Trovärdighet i klimatdebatten

Dagens gästskribent är Åke Sundström

För att slippa den nu så aktuella klimatdiktaturen måste man börja med att bekämpa den gängse hotbilden, den som förkunnar att en klimatkatastrof är oundviklig, om vi inte drastiskt begränsar utsläppen av koldioxid. Skrämselbudskapet om ett stundande Armageddon är det som föder och göder alla idiotiska propåer.

Och det tycks inte hjälpa att klimatdebatten i realiteten redan har vunnits – av de så kallade skeptikerna. Partierna och i en maktlojal press har slutat lyssna. Kriget skall vinnas, kosta vad det vill, även om konflikten inte längre existerar i den verkliga världen.

Mest obegripligt är att anstiftarna och möjliggörarna är personer som normalt uppfattats som förnuftiga och kunniga. T ex läroboksförfattaren Klas Eklund, som på denna speciella scen har visat sig vara en mästare i konsten att vilseleda genom fingerfärdiga förtiganden, men utan att nedlåta sig till att ljuga.

Eller de professorer vid Kungliga Vetenskapsakademin som med hull och hår svalde IPCC:s politiskt vinklade rapporter. Visserligen har dessa sedermera ändrat sig, men avstått från basunera ut denna sensationella nyhet, som inte heller kommenterats i våra maktlojala medier. Så inte heller av professor Lennart Bengtsson, f d KVA-ledamot och medansvarig för IPCC-kramandet, men som numera kallar sig skeptiker och ofta syns och hörs i debatten i egenskap av Lars Berns senaste guru. Dock utan att han någonsin berör sitt mindre smickrande förflutna.

Ingenting sker av en slump, allt är lätt att förklara även för okunniga gräsrötter. Förutsatt att personer som kallar sig forskare lever upp till vetenskapsetikens elementa: att berätta sanningen, hela sanningen och intet förtiga eller tillägga. Så jaga de ytterst ansvariga, men förlåt dem som likt Pär Holmgren väljer att följa sin arbetsgivares order eller salig Greta och hennes välsjungande mor som är helt ute och seglar, förledda av Eklund och hans medkonspiratörer.

This entry was posted in Gästlistan, Klimatbluffen and tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

12 Responses to Trovärdighet i klimatdebatten

  1. Stefan Eriksson says:

    Är det inte så att det har konstruerats så starka ekonomiska incitament som så att säga “lägger en blöt filt” över vetenskap och ett sunt förhållande till dess iakttagelser?
    Jag tänker på:
    Luckurativa expertuppdrag
    En stor skattebas
    Konkurrensfördelar
    Intäkter till media för katastrofjournalism

    Listan kan säkert göras längre och mer uttömmande.

    Vår tids “avlatsbrev” har visat sig vara en lysande affär.

    • Göran says:

      Sanningen är att klimatbluffen handlar om att införa en “New World Order”. Exakt hur den ser ut kan tvistas men i princip är den nedtecknad i Agenda 21 och Agenda 2030.

      Konkurrensfördelar finns endast för oligopolerna, dvs. ingen konkurrens alls.

      Kan man muta vetenskapsmän, politiker, domare, jurister eller byråkrater? Ja. De finns så mycket pengar för detta att vanliga människor inte förstår det. I USA, t.ex., har George Sorros lagt ner miljoner dollar för att få en viss domare på en viss plats. Nu talar vi inte om en domare utan många domare, åklagare och andra byråkrater.

      Stefan Löfven, Annie Lööf eller Fredrik Reinfeldt kan köpas för småpengar, dvs. för några tiotals miljoner eller mer. Annie Lööf åker till ett Bilderbergsmöte och blir erbjuden 25-50 miljoner. Tackar hon nej? Av hennes agerande ser vi att hon tackade ja. Tackade Stefan Löfven ja? Förmodligen, om man ser till hur han agerar.

      Märk väl, att när dessa herrar och kvinnor talar, så menar de tvärtom. Stefan Löfven talar om att skydda demokratin, men monterar själv ned den.

      • Anser att de mutor Reinfeldt (han lovade att översvämma Sverige med främlingar) mottog efter valet ifrån bla. Bank of America är nog det mest skandalösa en svensk politiker självmant utsatt sig för. Göran Persson, han med St. Torp i Södermanland, inköpt med utplundrade skattepengar ligger inte långt efter. Denne person föreslås få fortsätta den politiska korruptionen i SWEDBANK?
        Svensk politik är totalt genomrutten och tyvärr drar den även den sansade delen av svenska folket med sig ner i det socialistiska träsket.

        • Åke Sundström says:

          Är för egen del övertygad om att fuskande och korrupta forskare varit långt mer avgörande för klimatnojans införande och upprätthållande än eventuella dusörer till Reinfeldt eller Persson, även om de senare givetvis också kan ha bidragit och kan fördömas helt på s a s egna meriter, .

    • Åke Sundström says:

      Sant, det har skapats både ekonomiska och framför allt mycket starka politiska incitament, det senare genom att inför väljarna kunna motivera stora skattehöjningar. Med korrupta ekonomer, bland ett stort antal möjliggörare; förvisso inte bara Klas Eklund utan även rader av andra bankekonomer, med Konjunkturinstitutet som en av de relativa nya aktörerna. Med hjälp av en annan professor från det röda universitetet i Umeå – fast glöm den röda färgen som förknippas med den stan, kollegorna på Handels är precis lika tysta eller involverade.

  2. Göran says:

    Om det är någon som känner sig lite kreativ, är det just nu ganska ypperligt att göra affischer och sätta upp bredvid alla andra valaffischer.

  3. Dandersan says:

    Det är många som hjälper till att förvilla. SMHI gör det genom att dölja för allmänheten att solen skiner mer på jorden idag än för 40 år sen.
    De svarar att det kan ha skapat högre temperaturer, men det får du ta reda på själv!

    • Ivar Andersson says:

      Dandersan
      SMHI använder IPCCs klimatmodeller för att studera klimatet och bryr sig inte om verkligheten och observationerna. För väderprognoser använder SMHI observerade väderparametrar som tur är.

  4. Åke Sundström says:

    I dagens upplaga av Affärsvärlden gör Nordea-ekonomen Annika Winsth en upptäckt som bekräftar min och andra seriösa bedömares åsikter: “Vi kan nästan svälta oss till döds i Sverige utan att det bidrar till att minska utsläppen globalt.”

    Välkommen till verkligheten skulle man frestas säga. Men den repliken fryser inne när man läser fortsättningen. För precis som när den kungliga vetenskapsakademin, KVA, ändrade sig om klimatet, ägnar Winsth resten av texten åt att predika de gängse “sanningarna”. Hon drar inga som helst slutsatser av det som liknade nya insikter. Bortsett från den tomma klyschan att “hållbart är bättre än klimatsmart” – som om inte dessa två begrepp vore oskiljaktiga siamesiska tvillingar?

    Nej, trots den lilla ljusglimten fortsätter AW – och en stor majoritet i yrkeskåren – att i Klas Eklunds efterföljd fungera som de hjärndöda klimatpolitikernas lojala vapendragare. Och i vad som liknar en avsikt att be om ursäkt för sitt lilla påpekande, avrundar hon i samma anda som KVA med att likt förbannat HYLLA den förda politiken.

    Slutsatsen är, skriver hon, att “vi måste ändra vårt konsumtionsbeteende när det gäller transporter”. Trots att hon några meningar tidigare betygat att ett enskilt lands åtgärder inte alls bidrar till minska de globala utsläppen. Alla sådana insatser är totalt meningslösa så länge som FN.EU m fl vägrar förorda den enda fungerande lösningen (om nu hotbilden vore sann): en global koldioxidskatt, lika för alla. Om hon förstår detta sammanhang framgår inte, men det finns kanske utrett i den analys hon åberopar.

    För att sätta sista spiken i sin egen trovärdighetskista avrundar Nordeas chefsekonom med den skrattretande utsagan att “forskarna är överens om att kolet ska vara kvar i jorden”.

    Och vad ska man att säga om ett förlag som publicerar sådan vänsterpopulistisk smörja? För ett par decennier sen var Affärsvärlden en seriös tidskrift. Inte längre.

    • Stefan Eriksson says:

      Finns kraften och möjligheten att bemöta “stolpskottet” i denna tidskrift Åke? Jag tycker att Ni uttrycker “klara åsikter” som borde kunna få möjligheten att publiceras i den skrift som ger alarmisterna plats för sin gallematias.

      • Åke Sundström says:

        Tyvärr är jag ganska säker på att Affärsvärlden skulle avvisa en sådan begäran, precis som SvD, DN eller t o m den i andra sammanhang så kaxiga chefen för Göteborgspostens ledarsida. Hur stora är chanserna ens där, när till och med Gösta Walin, Sveriges förmodligen kunnigaste klimatvetare, och samtidigt en av delägarna (före Bonniers övertagande) inte ges möjlighet att informera läsarna i sin egen hemstad? Bedrövligare än så kan läget inte gärna blir. Mörkret före gryningen?

        Fast å andra sidan har jag ibland funderat över om inte det allra viktigaste bör vara att demaskera de “skeptiker”, som säger sig vara emot klimatnojan, men som i själva verket styrs av helt andra syften – t ex att propagera för mer kärnkraft och därför ogilla satsningar på vindkraft.

        Obs! Även jag tar avstånd från vindsnurrebyggandet, men på objektiva grunder. Samtidigt hävdar jag bestämt att varje tänkande och någorlunda kunnig människa måste inse att ett underkännande av klimathotet innebär ett nej tack till mer kärnkraft och ett ja till ett slopade av den extrema straffskatten på fossila bränslen.

        Växthuskritiker med dubbla agendor spelar alarmisterna i händerna genom att försvåra ett genombrott för den seriösa kritiken, den som står fri från alla särintressen.

        (Men Mats hör förstås till de ärliga sanningssökarna. Att vi ibland har olika åsikter om detaljer och argumentering är i mina ögon av underordnad betydelse.)

        • Åke Sundström says:

          Kan något undra över varför så få av läsarna reagerat på Annika Winsths osakliga artikel i Affärsvärlden – eller om den nu skall klassas som ett aktivt bidrag till klimatljugandet, mot bättre vetande.

          Ingenting nytt under solen måhända, men visst är det särskilt anmärkningsvärt att en i övrigt respektabel affärstidning applåderar IPCC:s och 7-klöverns skrämselpropaganda. Och därmed indirekt stöder vissa kommersiella särintressen men också godkänner felsatsningarna i svensk vind -och kärnkraft samt, nu senast, målet om ett fossilfritt Sverige 2030 – det allra mest huvudlösa.

          Var finns det omtalade “sunda bondförnuft” som tidigare, i varje fall ibland, satt stopp för de värsta galenskaperna?

Leave a Reply