Hur är det med Venedig?

Dagens gästskribent är Nils-Axel Mörner

Om och om igen hör vi om översvämningar i Venedig, gondolernas stad i Po flodens mynning i Italien. Nu förtiden händer det ofta att det påstås att detta har att göra med ”global warming”. Därför kan det vara på sin plats att ta reda på hur det verkligen ligger till med detta.

Macintosh HD:Users:morner:Desktop:360px-Alluvione_di_Venezia_del_1966.jpg

Markusplatsen i Venedig i november 2019. Plötsliga översvämningar beror på meteorologiska och hydrologiska förhållanden av lokala dimensioner. I december 1825 drabbades Venedig av en översvämning snarlik den som skedde i år. Dessa översvämningar har inget som helst att göra med ”global warming”.

Tack vare mycket detaljerade bilder skapade för nästan exakt 300 år sedan med hjälp av camera obscura tekniken, kan vi identifiera havsytans läge på tidigt 1700-tal med mycket stor noggrannhet. Detta värde i kombination med direkta vattenstånds-mätningar från 1870, gör att vi kan beräkna att landytan sänkt sig med 2,4 mm/år.

Vattenståndsmärket för år 1966 ligger idag 10 cm under dagens medelvattenyta. Detta innebär att den relativa havsytan (landsänkning ±havsyteförändring) bara stigit 10 cm på 50 år.

Eftersom vi känner storleken på landsänkningen (2,4 mm/år), så vet vi att enbart landsänkningen måste medföra en stigning på 12 cm per 50 år. Eftersom den relativa havsytestigningen bara varit 10 cm de sista 50 åren, så innebär detta att havsytan inte stigit ett dugg under de sista 50 åren, kanske till och med sjunkit med 2 cm.

Alltså föreligger klara fakta om att vattenytans stigning i Venedig till 100% beror på landsänkningen, och alltså inte har något som helst att göra med en stigande havsyta på grund av ”global warming”.

Så är det – och det är bara att acceptera.

Landsänkningen i sig är en produkt av geologiska processer under miljontals år, och då inte minst av tyngden av de enorma sediment-massor som avlagrats i mynningen av floden Po.

Nils-Axel Mörner
Docent och havsytespecialist

This entry was posted in Gästlistan, Klimatbluffen and tagged , , , , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.

15 Responses to Hur är det med Venedig?

  1. Jan Andersson says:

    Underbart med fakta presenterade av någon som verkligen vet vad han talar om. Samma problem har tydligen drabbat New York men ändå “stiger haven” på grund av Antarktis eller just nu Trump och klimatsektens mascot Greta blir mörk i blicken.

  2. Dandersan says:

    Jag tror ändå människan ligger bakom! Grundvattenuttag i denna form av sediment ger sjunkande land. Vilket uppmärksammades och åtgärdats, vilket gör att Venedig inte sjunker lika mycket idag.
    Se en åtgärd som vi kan påverka!

    • Jan Andersson says:

      Chicago var en av de första städerna som i stor skala byggde in vatten- och avloppssystem i husen. Problemet var att de stora stenhusen redan var byggda…

      Det löste de genom att lyfta vartenda hus med hundratals stora skruvdomkrafter, cirka 1,5 meter så att de fick nya krypgrunder att dra avloppsrören i.

      Gick det i Chicago så går det i Venedig. Värre blir det med dagens höghus i New York, så där kanske uppbyggda vallar mot havet blir billigare. Går det i Holland så…

      Hela inlandet i USA höjer sig stadigt, men kusterna på båda sidor sjunker. Bra att veta när ni flyttar dit. Historien upprepar sig nämligen, utbildningstakten av tekniker är för närvarande mycket låg i Sverige. Troligen har Reinfeldts profetsior slagit igenom och riskerar att bli självuppfyllande. Snart står tusentals nya genusexperter, miljövetare och hållbarhetskonsulter redo att kasta sig över företagen – som nu finns i Kina.

      • Göran says:

        Gamla Stan i Stockholm sjönk tidigare. Idag har man pålat i vart och vartannat hus.

        Riksdagshuset har omgärdats med en mur.

        Det finns gott om lösningar, som dessutom är bra mycket billigare än klimatskatter.

        • Dandersan says:

          Riksdagshuset ligger med Mälaren på en sida och Saltsjön på den andra. För att komplicera bilden så går en ås med goda vattenförande egenskaper under huset.
          När Saltsjön sjönk sänktes grundvattnet under huset och pålningens övre delar fick syre vilket möjliggjorde biologisk nedbrytning.
          Därför sattes en spont nedströms huset som håller uppe grundvattennivån på samma nivå som Mälaren.

          Venedigs hus har mycket varierande grundläggning, vilket syns på de sättningsbilder som finns.
          Men det är inte bara högt vatten som drabbar husen, även lågt kan ge skador.

    • Mats Jangdal says:

      Sättningsproblem på grund av varierande vattenstånd kan man få även i inlandet. I Östersund med omnejd finns en speciell skiffer som sväller vid rätt fuktförhållande. Vid grundvattenförändringar eller årstidsspecifika strömningsvariationer rör den på sig. Det lyfter golv, spräcker väggar, om inte rätt åtgärder vidtas.
      Min far doktorerade på detta och jag var med både i fält och labb-tester av skiffern.

  3. Ivar Andersson says:

    Byggandet av en fördämning i inloppen till Venediglagunen, Moses, började 2003 och sysselsätter för närvarande 4000 personer. https://en.wikipedia.org/wiki/MOSE_Project10. I denna referens ser man att vattenståndet var större 1966 i november när vattnet steg 194 cm i Venedig mot 187 cm i november 2019. Det var värre förr 🙂

  4. Mats Jangdal says:

    Jag var där 1968 och spåren efter översvämningen syntes tydligt på flera husväggar.
    Så jag är inte förvånad att det händer igen. Upplevde Venedig som Italiens sunkigaste stad.

  5. Viktig och högst relevant information, tack för den. Än en gång (för vilken i ordningen?) får vi belägg för hur ogenerat politiker, myndigheter och korrupta “forskare” ljuger – även om påståenden som så enkelt som här visas kan vederläggas av en vetenskapsman värd sitt salt.

  6. Göran says:

    Jag såg ett inlägg om att Bankock skulle stå under 5 meter vatten. Det var efter en beräkning hur mycket havsytan ökade vid en mätstation. På mätstationen vid en annan del av Bankock uppvisades ingen vattenhöjning alls. Det visade sig att den första stationen sjönk. Fast, det berättade inte klimatalarmisterna.

    • Niklas says:

      Såg någon programserie för något år sedan på SVT play (eller om det var UR play) som handlade om storstäder. Det var tydligen ett antal stora kuststäder runt om i världen, där markytan succesivt sjunker på grund av dränering, tunga byggnader och tung infrastruktur. Till detta tillkommer alltså en eventuell stigning av havsytan på grund av smältande polarisar

  7. Dan Ahlmark says:

    Det är ett nöje att se en så respekterad auktoritet på denna blogg! Mats har en förmåga att engagera högkvalitativa skribenter. Exemplet som här beskrevs var ju också dråpligt. Det är faktiskt utmärkt att dra på en middag, där gästerna talar om den farliga avsmältningen av Arktis och Antarktis som följd av den global uppvärmningen. Det kommer att lägga sordin på stämningen under efterrätten. Fast min avsikt är ju att göra gästerna glada, men det blir de nog inte.

    • Mats Jangdal says:

      Tack Dan! Bland annat beror det på att här inte finns troll som bara vill sabotera. Kunnig publik, helt enkelt.

  8. Nils-Axel says:

    Man bör kanske tillägga att Venedig drabbades av en extra stor översvämning år 1966 och även en år 1825 (med hela Markusplatsen under vatten dokumenterad på en tavla från 1825). Här faller alla påstådde platt om att årets översvämning skulle vara orsakad av “global warming” – för sådana påstående finns ett ytterst relevant svar: nonsens, rent nonsens.

Leave a Reply