Att välja för klimatet

Vad behöver man som väljare och privatperson veta om klimathotet för att förstå att det är bluff?

Först måste man förstå dess ursprung. Det är påståendet, att människans utsläpp av koldioxid från fossila bränslen är skadligt för hela jordklotet och livet här, som är ursprunget. Det är FN-organet IPCC som driver detta påstående. Om de som påstår det kan bevisa att det är så, då är vi illa ute. Om de inte kan bevisa det är vi ännu värre ute! För då är vi offer för villfarelser och bedrägeri. Då kan de lura oss till vad som helst med hänvisning till en obefintlig fara.

Det är alltid den som kräver drastiska åtgärder för att ställa om samhället som har skyldighet att bevisa nödvändigheten av omställningen. Vi andra har på motsvarande sätt en medborgerlig skyldighet att ifrågasätta deras påståenden. Vi är inte skyldiga att tro dem på deras ord. Här är några tips på relevanta ifrågasättanden.

Enligt fysikens allmänna gaslagar gäller följande. När haven blir varmare gasas koldioxid ut ur haven. Temperaturen har gått upp 1°C. Var är den naturligt utgasade koldioxiden från denna temperaturökning? Kan det vara i atmosfären?

IPCC påstår att våra utsläpp ger ett vida större bidrag till atmosfären än den naturliga utgasningen. Men de kan inte visa att det är så. Varför inte?
Koldioxid är inte giftigt för människor och djur vid aktuella nivåer, 400 ppm. Både geologiska data och laboratorieförsök visar att växterna mår bäst vid en halt om 800-1000 ppm. EUs gränsvärde för samlingslokaler är 2000 ppm och militärens gränsvärde för ubåtar 5000 ppm. På vilket sätt är en liten och förmodligen naturlig höjning skadligt?

Svaret blir vanligen att koldioxid är en växthusgas som ökar värmen. Men det är på många sätt avvisat som ett osant påstående. Det finns ingen växthuseffekt. Det finns endast en atmosfärseffekt, oberoende av atmosfärens blandning av gaser. Atmosfärens massa och planetens gravitation samt solinstrålningen avgör planetens temperatur. Det gäller alla planeter i solsystemet. Detta har man vetat länge och världens meteorologer sa så ända fram till 1960-talet, om Jorden. Nya rön med data från NASA visar att det gäller i hela solsystemet. Varför kan inte IPCC medge det och erkänna att man haft fel? Kan det vara förlust av prestige och pengar?

Vilka är de vanligaste drivkrafterna för människor att gör något? Jag påstår Makt, Pengar och Status. De som kan styra oss via ett osant påstående får makt över oss, över våra handlingar, våra beslut. På det viset kan de håva in stora belopp från oss, i skatter och avgifter. De kan tvinga på oss dyr teknik som vi inte behöver, de kan förbjuda billig teknik som skulle duga väl. I allt detta kan de slå sig för bröstet och utge sig för att vara de goda. De erhåller status bland sina egna och de lättlurade.

Det finns många andra felaktigheter i IPCCS påståenden krav. De här redovisade duger dock för att rimligt tvivel om både kunskaper och motiv ska resas.

I Sverige betalar vi årligen över 1 miljard kr. per år för detta vansinne. Hur mycket mer är det ingen som riktigt vet. Parisavtalet förutsätter att västvärlden ska betala 100 miljarder dollar årligen i ”kompensation” till de fattiga länderna.

Klassiskt liberala partiet (KLP) är det enda svenska parti som genomskådat denna bluff och dragit konsekvensen att vi ingen klimatpolitik behöver. Klimatet sköter sig självt och de pengar cirkusen kostar kan vi lägga på bättre saker, eller låta skattebetalarna behålla själva.
Den som vill stoppa klimathotet kan gärna rösta på KLP och mig i EU-valet.

Det här inlägget postades i Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

25 svar på Att välja för klimatet

  1. Jan Suhr skriver:

    Staten fick 2017 in 23,5 miljarder på CO2-skatt varav 7,8 är från bensin.
    Det är inget de kommer att släppa ifrån sig lätt.

    https://www.ekonomifakta.se/fakta/energi/styrmedel/energi-och-miljoskatter/

    • Jan Andersson skriver:

      — Är det inte medborgarna som bestämmer i en demokrati?
      — Jo, självklart, men Sverige är ingen demokrati!
      — Ahh – visst nej, tänkte inte på det!

  2. Dandersan skriver:

    IPCC hyllar modeller som inte gäller.
    De klarar av perioden 1980 till nu i bästa fall (samtidigt som SO2 renats från luften)
    En modell som klarar 1880 till nu är bättre:
    http://ceres-science.com/content/Evaluating_human-caused_and_natural_contributions_recent_global_warming.html

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    För oss som inte har de allra bästa kunskaperna duger George Carlin väl:
    https://youtu.be/BB0aFPXr4n4

  4. Rikard skriver:

    Hej.

    Jag vill minnas att för sådär en tio till femton år sedan talades det i media om risken för att en temperaturökning med en eller två grader global årsmedeltemperatur skulle frigöra i och under den sibiriska tundran lagrad metangas, och att dennas effekt vida översteg just koldioxiden; vidare att om denna metangas tinade och pös ut i atmosfären så skulle växthuseffekten skena i en dominoeffekt med smältande polarisar, förändrade havsnivåer och att även fler fickor av i marken låst gas skulle frigöras. Vad hände med den hypotesen? Jag har inte sett till den någonstans sedan dess.

    De förändrade havsnivåer påstods i samma program kunna orsaka en betydande ökning av vulkanutbrott, främst sådana under vattnet, men skulle även medföra fler och svårare jordbävningar (den i Chile 2008 togs som intäkt för detta tror jag?) och skulle ultimat väcka Yellowstone-komplexet till liv.

    Det var också något om det livsfarliga markozonet för en femton-tjugo år sedan; det kom i svansen på larmen om ozonhålet över Antarktis/Arktis, blinda får på Nya Zeeland och på Eldslandet och liknande. Jag minns en och annan som vägrade fika på gräsmattan just för markozonet.

    Vad har vi mer? Radonlarm som piskat upp skräckstämning så pass att man kan göra sig grova pengar på sanering, alldeles oavsett verklig riskbedömning.

    För att inte tala om skräcken för brandvarnare en gång i tiden, när det avslöjades att batterierna i de tidiga modellerna var radioaktiva. Man skulle ha handskar på sig när man hanterade dem.

    Det är svårt det där – det har ju även varit gott om verkliga faror som det istället ljugits om: hormoslyr, neurosedyn, silikos, asbest, lösningsmedel, buller (morfar kunde berätta om lagbasar som lugnade yngre knegare med att ”öronen vänjer sig vid oljudet”…), allehanda bekämpningsmedel, och så vidare. Det finns gott om mark i Sverige som är så förgiftad att skall man gräva där skall man bära hel skyddsdräkt. SGU har som en del av sitt uppdrag att hålla reda på dessa – allt från gamla bilmekar till fabriker till skjutfält.

    Vilket för övrigt är en rejäl känga till den marknadstroende: det var inga privata företag eller kapitalägare som stred för kontroll och begränsning av vad som fick släppas ut var, när och hur – trots att de enligt marknadsliberala ekonomiska hypoteser aldrig skulle förstört sin egendom… Vad hypotesen missar att beakta är givetvis det enkla faktum att väl kostnaden för förstörelsen blir för stor, så omlokaliserar man och fortsätter förstöra på annan plats. Med den bakgrunden är det inte konstigt att miljörörelsen tog fart under sextiotalet, eller att erfarenheterna från den tiden sitter i.

    Vilket ger grunden för att klimathysterin alls kan existera: det må vara IPCC, miljöpartier och allsköns politruker som driver cirkusen idag, men det var kapitalet som byggde den och krattade manegen, vilket inte bör glömmas.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare
    PS Och ja, jag vet att sovjetstaterna och Kina var ännu värre – det är som att ursäkta sin egen rattfylla med att grannen minsann toppar suparna med Mogadon innan han kör en tur… DS

    • Göran skriver:

      Det där med att marknadskrafterna skulle styra miljöpåverkan kan inte ske eftersom förutsättningarna för det inte finns. Först och främst måste all mark vara privat. I andra hand måste all privat mark vara okränkt äganderättsligt. Det få således inte finnas någon tredje part som kan bestämma över marken. Det finns nog inte ställe i hela världen där detta råder.

      I så kallade utvecklingsländer anklagas ofta privata företag och då särskilt utländska för rovdrift. Det är sant att så sker. Men, vi måste ställa oss frågan vem det är som tillåter dessa privata företag att bedriva denna rovdrift. Svaret är respektive lands regeringar eller politiker.

      I Sverige kan vi ställa oss frågan. Vem brukar sin mark bäst? Privata markägare eller offentligt markägande. Svaret är privata markägare. Den svenska staten är en usel markägare. Naturligtvis finns det privata markägare som inte brukar sin mark bra, men sammantaget vinner alla privata markägare över det offentliga markägandet.

      Sedan måste vi förstå att brukande av en marks tillgångar är totalt oväsentligt när det sker i tiden. Det finns ingen tid när det är viktigare än någon annan tid. Vad jag menar med det är att om ett antal privata markägare inte vill ha en gruva på sin mark får vi acceptera det och kan inte sätta in några tvångsåtgärder mot deras ovilja. Tiden går och någon gång kommer dessa markägare acceptera en gruva, vilket kan vara om 100 år, 1.000 år eller om 50.000 år.

      • Rikard skriver:

        Hej.

        I Sverige gick det alldeles utmärkt för privata markägare att förgifta och föröda mark de själva ägde via diverse industrier. Det är enligt dig alltså statens fel då staten inte stoppade dem från att utnyttja sin fulla ägande- och förfoganderätt. Istället för att lägga ansvaret på den som väljer att begå rovdrift och skövling, lägger du ansvaret på den som inte stoppar detta – men att stoppa detta är ju ett övergrepp mot äganderätten? Hur går det ihop?

        Frihet utan att påtvingas konsekvenserna av sina gärningar är inte frihet, utan förtryck av de som tvingas bära sagda konsekvenser: exempelvis de som fått sitt dricksvatten förstört av oreglerad kemisk industri. Eftersom konsekvenserna av bruk av naturresurser inte respekterar gränser, eller avtal, eller av människan skapade regler, måste bruket av just naturresurser regleras så brukaren bär det fulla konsekvensansvaret – vilket sänker avkastning och lönsamhet, vilket den med ägarintresse motarbetar.

        Det är en smula romantiskt att tro att Billerud-Korsnäs, eller Stora bryr sig ett vitten om den natur de äger: finge de avverka på billigast möjliga sätt skulle de göra så. Det är nämligen rationellt. Marken kan sedan säljas eller återanvändas tills den är urlakad. Det borde räcka för dig att titta på hur svenska företag agerat med svensk mark i Sverige under nittonhundratalet för att överge illusionen om marknadens och kapitalets överlägsenhet vad gäller ägande och miljöhänsyn. Staten saknar inte ansvar, men se mitt PS i det ursprungliga inlägget.

        Det värde man förr satte på sin skog, sitt vatten och sina övriga eventuella ägor var stenhårt kopplat till matproduktion: att bo i stan och äga, eller vara delägare till hektar efter hektar man aldrig sett och aldrig tänker besöka eller leva i är något helt annat och inte jämförbart. Argumentet att markägare alltid tar väl hand om sin mark är falskt, helt enkelt. Markägare tar väl hand om den mark de sätter ett värde på utöver strikt ekonomiskt – annars inte. Jämför med fastighetsägare till förfallna slumkåkar, men som själva bor på gräddhyllan. Det är mer lönsamt för dem att inte ta väl hand om sin egendom, än att göra det.

        All mark måste vara privat för att miljövänlig marknadsreglering skall kunna ske? Väl alla är pacifister kan vi skrota alla vapen. Väl alla är kommunister finns ingen svält eller fattigdom. Samma typ av resonemang – du kan inte bygga en tes på hur du anser det borde skola vara för att tesen skall fungera: du måste bygga på hur det konkret ser ut och har sett ut.

        Och hur det har sett ut är att privata företag har skövlat, förgiftat och dumpat – vilket även staten gjort. Försvarets gamla skjut- och övningsfält är inga under av miljöhänsyn direkt, ej heller gamla storsjukhus eller soptippar.

        Kan vi enas om att all verksamhet måste bedrivas så att påverkan och åverkan är så lindrig som vi rimligt kan göra den? (Sen kan vi gräla om rimligt, förstås, men där tror jag vi står rätt nära faktiskt.)

        Kamratliga hälsningar,
        Rikard, fd lärare

        • Samuel af Ugglas skriver:

          Rikard,
          Större delen av mitt liv har jag ägnat åt att förse svenska folket med livsmedel.
          Efter att Du blivit så tydligen överbevisad om att det är landsbygdsbefolkningen som fördärvat jord och skog så tänker jag mig att i mitt nya liv endast producera livsmedel till dem som inte låtit sig luras och bedragas av socialistiska samhällsomstörtare ej heller dem som plundrat och fördrivit en tapper skara riktiga svenskar.
          Jag föreslår att Du läser bifogade länk minst en helst två gånger.
          Jag har själv hämtat den en gång och författaren till boken om i vilken allt står har jag haft i min ägo sedan mycket länge.
          https://www.frihetsportalen.se/2018/11/de-borgerliga-far-skylla-sig-sjalva/
          Fundera hellre lite på hur våra ungdomar skall kunna sanera träsket efter socialisterna, för den dagen kommer garanterat.
          Hoppas Du inte glömde att flagga idag!
          /Samuel

    • Mats Jangdal skriver:

      Jag ska försöka bena ut dina frågor.
      Metan ur mossar finns fortfarande med, men numera endast i bakgrunden. Metanets påverkan brukar översättas till koldioxidekvivalenter, men om koldioxid inte orsakar den uppvärmning de påstår, då kan inte koldioxidekvivalenter heller göra det.
      Greta blandar ihop det där när hon ska rabbla ur minnet, så hon säger ibland koldioxidekvivalenter när hon talar om koldioxid. Läst, men inte förstått, med andra ord.

      Marknära ozon har inget med ozon vid polerna att göra, mer än att det är samma molekyl O3, marknära ozon uppstår under vissa förutsättningar från bilavgaser (NOx och CO2 vid solljus) och det kan påverka växter negativt. Som du förstår uppstår inte marknära ozon i jordbrukslandskapet, utan främst i tätortstrafik. Vad jag känner till finns det inget påvisat utbyte av ozon mellan markytan och höga höjder av stratosfären. I NZ och AUS var man orolig för ozonhålet, som nu läkts och visats variera naturligt och inte påverkas nämnvärt av våra utsläpp av freoner. Så torontoprotokollet är egentligen överflödigt.
      Det finns idag svenska företag som annonserar att deras ozonalstrande manick kan ta bort dålig luft och lukt i bostäder.

      Att följderna skulle bli svåra om hela Yellowstone skulle bli fullt aktivt råder det ingen tvekan om. Men att förändrade havsnivåer skulle orsaka det har jag inte hört. Vad skulle det vara för mekanism?

      Radon är lömskt och kan vara skadligt vid långvarig exponering. Men det är kortlivat och ganska enkelt att vädra bort.

      Det där med brandvarnarna och självlysande urtavlor utgjorde aldrig någon fara i vanlig användning. Det man var rädd för var att de i avfall skulle ansamlas och kunna ge skador. Men, nej den risken är inte heller stor.

      Du nämner skjutbanor. Det är ett särskilt älsklingsobjekt för miljörörelsen, för de hatar både vapen och jakt. De har många gånger försökt få stopp på bly i ammunition, trots att det är visat ännu fler gånger att den sortens bly inte utgör någon fara i mark.

      Om markägares och företags ansvar kan anföras att enligt de anglosaxiska ursprungliga beskrivningarna av vilka rättigheter en ägare till egendom (vilken som helst) har, så ingår även att förstöra densamma. Även gifter bryts med tiden ner, olika fort och olika under olika förutsättningar som mark, fukt, frost osv.
      För industrin är det ju alltid ett övervägande man måste göra tillsammans med samhället om det är bättre att sprida ut vissa ämnen tunt över ett stort område eller koncentrera det och lägga i kärl eller deponi av något slag.

    • Åke Sundström skriver:

      En invändning bara: ”Manegen för klimathysterin har krattats av kapitalet”, skriver du. Det stämmer inte alls. Däremot känner vi igen 68-vänsterns tolkningar. Den tidens tänkande gjorde sig tydligen påmint när du gjorde denna aparta markering mot det kapitalistiska systemet. Men nog inser du väl att dagens klimatnoja tvärtom har tydliga socialistiska förtecken, om än dolda bakom förment neutrala fasader som FN-skrapan, EU-parlamentet och Kungl Vetenskapsakademin?

  5. Jan Andersson skriver:

    Sveriges berggrund ger en ganska hög bakgrundsstrålning som bland annat visar sig i form av radon. Ren radon (grundämne, ädelgas) är inte farlig alls, men radondöttrarna är det, speciellt för rökare.

  6. Gösta Walin skriver:

    Du skriver: ”Enligt fysikens allmänna gaslagar gäller följande. När haven blir varmare gasas koldioxid ut ur haven. Temperaturen har gått upp 1°C. Var är den naturligt utgasade koldioxiden från denna temperaturökning? Kan det vara i atmosfären?”

    Alltigenom förnuftig vetenskap klarar faktiskt att räkna ut hur mycket pCO2 i atmosfären ökar om temperaturen i havets ytvatten ökar med en grad. Svaret är att pCO2 ökar med c:a 5 %. Om vi utgår från ett tillstånd med pCO2 = 300 ppm så skulle vi alltså få en ökning till 315 ppm som resultat av en grad temperaturhöjning.

    Angående dina märkliga ideer ”att det inte finns några växthusgaser” så är effekten av dessa ideer dessvärre att löjligöra klimatskeptikerna genom att presentera sådan uppenbara idioti. Synneerligen kontraproduktivt.

    • Mats Jangdal skriver:

      Hej Gösta!
      Bakom min retoriska fråga om var koldioxiden i atmosfären kan tänkas komma ifrån låg förstås vetskapen om det du räknade ut. Men ökningen har varit större än så. Så är hela den ökningen antropogen?
      Nej, enligt Gösta Pettersson kan våra utsläpp omöjligen vara orsak till hela ökningen. Relaxationstiden för CO2 anger han till minst 4 och som mest 14 år utifrån tillgängliga data. Vilket leder till slusatsen att det finns en okänd CO2-källa som inte är antropogen och inte kommer från utgasning ur haven.
      Jag kan inte heller säga vilken det är.

      När det gäller synen på växthusgaser eller ej, har jag i ett tidigare inlägg tydligt redogjort för de två olika synsätt som återfinns hos skeptiker på denna punkt. Delvis är skillnaden semantisk. Men den är också principiell om man ser till skillnaderna i hur ett växthus fungerar och hur en atmosfär fungerar.
      Jag anser att den skillnaden gör det nödvändigt att avstå från begreppen växthuseffekt och växthusgas.
      Jag anser även att det också kan ses som en styrka för skeptikersidan att redovisa att det finns olika syn på detta. Det är ett sätt att hylla den vetenskapliga metoden. Science is not settled!

      • Åke Sundström skriver:

        Välkommet att Gösta Walin tar upp den kastade handsken. Värdefullt för oss icke-naturvetare, men också lite förvirrande. Man undrar hur tre så kunniga personer som Gösta W, Gösta P och Mats kan vara oeniga i en så central fråga? Försök komma i mål och enas om vad ni är oeniga om, och varför. Det borde gå! Jag tror det är en svaghet, inte en styrka, att skeptikersidan på denna ytterst centrala punkt saknar en gemensam förklaring. Och en intern samsyn skulle ingalunda äventyra uppslutningen bakom påståendet att ”science is NOT settled”.

        • Åke Sundström skriver:

          Jag och säkert många fler väntar på din replik Gösta. Hoppas du vill bidra till att skapa en klarhet som vore värdefull, kanske helt avgörande för att äntligen slippa klimatnojan.

          Om denna samsyn inte går att uppnå, ser jag ingen annan utväg för skeptikersidan än att lämna WO på denna punkt och i stället helt och fullt sätta fokus på de bevisligen feltänkta motåtgärderna. Dessa har noll effekt på klimatet, är således helt meningslösa och bör redan av det skälet skrotas.

          Eller, ersättas av den enda effektiva motåtgärden, en global koldioxidskatt. Om den metoden avvisas, som hittills, får vi svart på vitt på att alarmisternas syfte är ett helt annat än att rädda oss från en klimatkatastrof.

          En oerhört mycket enklare och slagkraftigare argumentering än vad de snåriga naturvetenskapliga analyserna erbjuder.

        • Mats Jangdal skriver:

          Jag är blandvetare, inte lika specifikt kunnig i naturvetenskap som Gösta W och Gösta P.
          Men jag stor erfarenhet av vänsterdemagogi och vet att det handlar mycket om makten över orden, tolkningsföreträdet. Därmed också att välja vilja begrepp man vill godkänna och använda. Anser man att växthuseffekten är en felaktig beskrivning utifrån hur växthus fungerar jämfört med hur atmosfär fungerar, då ska man markera det genom att vägra erkänna växthuseffekt som det man tvistar om.
          Gör man inte det överlåter man implicit dagordning och tolkningsföreträde till motståndaren. Det vill jag inte göra.

  7. Gösta Walin skriver:

    Angående Koldioxiden i atmosfären.

    Mats Du skriver:
    ”Vilket leder till slusatsen att det finns en okänd CO2-källa som inte är antropogen och inte kommer från utgasning ur haven.”
    Kul Mats, nu är du verkligen något stort på spåret.
    Tyvärr så tror jag att varken du eller Gösta Pettersson har riktig koll på läget.

    Det mesta är ganska enkelt.:
    Atmosfären tillförs stora mängder CO2 från förbränning av fossila bränslen. Det finns ingen källa i samma storleksklass (faktum).
    Atmosfären har nära kontakt med havets ytskikt (övre 100 m ungefär) Den tillförda koldioxiden fördelar sig mellan havets ytskikt och atmosfären, vilket kan observeras i atmosfärens ökande halt. Utbytet mot djupare havslager sker mycket långsamt.

    Detaljer i ovanstående beskrivning kan ifrågasättas men inte helheten.

    Angående temperatureffekter.

    Det råder inga tvivel om att mer CO2 i atmosfären kan ge viss ökning av medeltemperaturen på jorden. Frågan är hur mycket. (Härvidlag är faktiskt Gösta Pettersson och jag överens såsom framgår på sidan 17 slutet av andra stycket i hans bok)

    Sen uppstår frågan om denna ökande CO2 halt orsakat den måttliga temperaturhöjning som antas ha skett sedan mittan av 1800 talet till nutid.

    Denna fråga kan dessvärre inte besvaras . Det finns oändligt många tänkbara orsaker till denna måttliga temperaturhöjning. Tyvärr har mycket energi lagts på att utreda denna ”icke fråga”.

    Den fråga som bör besvaras är om den observerade temperaturhöjningen är tillräckligt stor för att motivera alarm. Svaret är entydigt nej!

    Den politiska klimatforskningen undviker denna fråga men fokuserar på den irrelevanta frågan om orsaksammanhanget. Man påstår sig se kausalitet och då menar man plötsligt att den futtiga halva graden blir till fyra-fem grader inom en snar framtid.

    Om ni inte tror på mig i dessa frågor så rekommenderar jag att ta del av Dick Lindzens inlägg.
    Icke att förglömma CO2science.org
    Sherwood Idso´s fantastiska hemsida

    • Mats Jangdal skriver:

      Det var ett ganska klargörande inlägg.
      Men. Gösta P skriver där om vad klimatologer anser, inte vad han själv anser. Läser man mer ur Falskt Alarm verkar det som att han inte är ense med klimatologerna om växthusgaserna.
      Lindzen har tydligt markerat att människans utsläpp av CO2 inte har en mätbar effekt på Jordens temperatur. På vilket sätt skiljer sig ”icke mätbar” från i praktiken noll?

      Jag håller helt med om att vi måste komma bort från den politiska klimatforskningens påståenden om kausalitet mellan antropogen CO2 och temperaturvariationer. Ett sätt att göra det är att underkänna deras terminologi, alltså växthuseffekt och växthusgaser.

      • Åke Sundström skriver:

        Se där, en relevant fråga för Gösta W och prof Lindzen att svara på, den om skillnaden mellan ”icke mätbar” och ”i praktiken noll”. Språkligt kan förstås denna skillnad vara stor, eftersom man ingenting kan veta om det som inte går att mäta. Så vet vi att L själv tolkat sin lite kryptiska slutsats som innebärande ”i praktiken noll”? Eller just så omätbar att man ingenting alls kan bevisa?

        Men gåtfullt, Mats, varför vill du komma bort ifrån den kärnfråga som hela debatten centrerar kring: om kausaliteten mellan CO2-halten (d v s mänsklig påverkan) och tempereraturen? Är inte den relevanta slutsatsen att ingen har lyckats bevisa detta så starkt opinionsstyrande påstående?

        Vi bör f ö ständigt understryka att BEVISBÖRDAN ligger på alarmisternas axlar, inte på skeptikernas. Kan dessa inte belägga kausaliteten och därmed vederlägga Lindzen m fl är deras sak i realiteten förlorad – men de kan förstås likväl fortsätta att ljuga så länge som de lyckas dupera pressen och allmänheten och stödjas av FN, EU och andra överstatliga organisationer.

        Men sanningen sparkar förr eller senare och då briserar bubblan med en rejäl politisk skräll. Vi skeptiker har en möjlighet (kanske t o m en plikt) att i världsmedborgarnas intresse göra det dröjsmålet så kort som möjligt.

        • Mats Jangdal skriver:

          Jag får förtydliga mig själv. Jag anser att vi måste bort från den av alarmisterna påstådda kausaliteten mellan ökad halt av CO2 och ökad temperatur.
          Så länge man erkänner en sådan kausalitet är det omöjligt att försvara påståendet att våra utsläpp av CO2 är irrelevanta.
          Man har i praktiken och för alla resonemang accepterat både AGW och CAGW.

          • Åke Sundström skriver:

            Fortsatt otydligt, kan jag tycka. För varför MÅSTE vi ta avstånd från allt tal om mänsklig påverkan (AGW)? Varför räcker det inte att som Gösta W och prof Lindzen underkänna IPCC-tolkningen om människan som den enda eller huvudsakliga boven, men medge att utsläppen av CO2 i någon mån kan ha bidragit?

            Visst, en sådan beskrivning kan i någon mån försvåra kritiken mot klimatpolitiken, men om nu slutsatsen om marginell mänsklig påverkan är korrekt, är det givetvis den som en hederlig proteströrelse måste utgå ifrån.

            • Mats Jangdal skriver:

              Därför att det räcker inte med vad man säger, det är också hur det tas emot och tolkas.
              Är man inte kategoriskt emot, tolkas det av demagoger och vilseförare som att man ändå håller med i tillräcklig mån för att ge dem rätt.

              Sådan har politisk argumentationsteknik varit i alla tider, såvitt jag vet.

              • Åke Sundström skriver:

                Är inte detta din åsikt, i högre grad än en allmängiltig erfarenhet? Själv håller jag fast vid vikten av att säga som der är och hellre bjuda motståndaren på en demagogisk piruett än att kompromissa med sanningen.

                Så skall alltså denna viktiga fråga förbli ouppklarad? Då är jag rädd att skeptikersidan gör sin rättfärdiga sak en otjänst.

                • Mats Jangdal skriver:

                  Jag kan bara beskriva hur jag uppfattar verkligheten så som jag uppfattar den.

                  Min erfarenhet är att otydlighet eller obeslutsamhet som tolkas som konsensus med Storebror.

Kommentarer är stängda.