Jag har skrivit en hel del om skjutvapen, licenskrångel och annat. Man kan tro att det är av intresse för en liten begränsad grupp i samhället, kanske rent av med ohälsosamma intressen. men det är naturligtvis tvärtom, det är av yttersta vikt för alla medborgare.
Jag ska ett exempel. Alla vanliga människor, militären och sportskyttar anser att ett vapen är laddat när det har en patron i kammare eller lopp. Det spelar då ingen roll om hane eller avfyringsmekanism är spänd eller ej. Vapnet har en patron i patronläget och det enda som krävs för att avfyra ett skott är att dra i avtryckaren, eller osäkra och dra i avtryckare, eller spänna mekanismen och dra i avtryckaren.
Men byråkraterna i Naturvårdsverket, de är ansvariga för regler och definitioner kring jakt och jaktvapen, har bestämt att ett vapen i deras definition är laddat om det finns en patron i ett magasin. Det går inte att avfyra ett vapen så länge patronen ligger i magasinet. Den måste matas in i patronläget först. SNV anser till och med att ett löst magasin med patron i, som jägaren har i byxfickan, utgör ett laddat vapen även om vapnet ligger inlåst i bilens baklucka. Det är den gamla skräcken att någon skulle kunna få tillfälle till tjuvjakt som spökar.
Detta är alltså rent nonsens, men likväl de regler jägare tvingas förhålla sig till. Polisen älskar denna definition, för det ger dem rätt att trakassera skötsamma jägare istället för att jaga riktiga brottslingar. Det är också därför polisen och S var så angelägna att kräva serienummer på magasin, helst serienummer kopplade till ett vapen, så att i princip all hantering av vapen och magasin kunde göras brottslig.
Hur angår nu detta gemene man som inte har vapen? Jo, den här tankefiguren att ett vapen är laddat om det har en patron i magasinet gör att man misstänkliggöra varenda människa som kommer i närheten av att få en möjlighet att begå brott. Vi har redan brottsrubriceringar som gäller begångna gärningar. Det är helt i sin ordning. Vi har även vissa brottsrubriceringar för mycket allvarliga brott där även förberedelse till brott är straffbart. Det är mer tveksamt och svårare att bevisa på logiskt plan. Rättsväsendet nöjer sig ofta med sin egen logik och förkastar den åtalades.
Men här har man gått ännu ett steg eller två ifrån att döma för begångna gärningar. Här är det frågan om att någon skulle kunna misstänkas för att fullborda processen och göra sitt vapen skjutfärdigt och därefter begå ett brott med detsamma. En flerstegsprocess som i sin grund består i att om en myndighet kan tänka ut ett straffbart scenario utifrån ett konstaterat tillstånd (patron i magasin) då har den åtalade tänkt samma sak. Det är med andra orda ett tankebrott begånget av den åtalade, kanske ett åsiktsbrott.
Nu kanske ni inser att detta resonemang kan flyttas över till vilka tankar och åsikter som helst. Den som har en kniv har tänkt mörda någon, det räcker rent av med att ha en skruvmejsel för att kunna bli dömd enligt knivlagen. Den som har ett brännsbollsträ har tänkt mörda någon. Den som har en bil har tänkt köra ihjäl någon, eller tänkt mörda klimatet med bilens avgaser.
Jag slutar där, ni förstår säkert varför det är av yttersta vikt för en frihetlig rättsstat att försvara huvudprincipen att döma för begångna brott, inte för potentiellt tänkbara brott som skulle kunna begås om den misstänkte hade de avsikter som andra tillskriver honom. Ingen är skyldig till brott förrän denne bevisats vara skyldig till brott.
Vad är jakten på Karl Hedin m. fl? Ren åsiktsförföljelse av den absolut vidrigaste socialistiska sorten?
”Ingen är skyldig till brott förrän denne bevisats vara skyldig till brott.”
Regler är till för att följas!
Sådan är svensk princip.
Vilka reglerna är har ingen betydelse. Numera, fast förr hade det ena viss betydelse vilka reglerna var och hur de lydde…
Så, numera är det bara att skriva fler regler så lyder allmogen..
Tömmarna blir stramare och allmogen försöker skena. Och gör så när det går…
Något syfte att bryta mot reglerna krävs inte enligt rättspositivismen, ty reglerna är till för att styra en enfaldig allmoge..
Så det som beskrivs här ovan stämmer bra in i det övriga av landets internationellt unika rättstänkande..