Vilken nytta gör lagarna om artskydd? Frågan kan rent av vara felställd. Vilken skada gör lagarna om artskydd? Se där, den frågan visar på en djupare förståelse av naturen.
Ta ål som exempel. Den påstås vara akut hotad, men är det sant? Det är sant att den europeiska ålen har minskat inom sitt utbredningsområde. Men ingen vet riktigt varför. Det erkänner experterna, men tilläger med självklar visshet att det beror på överfiskning och vattenkraftverken. Bevisen är dock knapphändiga och ofullständiga.
Att arten minskat, även mycket, gör den dock inte akut hotad, som art. Den är en överlevare, även om det sker i mindre antal. Dess anpassningsförmåga till olika miljöer sägs vara utomordentlig Något som borde tala för att den inte är akut utrotningshotad. Det finns dessutom 18 identifierade arter av ål, alla inom samma familj och utan underarter. Det verkar inte som någon av de andra än den europeiska ålen klassas som akut hotad. Ål som sådan, släktet Anguilla, mår bra.
Behövs ålen i naturen? Nej, vid sökning på internet har inget framkommit som tyder på det. Ja, den är ett rovdjur som äter allt från plankton till småfisk och kräftdjur, om det är nödvändigt för naturen sägs inte. Ålen är i sig också bytesdjur. Ofta, för att inte säga alltid, påstås att varenda art är nödvändig för biotopen och biologisk mångfald. Stämmer det verkligen?
Vi kan ta ett annat exempel, amerikansk buffel. Den fanns i miljontal på den amerikanska prärien när eurpéerna kom. Buffeln var stapelföda för flera olika indianstammar och en viktig del i deras kultur. Därför bestämde invandrarna i USA att den skulle utrotas. Det var betydligt enklare att skjuta bort ett stort bestånd av buffel än att kriga mot indianerna.
Ja, det var ett nidingsdåd, men som tur var blev tillräckligt många kvar för att rädda stammen. Prärien blev dock aldrig densamma. För i samma takt som buffeln försvann kom bönderna med plog och såmaskin. Biotopen förändrades radikalt. Men livet blev kvar. Livet dog inte alls ut, som miljörörelsen vill göra gällande. Det bara förändrades, en aning.
Så är det med många arter, de är inte nödvändiga för livet. Några få är så specialiserade att de dör ut om till exempel ett värddjur dör ut. Men livet går vidare, precis som Charles Darwin beskrev Julian Simon redovisat för något årtionde sedan. De utdöende arterna är få och stundtals färre än de som upptäcks för första gången. Att det upptäcks nya är ett tydlig bevis för att inte ens de mest entusiastiska ”naturvårdarna” har koll på läget eller full kunskap,
Anledningen till att globalisterna föser miljörörelsen framför sig i denna fråga är som vanligt funktionssocialismen. De vill bestämma över andras egendom utan att dra på sig vare sig kostnaden eller ansvaret för ägandet.
När jag var ung på femtiotalet fiskade vi Vänern. Den var då utsatt för många föroreningar som inte är kvar idag:8 flera åldrade pappersbruk saknade kemikalieåtervinning och tömde koken i sjön, och Karlstads stad hade 110 kloakrör som gick rakt ut i Klarälven utan minsta rening. Ändå fanns det gott om fisk.
Ett par somrar la vi ut hundrakroks långrevar på kvällen i det sista dagsljuset och var uppe igen före soluppgången för att inte eventuella ålar inte skulle ”spy upp kroken” som den tydligen alltid gjorde om man väntade för länge, tillstånd solen hunnit gå upp. Långrevarna var betade med daggmask. Vi fick ål vid ett par tillfällen, i övrigt mycket skräpfisk (till och med en snorgärs) men dessa ålar var det enda värdefulla. Jag minns att stora ålar var nästan hopplösa på att smita ut från jutesäckar och annat som användes på den tiden. De levde sedan till långt in på eftermiddagarna och dog inte ens när man flådde skinnet av dem. Uppskurna i småbitar kunde de till och med sprattla i stekpannan.
Men de var underbart goda att äta. På vämländska julbord saknades sällan rökt ål långt in på åttiotalet, och de slog med bred marginal alla andra mer eller mindre exotiska delikatesser, åtminstone i min smak…
Invandrarna utrota Vandringsduvan. Den var likaså stapelföda för nybyggarna.
Naturreservatet ” Skånska Kattegatt” från 2020 är 58.000 ha stort. Det har blivit en barnkammare för säl och tillhåll för skarv. Där råder fiskeförbud för alla vanliga svenskar. Ett praktexempel på FUNKTIONSSOCIALISM.
Vi hör aldrig något om det vulgärsocialistiska uttrycket ALLEMANSRÄTT i dessa sammanhang?
Om buffeln. Långtidseffekten av att göra sig av med buffeln syns kanske inte ännu. Jordarna i USA där det sker växtodling utarmas mer och mer. Den näring bufflarna tillförde jorden sker inte längre. När bufflarna försvann, så försvann även den mest näringsrika maten och ersattes med mat som knappt innehåller någon näring.
Bill Gates köper upp mark och odlar skräp. Är det andra vågen av att utrota folk i USA?
Det ska bli intressant att se om USA:s nya hälsominister Robert F. Kennedy kommer att ge ut nya matrekommendationer, dvs. vända upp och ned på den nuvarande, sätt kött i botten och skräpet på toppen. Eftersom Sverige mer eller mindre bara kopierar USA ska det bli kul att se den konflikten i Sverige.
USA kommer ju även att strunta fullständigt i hur mycket metan kossor och bufflar producerar. Sunt förnuft.
Att marken utarmas beror helt enkelt på för mycket växtmaterial avlägsnas. Det är ett känt fenomen på alla jordar och det varns det för i all jordbruksutbildning.
Det går påståenden om att år 2065 är alla växtodlade jordar på jorden så fattiga på mineraler att de inte längre duger till växtodling.
Unikt nog gäller det inte för Ukrainas fortfarande rikt bördiga jordar, och absolut inte för stora områden på Krim, där ingen ännu har satt spaden i stora arealer metertjock bördig matjord. Putin bjöd ju dit ”alla” bönder med engelskt och nederländsskt påbrå från Sydafrika som var hotade till livet (2000 skjutna av ANC-aktvister) men de behövde en mille i kontanter också…
Undrar varför inte detta nämns när man funderar på orsakerna till kriget där?
Zimbabwe (Syd-Rhodesia) var också uppodlat av europeiska bönder, men de blev jagade från sina gårdar, för nu skulle ursprungsbefolkningen ta tillbaka sin mark. Men ingen odlar något idag.
Samma i Sydafrika: ursprungsbefolkningen har aldrig varit jordbrukare. De första boerna som kom dit behövde inte jaga bort någon, tvärtom blev de bortjagade själva så småningom av engelsmännen (Boerkriget) när dessa såg att det gick utmärkt att odla bland annat vindruvor. Boerna drog sig österut, engelsmännen byggde Kapstaden…
Det har påståtts tidigare amerikanska oligarker vill åt matjorden och det finns inget som motsäger det. De köper mycket hemma i USA.
Som Mark Twain sa; köp mark min son, köp mark, för den tillvekas inte längre.
Inte helt sant, men mycket nära.
I Zimbabwe har tidigare vita jordbrukare blivit bjudna tillbaka till Zimbabwe och sätta igång med jordbruket igen.
Alla afrikaner som blev utan jobb när de vita kastades ut välsignar idag de vita som flyttar tillbaka till Zimbabwe och återtar sina forna jordbruksgårdar.
I Sydafrika är det meningen att de svarta ska ta över de vitas jordbruk. När så har skett har de bara lyckats till 90 % att få ett fungerande jordbruk.
Övertagande av gårdar går oftast till familjemedlemmar till de styrande. De är inte det minsta intresserade av att flytta från storstaden till landet och slita i ett jordbruk. De saknar även all kunskap.
Det ska bli kul när de svarta i Sydafrika har mördat alla vita bönder och alla i Sydafrika kommer att svälta. Ska Sverige då med socialdemokraterna i spetsen lämna bistånd till Sydafrika, till den situation som socialdemokraterna är den största bidragande parten till eländet i Sydafrika idag.
Då blir det tundra eller öken, typ Gobi, där muslimernas kameler är de enda som kan kan trivas…
Man sprider bara ut mer och mer konstgödning i Nordamerika för att få skördar men de minskar ändå i takt med att jorden utarmas! Och det är här vi ska förstå varför oligarkerna är så intresserade av Ukrainas jordbruksmark som de efter statskuppen sett till att kunna ”köpa” för korvören.
Mineral är inte fel att tillföra, men man måste också hålla uppe en viss mullhalt. Kraven är olika bland annat beroende på jordens kornstorlekskurva och pH.
Till bönder och tidigare bönder som läser detta forum. Hur mycket bekämpningsmedel behövs när man bara föder upp köttdjur?
Det skall produceras grovfoder och koncentrat (malen eller krossad spannmål) för vinterhållningen av djuren.
Därtill åtgår en del för ogräsbekämpning.
Odling av vallen kräver näst intill ingenting.
Till spannmål, betor och fröer blir frågan lite mer komplicerad att svara på.
Ingen svensk jordbrukare använder mer kemisk bekämpning än absolut nödvändigt. Det garanterar kostnaderna för. Statsledningen (byråkrater) vet hur man håller sina kompisar på bl.a. ”Kemikalieinspektionen” levande, incitament och impulser får man från KLIMATTERRORISTERNA.
Vid uppfödning av köttdjur behövs ytterst lite om ens något bekämpningsmedel. Till viss del beror det på hur förhållandena ser ut när man börjar, var i landet man bor, vilken uppfödningsmodell man följer etc.
Som pensionerad bonde vet jag att det inte behövdes något bekämpningsmedel för min besättning på ca 200 djur . Odlade vall med vallbrott (plöjde) vart 3 dje år på de stora vallarna om 15 – 25 ha och de mindre med bete vart 5 te år . 2 skördar per år blev det . 90 hektar odlad vall och 25 hektar naturbeten samt 5 hektar skogsbete . Vanligtvis så används ca 20 kg utsäde per hektar , jag använde 25 kg då gräset konkurrerade ut en hel del ogräs . Kor och kalvar gick ute året om men hade tillgång till ligghallar vilket de inte nyttjade hur än vädret var . Kalvade ute vid minus 20 . Fördelen med utedriften som djuren hade var att de nyttjade de stora fälten runt ligghallen vintertid , varje fält vart 3 dje år och då gödslade arealen direkt då jag fodrade djuren . Ha djuren inne och köra in foder och köra ut gödsel eller djur ute fodra ute gödseln redan ute och vårplöja enkelt och behändigt ! Dock , ett pass vid kalvningar så att kon gör sitt jobb och slickar kalven torr och att se till att den diar . De kor som inte höll måttet slaktades ut och blev till den bästa köttfärsen . Och att hålla ett öga på vargtrafiken var också ett pass . Nackdelen med jobbet var byråkratin via EU Jordbruksverket samt Länsstyrelsen och Kommun . Som gammal lastbilsmekaniker så kunde jag reparera själv , bara en sån sak mina herrar .
Mvh Sjöström
Jag träffade på jobbet för snart tjugo år sedan en amerikan från ett försäkringsbolag i Dallas, Texas, men som privat bodde i Oklahoma nära gränsen och var fritidsbonde. Han hade inte tid med några finesser i jordbruket så han gjorde det enkelt: han odlade bara enda gröda: egyptiskt gräs till kreatursfoder. Detta är unikt, för om man kör över sina odlingar med knivvalsar, och varje strå eller blad skärs upp i flera delar, så slår varje del rot i jorden igen och ger en mångdubbel skörd. Inte illa!
Vad krävs för klimatbetingelser för att det ska gå även i Sverige?
Jo, det är väl det enda som kommer att växa när prärien blir för utarmad på näring för spannmålsodling! Så småningom så kommer boskapen att fertilisera och bygga upp jordmånen igen precis som bufflarna gjorde men det lär dröja rätt länge innan man är där?
Jag säger som Evert Taube i en av hans visor: ”– jag svarade som så, att jordbruk var det yrke jag minst förstod mig på”.
Tack för alla svar på min fråga om bekämpningsmedel!