Vad är strandskydd? Det kan väl vara både ett fysiskt skydd för stranden och ett juridiskt skydd för någon rätt. Har en markägare i Sverige rätt att skydda sin strand mot erosion? Nyligen har ett fall i Kalifornien avgjorts till markägarens fördel. Det är en markägare med strandtomt mot Stilla Havet som fått rätt att utföra erosionsskydd för att säkra byggnaden på sin fastighet.
Orange County Supreme Court konstaterade att miljömyndighetens beslut att neka markägaren rätt att underhålla sina erosionsskydd, stred mot såväl nationell konstitution som delstatlig konstitution och Kaliforniens kustlagstifning, inte minst för att det äventyrade hela värdet på fastigheten. Tydligare kan det väl knappast sägas att myndigheten gjort sig skyldig till en övertolkning av sina befogenheter och av gällande lag. Ett övertramp helt enkelt.
I USA går det fortfarande för medborgare att få rätt i domstol mot myndigheterna. Det är inte lätt, men det går. I Sverige är det inte lika enkelt. Trots svensk offentlighetsprincip har jag i ett par olika ärenden senaste året inte fått något svar på enkla förfrågningar via e-post. Sådant ska ju diarieföras och besvaras. Men myndigheterna verkar anstränga sig för att inget veta.
I svenska strandskyddsfrågor går det ofta inte ens att gå till domstol, för att myndigheterna fattar beslut på sådant sätt att en enskild medborgare inte kan få prövat i domstol om myndighetsbeslutet är fattat med stöd av lagen och på grundval av fakta som är relevanta i det enskilda fallet. Här kan en fastighetsägare bli ålagd att sluta hålla öppet ner mot stranden från sitt hus. För den öppna stranden kan enligt myndigheterna ge det felaktiga intrycket att allmänhetens tillträde är inskränkt. Äganderätten anses inte spela någon roll.
Äganderätten är en myt och ingen svensk medborgare har möjlighet att ändra på det så länge det vulgärsocialistiska uttrycket ”ALLEMANSRÄTT” finns antecknat i den så kallade Regeringsformen.
Kap. 2 § 15 sista stycket!
Hur många av allmänheten utnyttjar strandrätt? Ytterst få, så hela rätten till en strand för allmänheten är totalt löjligt. Man skapar lagar för promillen.
Och på många så kallade allmänna stränder, kommunägda, lyckas allmäheten förstöra så mycket som möjligt. Så vad handlar det egentligen om: rätten att få förstöra, eller? Vad är det som ska skyddas egentligen?
Svensk ”ofantlig” förvaltning har som jag ser det ett övergripande mål i verksamheten;
Att värna (skydda) sin egen plats i tillvaron. Med alla till buds stående medel; jurister, NGOs och allmänt missunnsamma medborgare.
En ”arbetslös” betraktas som ett problem.
En arbetslös akademiker med sin enda ”merit” från offentlig förvaltning betraktar jag som ett mycket större ”problem”.
Så tycker jag alltså!
Jag är ytterst förvånad över att tusental och åter tusentals medborgare som drabbats av socialisternas stöldturnéer av egendom och rättigheter som sker var dag, inte ens vågar berätta om vad de blir utsatta för här på ”Frihetsportalen”. Vågar man inte längre erkänna att man blir lurad utan kupar hellre sina händer knäböjda inför en socialistbyråkrat i hopp om att få allmosor som någon annan tvingats betala för. Det är den verkliga ynkedomen!
Den officiella statliga ”kleptokatrin” (markerar stavfel- ordet kanske inte finns) är ytterst framgångsrika i sin metod att söndra och härska.
Mycket av stölderna pågår i ”skumrasket” och stora ansträngningar görs för att isolera den drabbade gentemot möjligheten att få offentligt ljus på vansinnet och de kostnader detta innebär för både drabbade och de ”arma satar” som skall betala.
Jag har i vilket fall domstolsutslag som beskriver naturvårdverkets/länsstyrelsens uppfattning att vatten i ett dike rinner uppströms.
Det lär jag aldrig glömma.