Dagens gästskribent är Dan Ahlmark med serie om sju avsnitt.
Faktorer bakom västerlandets utveckling
PostModernismen (PM) har bl a genom dess tillämpningar på många samhälleliga områden (KulturMarxismen (KM)) explicit kommit i en motsatsställning till många av de principer, som skapat och idag dominerar det västerländska samhället. Eftersom detta samhälle har åstadkommit de allra flesta framsteg, som bildar den moderna världen, kan sägas, att postmodernismen konsekvent tillämpad säkerligen skulle medföra en mycket kraftig nedgång i världens nivå av civilisation dvs dess allmänna och tekniska kultur, humanitet och mänskliga rättigheter samt frihetligt orienterade statsskick.
Den politiska individualismen skulle – efter de sista århundradenas segrar över kollektivismen – åter i stor utsträckning förtrampas. Ekonomiskt blir följderna vidsträckta, om man betraktar de troliga effekterna avseende naturvetenskaper och industriell utveckling. De medicinska landvinningarna har exempelvis möjliggjort tillväxten i världens befolkning, och västerländsk vetenskap och teknik har sedan medfört, att denna har föda och kan överleva.
Men det är fråga om mycket mera än så. Industrin i ett framgångsrikt land bygger vanligen på och verkar inom ramen för marknadsekonomi och kapitalism, vilkas varaktiga och framgångsrika utveckling vanligen (se nedan) förutsätter, att ett system av komponenter såsom lagar och mänskliga rättigheter etablerats. Att i västerlandet utveckla och genomföra de för marknadsekonomin nödvändiga grunderna, som är basen för individuell frihet, tog lång tid (1). Dessa principer är sedan de, som definierar det framgångsrika moderna samhället, vilka människor över hela världen vill uppnå. Men majoriteten av alla nationer är förfarande bundna och styrda av auktoritära regimer, som utövar förtryck.
Kulturmarxismens syn på ekonomisk och historisk utveckling
PM/KM tvivlar på faktorerna bakom västerlandets framgångar exempelvis rationalismen och principerna bakom den enorma utvecklingen av mänsklig välfärd. Förståelsen avseende den betydelse frihet, fria marknader och företagande haft för mänsklig utveckling saknas. Förståelsen för historisk utveckling är överhuvudtaget låg, eftersom KMs historiesyn är utpräglat primitiv. Om vi bara ser på historiska individer gäller, att om en person gjort något, som var accepterat i dennes samhälle, men är oacceptabelt enligt dagens kulturmarxistiska synsätt, är personen förkastlig (2):
”Det är alltså inte tillåtligt att under historiens gång ha haft andra åsikter
än de vi har under 2000-talets första decennier. Är alltså de människor
som levt tidigare och inte har den syn och de ståndpunkter som idag
godtas som acceptabla (enligt kulturmarxistiska normer) inte värda
någon respekt i något avseende? Ett misstag på ett område – och alla
personens goda gärningar är förintade och värda att kastas ut i ett
historiskt mörker.”
Det viktiga är naturligtvis frågan, när det större samhället kommit till insikt om att något är moraliskt fel och därför ändrat åsikt gällande en sådan fråga. Brott mot det är vanligen förkastliga. Men annat handlande bör inte omedelbart leda till svartmålning. Och eftersom historisk utveckling – bortsett från stora politiska händelser som erövringar – just beror på små, successiva och långsamma framsteg i människors insikter och därmed åsikter, är den kulturmarxistiska historiesynen inte möjlig att acceptera.
Andra exempel: kolonialism och slaveri
Västländerna har tidigare begått stora misstag såsom politiken att kolonisera många länder. Även om det inhemska förtrycket där i många fall var mycket värre än kolonialväldets, är erövring av andra länder oacceptabel. Att alla andra stora nationer under historiens gång vanligen koloniserat svagare nationer minskar inte det förkastliga i politiken. utan visar bara att Väst en tid inte var bättre än andra. Och på grund av sin tekniska överlägsenhet nådde man mycket större och mera långtgående resultat.
Västmakternas framgångar gällande kolonialism berodde på deras kultur, vars rationella och moraliska moment sedan successivt utvecklades och påverkade ländernas politik. Detta skapade så småningom en alltmer spridd insikt om felaktigheten av våld som metod att sprida länders inflytande och besittningar. Förståelsen av främst mänskliga och andra nationaliteters rättigheter ledde sedan generellt till reträtt från tidigare erövringar. Just den rationella och moraliska förståelsen var avgörande för denna utveckling.
Så gott som alla länder har länge – och är ibland fortfarande – outvecklade gällande sin syn på nationell suveränitet och mänskliga rättigheter. När amerikanarna förkunnade människans individuella rättigheter och Amerikas rätt till självständighet och vann befrielsekriget, påbörjades en revolution i människo- och samhällssynen i världen. En effekt var en ändring i synen på kolonialism, och under intryck av den nordamerikanska revolutionen befriade sig Sydamerika under första hälften av 1800-talet. När de europeiska kolonialmakterna insåg det felaktiga i beteendet att kolonisera oavsett hur efterblivna och primitiva de aktuella länderna synes vara, lämnade de alltför sent, men oftast frivilligt, kolonierna. Ett oss närliggande exempel var, när Sverige tillät Norges självständighet 1905.
Beträffande slaveri – en institution som sedan urminnes tider varit accepterad i en förkrossande stor andel av världen och beträffande vilken islamska länder sedan 600-talet begått de största brotten – minskade eller praktiskt sett eliminerade västländerna sin skuld, när man nådde den rätta moraliska insikten i denna samhällsföreteelse. Förståelsen att denna eviga och överallt i världen accepterade institution (i västländerna delvis dock ej gällande den egna befolkningen) egentligen var oacceptabel, drev då främst Storbritannien till initiativ och handling mot slutet av1700-talet.
Man agerade och stoppade först den transatlantiska slavhandeln. Därefter kunde man (så småningom med hjälp av andra europeiska länder) trots det hårda motståndet från främst afrikanska, Mellanöstern- och asiatiska länder genom sin makt under 1800-talet tvinga igenom ett slut på slaveriet över hela jordklotet. Det märkligaste avseende slaveriet är egentligen västmakternas framgångsrika arbete – när man väl nått den moraliska insikten – att globalt eliminera institutionen trots ett massivt och mycket hårt motstånd. Detta är det främsta som skiljer oss från utom-europeiska länder gällande slaveri.
Internationella konsekvenser av den nya ekonomiska utvecklingen
När faktorerna och strukturen bakom framgångarna gällande västerlandets ekonomiska utveckling blev mera välkänd, kunde denna imiteras av andra. Och det gäller länder på alla utvecklingsnivåer. Befolkningen i Hong Kong började efter andra världskriget kombinera sin stora ekonomiska frihet under det koloniala styret med uppkomsten efter kriget av verklig frihandel mellan många av världens nationer. Den brittiska koloniala administrationen med en genial guvernör i spetsen kompletterade denna händelseutveckling med ett stabilt legalt system och allmänt en laissez faire-politik.
Den ytterst kraftiga exportledda ekonomiska expansionen av Hong Kongs ekonomi, som blev resultatet, väckte sedan allmän beundran och ledde till efterföljare, och ”de fyra tigrarna” blev ett känt begrepp i världen. Modellen visade ju, hur underutvecklade länder kan bli industriländer.
Däremot var dessa länder långsammare gällande andra individuella rättigheter, de som varit grunden för själva systemets bildande och utveckling i Väst. Men bl a effekterna av de stora ekonomiska framgångarna för Singapore, Taiwan och Sydkorea tvingade i dessa länder så småningom fram mänskliga rättigheter och demokratiska styrelsesätt där.
Stora nationer, vars storlek i sig tillåter utnyttjandet av skalekonomier enbart baserad på inhemsk konsumtion, har då större valfrihet gällande den ekonomiska politiken och sin politiska utveckling. Särskilt när sådana länder är kraftigt auktoritära och domineras av en omfattande, kanske totalitär ideologi, kan områden av marknadsekonomi och kapitalism länge samexistera med ett förtryckande politiskt system. Kanske kunde Gorbatjov framgångsrikt ha tillämpat den ansatsen i Sovjetunionen? Landets kultur gör dock detta osäkert.
Kina är däremot ett framgångsrikt exempel. Övergivandet på viktiga ekonomiska områden av det socialistiska systemet frigjorde Kinas energi och ledde till dess historiska tillväxt. Ironiskt nog skapade den frigjorda kapitalismen samtidigt en världsmakt, som kan hota västdemokratierna. Den traditionella kinesiska kulturen spelade troligen en betydande roll för marknadsekonomins stora framgångar i landet. Hur länge ett sådant hybridsystem sedan kan fortvara, vet vi dock inte. Villkoret för att det ska överleva är naturligen att det för befolkningen framstår som framgångsrikt i ekonomiskt och politiskt avseende.
Postmodernismens slutresultat
Beskrivningen ovan belyser den ständiga utveckling av moralsynen, som till skillnad från andra regioner kännetecknat västvärlden. Men de historiskt värdefulla värdena, som under svår kamp därför långsamt etablerats här, angrips idag av postmodernismen och dess samhälleliga tillämpningar. Det anständiga samhälle, som skapats, utmanas på ett ytterst radikalt sätt av den filosofin och dess tillämpningar på olika områden. Dess mål är att ersätta klassiska frihetliga värderingar med kraftigt förändrade eller kanske totalt motsatta värden.
De västerländska landvinningarna (se ovan) på så gott som alla områden skulle pga postmodernismens syn avseende människan, historien, samhället, etiken mm raseras. Våra länder skulle återgå till ett stadium delvis präglat av primitivism. Postmodernismens åsikter vilar på en irrationell grund, och resultatet är därför också ofta mycket oförnuftigt.
Den postmodernistiska filosofin och anknutna delideologier bygger inte upp någon civilisation att jämföra med den västerländska. Men kan istället delvis tala om en post-civilisation. Många kännetecken överensstämmer dessutom med totalitära ideologiers. Den logiska utvecklingen av det svenska samhället präglat av postmodernistiska ideer är nämligen (3):
”Kulturellt får vi en fattig och torftig kultur, där det vanställda och deformerade hyllas, och meningslöshet och nihilism råder. Det utpräglat kollektivistiska samhället är fullt av tvångsmässiga och motbjudande inslag och är i sann mening förnedrande och exploaterande. Följderna blir bitterhet, hopplöshet, svåra konflikter och generationer av svenskar med skadade liv. Det samhällspolitiska slutresultatet blir med kulturmarxismen som den hegemoniska ideologin i Sverige – helt logiskt – likadant som det tidigare östblockets: djup besvikelse, förtryck, elände och onödig fattigdom”.
Varför detta är den logiska följden av de postmodernistiska principerna visas i det följande i ett antal artiklar.
- https://www.frihetsportalen.se/2023/01/den-libertarianska-historiesynen-del-2-4/
- https://nyadagbladet.se/kronikor/oskaliga-angrepp-pa-den-vasterlandska-civilisationen/
- https://nyadagbladet.se/kronikor/kulturmarxismen-ar-det-fria-samhallets-fiende/
Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han publicerade tidigare boken ” VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”. Hans publicerade artiklar kan också sökas på hemsidan: http://vaknaupp.dinstudio.se/17/9/artiklar-och-lankar/
Pingback: Postmodernismen mot den västerländska civilisationen Del 1 | ulsansblogg