med en tullmur på i genomsnitt 12 procent kan svårligen kallas merkantilistisk. Det epitetet var mer sant för 30 år sen med tullsatser på i genomsnitt 55 procent. Kinas växande guldtillgångar är ett resultat av extrema exportframgångar, inte ett självändamål eller avsett att finansiera krig, som ofta var fallet under merkantilismens epok. Det helt legitima syftet är i stället att detronisera dollarn som den viktigaste reservvalutan, en position som också enligt andra regeringar än Kinas givit USA lite väl lättförtjänta vinster.

        • mats skriver:

          Tycker ändå de principiella likheterna finns där.
          Tullmurar
          Guldackumulation
          Maktambition utanför egna gränserna

          Men vi kan kalla det för något annat, kapitalistisk diktatur tycker jag ger för dålig vägledning.

          • Åke Sundström skriver:

            …och jag vidhåller att det är missvisande att kalla Kina en merkantilistisk diktatur. Etiketter blir aldrig riktigt rättvisande, för både Kina och Sverige kan väl bäst beskrivas som bastarder, en blandning av kapitalism/marknadsekonomi och politisk diktatur, för svenskt vidkommande reellt om än inte formellt.

  5. Samuel af Ugglas skriver:

    Har i dagarna distribuerat Aina Stenberg Masolles underbara Julkalender till våra många barnbarn.
    Har svårt att förbigå Mats ”Frihetsportalen” som sträcker sig över hela året. Man ser ett härligt klart skinande ljus var gång vi öppnar en lucka.

Kommentarer inaktiverade.