Allt fler ”aktörer” vill avskaffa kontanter, av en mängd olika skäl. De som kommer i kläm är vanligt folk, medborgarna. Staten, skattemyndigheten, finansministern, statsministern, (ja, oavsett partifärg), riksbanken, butikerna, bankerna, kortföretagen, samtliga vill de slippa den dyra hanteringen av kontanter.
Åtminstone staten och dess olika grenar älskar känslan av total kontroll och makt som de får när inga transaktioner går deras näsa förbi.
Vad finns det vi medborgare kan göra för att få behålla kontanterna? Räcker det att tala om för partierna att vi vill kunna rösta på ett som är berett att behålla dem? Ett sådant parti måste vara helt på det klara med att det förutsätter en nedmontering av den stora staten och ett lågt skattetryck. På det viset undandrar man det mesta av alla incitament till svarta affärer. Det som då återstår att bekämpa är ren brottslighet. Det har gått förut, vi kan få det att fungera igen.
Om inte medborgarna har tillgång till lagligt betalningsmedel som fritt kan användas, då har varken stat eller överstat något berättigande i beskattning av oss. Kungen Cash är nu i schack, låt oss hindra att kungen blir schack matt!
Har du kollat in det svenska initiativet Kontantupproret?
En intressant uppgift har kommit till min kännedom. År 1963 försökte president Kennedy skapa en federal amerikansk riksbank som skulle ge ut dollar, istället för den privatägda Fed. Kanske hade det sett annorlunda ut om han lyckats göra den statliga dollarn till lagligt betalningsmedel, ”legal tender”.
Lite OT kanske, men jag refererar ändå:
I går kväll på NDR i ett samhällsmagasin kallat ”panorama 3”, visades ett reportage om hur enkelt det är att ladda hem en app till din smarta telefon och med den kunna läsa av kontouppgifter och historik på kontot kopplat till ett kort med ”swischfunktionen” som förvaras i din ficka.
Det är väl bara att paketera sig själv med aluminiumfolie.
Det är nog för de flesta bekant att Kennedy försökte stoppa FED´s totala inflytande över ”dollarn” och att det blev motivet till att någon såg till att han försvann.
För den som är nyfiken, var så god: http://www.bibliotecapleyades.net/sociopolitica/esp_sociopol_fed04.htm
Uttalandet i slutet av recensionen av Maurice Strong tror jag utan att veta har, har förmodligen höjt blodtrycket hos Mats åtskilliga steg.
Den boken börjar ju bli lite gammal, men de skrämmande principerna är fortfarande aktuella. Kanske än mer aktuella i vissa avseenden!
Frågan är om det går att avskaffa kontanter? I princip är kontanter bara ett sätt där ett värde kan hållas utan att någon känner till vem som äger värdet för tillfället. Det kan lika bra ske med något annat t.ex. bitcoins eller snäckskal. Med andra ord kan mina kontanter vara digitala och behöver inte vara metallbitar eller pappersbitar.
Det räcker inte för staten att ta bort kontanter och tro att alla medborgares transaktioner kan spåras. Alla medborgare kan använda sig av nya former av kontanter. Tas kronan bort kan vi handla med euro eller dollar eller pund eller någon annan pappersvaluta. Vi kan använda oss av digitala valutor där staten inte har den minsta lilla insyn, eller vi kan utbyta ädelmetaller med varandra.
Världens friaste marknad med minst insyn i från statligt håll är Nordkoreas svarta börs.
Det krävs andra sätt att kontrollera hur medborgarna hanterar sina pengar. Här kommer faktiskt privata företag in i bilden. De kan ställa en massa krav på sina kunder som gör att de måste exponera sina pengar mot staten. Detta kallas för kredithistoria. En medborgare utan en kredithistoria får det väldigt svårt att agera i samhället. För att få en kredithistoria måste medborgaren exponera en inkomst som staten kan norpa åt sig en bit av.
Det värsta med ett kontantlöst samhälle är att alla transaktioner kan spåras. Oavsett om man kan kringgå det som nämnt ovan, är problemet att staten alltid kommer att ha för lite pengar. Staten kommer alltid att hitta på nya sätt att stjäla pengar från medborgarna. Staten kommer att börja hitta på sätt att stjäla pengar genom medborgarnas beteenden. Staten kommer att hitta på olika sätt att bötfälla medborgarna för sina beteenden. Det är bara att slänga in fartkameror här. Staten kan lika bra mäta tiden mellan två tankningar av bilen och påstå att man måste ha överskridit hastighetsbegränsningen för att att ta sig på en viss tid mellan två bensinmackar.
Detta sker idag mer eller mindre när det gäller yrkeschaufförer. Hamnar yrkeschauffören i en bilkö på grund av en olycka överskrids tillåten arbetstid om olyckan skedde vid slutet av ett arbetspass vilket ger böter.
Tror inte att det haft någon större betydelse att Fed är ett privat företag. Även i statlig ägo hade penningpolitiken troligen varit lika illa skött, möjligen ännu sämre. Notera att ECB och Sverige har agerat på precis samma sätt som Fed, om än i någon mån påverkade av det dåliga amerikanska föredömet.
Nej, dramats skurkar är en (fortfarande!) Keynestrogen kår av ekonomiprofessorer, med förre vice riksbankschefen Svensson som primus motor på den svenska scenen, men med resten kåren som i högsta grad medansvariga, genom sitt tigande (med ett fåtal undantag).
På Sveriges Riksbank arbetar 60 doktorer i nationalekonom. Jag skulle vilja påstå att alla dessa inklusive riksbankschefen Stefan Ingves sitt och letar konstanter i ett kaotisk system. De letar och letar och finner dem aldrig, men de har lärt sig att de ska finnas där. Det finns inge som någonsin har sett en konstant men de har hört att de ska finnas. De kommer att fortsätta söka och agera alla som de tre aporna.
Jag tycker inte man ska hänga upp sig så mycket på FED, om en s.k. riskbank är privat eller statlig. Det är inte det som är problemet. Problemet är monopol på pengar. Pengar är en vara som vilken vara som helst i princip. Varor mår bra av konkurrens. Även pengar måste utsättas för konkurrens.
En konkurrens kan bestå av två valutor. Den ena valutan har ingen säkerhet mot något. Den valutan kan skapas i hur stor mängd som helst. Den andra valutan binder sitt värde mot något, t.ex. guld eller mark. Den valutan kan bara utökas när guldet eller marken utökas, dvs. mer pengar kan bara skapas mot deposition av guld eller mark.
I den första valutan äger ni luft. I den andra valutan äger ni faktiskt en mängd guld eller en bit mark. Vilken valuta vill ni äga?
Kort och gott. Riksbanker ska inte existera över huvud taget. Tillkomst av riksbanker har handlat om att kungen eller staten behöver finansiera krig. Riksbankerna har utvecklats till institutioner som enbart förstör medborgarnas tillgångar. Sveriges Riksbanks mål om inflation på 2 % innebär faktiskt i riktiga termer att Riksbankens mål är att stjäla 2 % av alla medborgares tillgångar varje år. Observera att alla fackföreningar ställt sig bakom denna stöld av pengar från de medlemmar de påstår sig representera.
Denna stöld är en av orsakerna till att politikerna påstår att folket hela tiden måste bli fler.
Ett barn måste höja på ögonbrynen om någon säger att vi hela tiden måste bli fler samtidigt som någon säger att vi måste begränsa antalet människor på Jorden. Ska vi bli av med detta pyramidspel måste riksbankerna bort.
Visst, räntor bör vara helt marknadsstyrda, i den ideala liberala världen. Men i ett förvirrat nuläge räcker det gott att göra det näst bästa, att pensionera Keynes-trogna socialister och låta kunniga, konservativa ekonomer, med gamla tyska riksbanken som rättesnöre, ta befälet över ECB. Men då måste också Merkel avsättas, vilket troligen sker redan i år. Det våras för förnuftet, trots allt.
När man inte låter räntorna vara marknadsstyrda skapar man ekonomiska kriser.
Keynes-trogna förstår sig inte på kapitalteori. De tror att inget sparande och konsumtion får ekonomin att gå runt. I själva verket är det sparande och produktion som överhuvud taget skapar en ekonomi.
Så länge keynes-trogna har sin uppfattning kommer ekonomi aldrig att bli bättre. Således bör allt med en stämpel av keyneism avskaffas.
Det finns dock en faktor som göra att staten älskar keyneism: skatter. En sunt ekonomiskt system begränsar skatteintäkterna. Statens och politikers devis: hellre ekonomiska kriser än begränsad möjlighet att ta ut skatt. Dessa institutioner är djupt cyniska.
”En sunt ekonomiskt system begränsar skatteintäkterna. Statens och politikers devis: hellre ekonomiska kriser än begränsad möjlighet att ta ut skatt. Dessa institutioner är djupt cyniska”.
Konstigt nog har vi haft sådana tider i Sverige innan socialisterna lurade till sig för många röster.
Bra påpekat Göran, tack för det!
Eller i mer logisk ordning: lägre skatter skapar ett sundare ekonomiskt system, samtidigt som ett sådant rationellt system leder till högre produktivitet, produktion per timme och satsad investeringskrona och därmed höjer välståndsnivån (även om BNP-nivån kortsiktigt sjunker, med dagens felaktiga mätmetoder).
Och den politiska cynismen handlar mer själva maktinnehavet än om möjligheten att ta ut högre skatter. Lurendrejeriet består i att ituta ”Hasse i Hökarängen” att det är inte är han utan de välbeställda som betalar alla skatter. I själva verket är det Hasses barnbarn som får det tvivelaktiga nöjet att betala kalaset.
Det sambandet har väldigt få ekonomer haft kurage att påpeka – och många inte ens begripit. Jag hoppas att du själv, Göran, hör till de insiktsfulla, men det framgår inte alltid så tydligt av dina opus. Man kan vara ”österrikare” utan att inse var notan för en svensk skattehöjning hamnar, när den sanna realräntan är starkt negativ.