Dagens gästskribent är Tege Tornvall
FN:s klimatpanel IPCC erkände 2007 att Jordens klimat är för komplicerat för säkra uttalanden om möjlig mänsklig påverkan. Det påpekar den 79-årige amerikanske atmosfärfysikern Richard Lindzen. Han är professor emeritus (pensionerad men ännu verksam) vid toppuniversitet MIT.
Lindzen var huvudförfattare till ett kapitel i IPCC:s tredje vetenskapliga rapport från 2001. Han kritiserar hur IPCC:s ledamöter i sin sammanfattning ändrade rapportens uttalade osäkerhet till påstått hög visshet för mänsklig påverkan.
Lindzen lämnade i protest IPCC och hör nu till dess skarpaste kritiker. Han har skrivit mer än 200 vetenskapliga verk i klimatrelaterade ämnen och räknas till världens främsta på området.
I ett aktuellt TV-inslag (kan ses på Youtube) konstaterar Lindzen att klimatet ändras märkligt litet trots alla varningar för hotande uppvärmning. Han påpekar att atmosfären inte värmts nämnvärt de senaste tjugo åren frånsett varma El Niño-effekter 1997-98 och 2015-16.
Han noterar också att IPCC i konsekvens med detta numera talar om ”klimatförändring” i stället för ”global uppvärmning”. Underförstått är att hur än klimatet ändras, är det människans fel.
Lindzen skiljer mellan tre grupper i klimatdebatten:
- Vetenskapare som medarbetar i IPCC:s arbetsgrupp 1, som behandlar klimatets utveckling. De menar att människans förbränning av kol, olja och gas på lång sikt kan orsaka farlig uppvärmning,
- Vetenskapare som påpekar att klimatets växlingar sedan årmiljoner orsakas av växlande solaktivitet, havsströmmar, molnbildning och andra naturliga fenomen. De menar att dessa inte är fullt utforskade men att bevis saknas för att koldioxid skulle dominera.
- Politiker, miljö- och klimatorganisationer samt media med egna intressen men utan egna kunskaper om klimatet.
Lindzen betonar att båda grupperna forskare är eniga om flera saker. Klimatet har alltid växlat och kommer alltid att växla. Koldioxid är nödvändig för Jordens liv och kan marginellt värma Jorden. CO2-halten har ökat sedan Lilla Istiden. Sedan dess slut har temperaturen globalt ökat någon grad. Först sedan 1960-talet kan mänsklig verksamhet spela någon roll. Klimatet är för komplicerat för säkra uttalanden.
Den tredje gruppen har kidnappat vetenskapen, menar Lindzen. Den ger dem vad de mest önskar. Politiker får makt och pengar. Lobbygrupper får finansiering och bekräftelse på en närmast religiös tro att människan hotar Jorden. Media får engagerande ideologi, säljande rubriker – och pengar. Subsidier får näringslivet att spela med i detta.
– Men sanningen om klimatets naturliga växlingar kan inte begravas. Klimatet får sista ordet, avslutar Richard Lindzen sin genomgång.
Tege Tornvall, nätverket Klimatsans
Lindzen: chttps://youtu.be/OwqIy8Ikv-c
Vi har fått 10% mer solenergi i snitt från 1983 till nu.
Detta är anmärkningsvärt.
Det finns en enkel förklaring men den passar inte in i den vedertagna bilden av CO2-därför håller SMHI mfl tyst om det.
Ja, det är märkligt att det inte nämns i större sammanhang. Vi vet mycket väl hur mycket energi som solen lämnar till jorden i förhållande till vilket avstånd jorden har till solen, jordaxelns lutning och jordens plats i förhållande till ett plan mot solen, dvs. om solen befinner sig under planet eller över planet, samt hur den elliptiska banan som jorden snurrar i är utsträck eller mer rund.
En teori om istiderna är baserat på det jag skrev ovan. Allt hänger på hur mycket energi som jorden tar emot från solen i medel över ett år och över flera år, hundratals år och tusentals år.
Och inom denna variation av energi, drabbas vi varje dag av ett väder som är baserat på kaos som det aldrig kommer att gå att modellera.