Fossilfritt Sverige är inte en framgång utan ett undergångsrecept.

Dagens gästskribent är Sture Larsson

De flesta i politik- och mediasvängen går regelbundet i egen fälla. De kontrollerar inte sitt budskap mot känd kunskap. Gjorde de detta skulle storyn ofta falla men de själva, skribent, ansvarig utgivare och företaget som sådant skulle rädda sitt eftermäle. Och kanske skulle de hjälpa politikerna att undvika misstroende. Artikeln i SDS 26/5 om fossilfrihet är ett praktexempel! Hade SDS tänkt till en minut och kontrollerat fakta hade inte artikeln skrivits, i varje fall inte som en hyllning till det politiska uppkastet fossilfrihet. Ett klassiskt exempel på att politiker i jakt på röstvinnande originalitet lever i slagordsvärlden understödd av partifärgad media.

Livets molekyl består i huvudsak av atomerna syre (O), väte (H), kväve (N) och kol (O) i oändliga kombinationer.

Ingen av nämnda atomer är bristvara i naturen. Molekylens biologiska egenskap kräver ofta en atom av annan typ på visst ställe i molekylstrukturen och denna atom kan vara bristvara. Se t.ex. bild på molekylstrukturer hos B1-vitamin och Cystin. Där ingår Svavel. B1-vitamin är en typisk funktionsstyrande molekyl för t.ex. ämnesomsättning och neurologi. Aminosyror bygger proteiner. Cystinmolekylen, som kräver två S, bygger proteiner för t.ex. kroppsytan.

Den kanske viktigaste egenskapsatomen är Svavel (S). Utan en atom S blir t.ex. inte B-vitaminer B-vitaminer. Aminosyror utan svavel bygger inte proteiner. Svavel är en bristvara i produktiv natur, både vad gäller mängd och tillgänglighet. Den begränsade tillgången förstärks av atomens egenskaper. Den låser in sig i svårnedbrytbara föreningar. För liv omsättningsbart svavel, metabolt svavel, finns framförallt i pågående liv, i flora och fauna, och i restvaran som vi kallar fossil. Juvenila fossil är t.ex. nyligen dött liv, som ved, löv, slaktavfall och annat as. Adult fossil är vanligen förkolnat fossil, t.ex. kol och olja. Det metabola svavelförrådet finns alltså förutom i aktuellt liv i juvenila och adulta fossil. Den normala processen för frisättande av S för nytt liv är förbränning som frisätter metabolt S som nedfall för nytt liv i det tunna ytskiktet av planeten där högre liv kan förekomma. Utan svavelnedfall får vi snabbt problem. Första synliga problem är att insekterna försvinner. I vår ”fossilfria” del av världen finns snart inga insekter. De är grunden i näringskedjor för t.ex. småfågel och fladdermöss, som i sin tur är näringskedja för annat högre liv. I toppen finns vi!

Vem i Sverige tvättade under de sista 20 åren en insektskletad bilruta? Knappast någon! Bensinmackarna har inte längre spannar med insektsskrapor. Det politiska slagordet fossilfrihet är och förblir ett hot mot högre liv. De åldersgrupper som idag styr politik och media är så unga att deras referensramar inte känner till en normal insektsfauna eller ett samhälle som levde på olika former av förbränning. Sverige påbörjade jakten på svavel redan på 70-talet. Nu ser vi resultatet. Havererad biologisk mångfald.

Det är i sanning tragikomiskt. Fossilfrihetsgeneralen är agronom, tillika f.d. chef för Naturskyddsföreningen. Han om någon borde veta bättre. Möjligen är han förlåten. I agronommatrikeln är individen nämligen noterad som ekonom. Han är alltså en del av SLU;s icke naturvetenskapliga del som i akademisk tradition inte skall uttala sig på naturvetenskapliga plan eller leda naturvetenskapliga projekt. Trovärdiga akademiker går inte utom sitt område och validerad kunskap utan att förlora ansiktet. Tyvärr är det idag så att naturvetenskapliga spörsmål politiskt och medialt nästan helt tagits över av humanister som ekonomer, jurister och s.k. statsvetare, d.v.s. legitimerade lekledare 2.0, som inte arbetar med repeterbara fakta och validerad kunskap. Tyngste profet för koldioxidnedgrävning lär t.ex. vara nationalekonom. Han känner inget behov av att ställa den naturvetenskapliga frågan: ”Varför ska vi gräva ner koldioxid, ett nav i det interstellära skalskyddet?”

Vi befinner oss i en för akademier obegriplig situation.

Akademier som är myndigheter med svarsplikt vägrar på direkt fråga att känna till någon som vill förtunna planetens interstellära skalskydd, atmosfären, eller att peka ut en enda växthusgas. Jag har frågat > 60 akademier i Nordeuropa. Deras medarbetare ur den legitimerade lekledargruppen 2.0 står däremot i kö för att förtunna atmosfären och berätta om växthusgaser med medias hjälp under titel och arbetsgivare. De påstår att detta är akademisk frihet. Fel! Uppträder de under titel och arbetsgivare är de myndighetens officiella företrädare. De öser nu ut råd i strid med förbudet för offentligt anställd att sätta staten, lagstiftaren, i strikt konsultansvar. Media bär de personliga, i princip olagliga råden, vidare utan att ifrågasätta och blir därmed medansvariga. Varje skolform i Sverige undervisar idag om utsläpp och växthusgaser som enligt våra akademier inte existerar. Undra på att SDS beklagar sig över för få prenumeranter. I ett välutbildat samhälle, ett kritiskt tänkande samhälle, ser läsaren naturligtvis igenom spökskrivande och trollkonton. Det här skrivna kommer sannolikt inte att torgföras av media.

En agronom borde naturligtvis veta att Sveriges sockerbetor under 70-talet informerade odlarna om att svavelbrist uppstod, när Storbritannien slutade bränna kol, d.v.s. adult fossil som via normala atlantluftsflöden och nedfall försörjde Sydsveriges odling med S. Krisen klarades med högre tillskott av svavel i mineralgödsel. Detta räddade inte naturen. I Sverige har sedan 70-talet bedrivits kampanjer mot all form av förbränning och särskilda kampanjer mot svavel under namn som trafikdöd, nu under begreppet fossilfrihet, samtidigt som Sydsverige, kornboden, väntas hämta sitt svavelnedfall från nu svavelbefriad atlantluft. I Danmark sades härom året, när man i dansk tappning upprepade en tidigare engelsk TV-serie om insektdöd att 90% av insekterna är borta. Sedan 70-talet och den då under högt larm noterade B-vitaminbristsjukdomen M74 på laxyngel har återkommande B-vitaminbrister noterats i Östersjöns fauna.

Varenda politiker och medial person i Sverige jagar i strid med validerad kunskap utsläpp och därmed svavel, den kanske viktigaste egenskapsatomen i en biomolekyl. Det är inte något legitimerade lekledare 2.0 reflekterar över. Förvaltningsapparaten söker inte kunskap och för uppdraget nödvändig kompetens. Inte en ledande myndighetsperson utses korrekt, d.v.s. politiskt oberoende. Sverige har inte ens ambitionen att för egen del få ut något vettigt ur EU, trots att det är där förlagor till vår lag faktiskt byggs. Till EU skickar Sverige, d.v.s. våra politiker, de minst renommerade och de lägst utbildade av sina skaror. Där kan de sitta, så är de åtminstone tysta! Är det tanken? Förvaltningsapparatens folk, politiker, partirelaterad media (all svensk dagsmedia uppträder under partifärg, d.v.s. som partisk media) och politiskt tillsatta tjänstemän (brott mot EU:s regelverk och definition av begreppet demokrati) har inte ens hört ordspråket: ”Som du är klädd blir du hädd.” Eftersom det politiska tjänstetillsättandet strider mot EU:s regelverk, så är det sannolikt så att inte ett enda svenskt myndighetsbeslut efter EU-inträdet har legal dignitet.

Sverige är inte ens intresserat av sitt innanhav, Östersjön. Skickar förvaltningsapparaten till Bryssel en minister med bara gymnasieexamen av okänd inriktning som kvalitetsdeklaration för att för Sveriges räkning förhandla svåra biologiska frågor har man inte ens tro på framgång. På den nivån är naturligtvis en odefinierad gymnasieexamen likvärdig med kindergarten. Så är det också med en damfrisörska som miljö- och energiminister på EU-plan. Som du är klädd blir du hädd.

När jag på 70-talet blev företagare och sökte användbar teknik fanns den i t.ex. Tyskland och Nederländerna. Jag lärde mig tidigt att där fördes ordet av Herr Doktor NN! Jag var inte doktorerad men klarade någorlunda tankeutbytet tack vare 6 år som forskare inom området och erfarenhet från produktion av t.ex. 26 000 svin per år och en massa ägg. Herr Doktor NN försökte inte sätta sig på mig. I EU ser jag inte att Sverige företräds av dokumenterad kompetens och renommerad erfarenhet för uppdragen. Där åberopas slagord som grön omställning, fossilfrihet och annat trams som partitillhörighet.

 

Det här inlägget postades i Gästlistan, Klimatbluffen och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 svar på Fossilfritt Sverige är inte en framgång utan ett undergångsrecept.

  1. Jan Andersson skriver:

    Första gången jag läste om ”växthusgaser” var i början av åttiotalet. De professionella på den tiden log bara åt åt detta flum och återgick till sina sysslor. Så småningom tog fackpressen upp ämnet och många tunga namn i Europa dementerade kraftfullt detta missförstånd, återigen utan att ta det på fullt allvar. Men det går som bekant inte att diskutera med en dumskalle för de vinner alltid på erfarenhet…

    Dagens svenska EU-politiker är en skam för landet och det är nog lika illa ställt i hela Europa. Största problemet vid Brexit lär ha varit att det satt 5000 brittiska högröstade snorvalpar i Bryssel som en gång hade skickats dit för att man ville bli av med dem på hemmaplan. Nu har de kommit tillbaka och oredan är total, de ska bland annat förbjuda cigarrer och motorcyklar. Någon seriös debatt kan man inte vänta sig eftersom pressen kastar sig över dessa lättförmedlade budskap.

    För övrigt är Herr Doktor bara en hederstitel för chefen i ett tyskt företag. Antalet insekter på vindrutan förr var starkt hastighetsberoende, max 90 km/h så fastnade inte många. Över 120 så kunde man knappt se ut efter 30 mil i den farten. Jag har en känsla av att fartkamerorna nu har en del i minskningen. Under tjugo års jobbpendling under 90- och 00-talet körde många med trimmade bilar, sällan under 150 km/h. Det kostade bränsle men tio minuters konsultarvode kompenserade lätt för ökningen…

    Tyvärr fick jag uppdraget att minska de diffusa svavelutsläppen från en större massa- och pappersindustri under 00-talet, från beräknade 10 ton per år. Det gick utmärkt, kvar blev 80 kg. Annars hade brukets nya koncessionsvillkor inte varit uppfyllda, vilka som alltid är satta så att de är på gränsen (och ofta över) vad tillgänglig teknik kan klara. Och utan koncession – ingen basindustri. Men luften blev onekligen lättare att andas i hela trakten…

    • Göran skriver:

      Sverige är byggt av gymnasieingenjörer. Internationellt ansågs det vara en för låg titel på en ingenjör så Sverige flyttade gymnasieutbildningen till högskolan och skapade 2-årig högskoleutbildning.

      Jag förmodar att socialdemokraterna gillade det för då kunde de artificiellt minska på arbetslösheten på samma sätt som att 2-åriga gymnasieutbildningar förlängdes till 3-år. Ett totalt bortkastat år för unga svenskar.

      • Jan Andersson skriver:

        Jag gick treårigt tekniskt gymnasoum slutår 1967. Vi hade 40-42 lektioner i veckan i alla år. Nu läser man bara ca 25 lektioner, vi hade alltså en 60 % mer intensiv studietakt. Inte konstigt att det behövdes fortsatta studier i ett par år på högskolan.

  2. Göran skriver:

    Jag är lite tveksam till uppgifter att antalet insekter minskar. Globalt har t.ex. bin ökat.

  3. Samuel af Ugglas skriver:

    Jag håller för att SWEXIT kanske föder och göder sig helt själv.
    Okunnigheten är för tillfället vår värsta plåga.
    Tack Sture!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *