Alla som besökt någon form av sociala medier nyligen har säkert noterat att valrörelsen har startat i högt tempo. Trollen är mer högljudda än vanligt och lögnerna längre från verkligheten än någonsin.
Som ni vet var jag centerpolitiker i knappt tio år på 90-talet i Kil i Värmland. Ledamot i distriktsstyrelsen, ordförande i lokalföreningen, ledamot i kommunfullmäktige, ersättare i KS och miljönämnden samt i bostadsbolaget. Jo, jag kom in snabbt för önskan om nytt blod var stor. Styret var borgerligt med C och M som ledande partier.
En av de saker som jag minns bäst från de åren är hur sossarna uppträdde emot mig. En ledamot i miljönämnden meddelade direkt att det inte spelade någon roll vad vi borgerliga bestämde, för det anställda folket i kommunen var sossar och de skulle bara göra det som passade S.
Vid ett tillfälle blev jag arbetslös och hade A-kassa, direkt ringde facket och frågade om jag verkligen stod till arbetsmarknadens förfogande, med tanke på att min son inte hade någon kommunal tillsyn efter skolan. Han var då 10-12 år gammal. Jag förklarade att han klarade sig själv när han kom hem. Men representanten förklarade att det var förbjudet att inte ha tillsyn innan barnet fyllt 13 år, om jag minns rätt. Jag bad dem dra dit pepparn växer och hörde aldrig av dem mer.
En annan gång blev jag påhoppad av en anonym insändare i lokalpressen. Jag svarade sakligt och uppmanade den anonyme att debattera öppet istället. Då ringde en journalist och frågade om jag var medveten om att jag begått ett yttrandefrihetsbrott. Jag hade nämligen bett tidningen avslöja en källa, enligt honom. Jag förklarade det hade jag inte alls. Jag hade inte uppmanat tidningen till något, bara uppmanat den anonyme att vara öppen och ärlig. Det är inget brott. Journalisten blev missnöjd och muttrade, men nöjde sig så. Jag har ibland undrat om det var journalisten själv som skrivit insändaren.
Vid något tillfälle ringde någon och skällde ut mig efter noter för vad jag sagt eller partiet gjort. Men jag var alltid lugn och förlitade mig på att jag kan debattera och att jag hade koll på sakfrågorna. Det brukade sluta med att uppringaren suckande konstaterade att det var inte lönt att försöka reta upp mig. Kanske spelades det in och var tänkt att användas mot mig. Ett tag motverkade jag sådant genom att själv spela in samtal till mig.
Kontentan av dessa anekdoter är att jag för er vill visa att angreppen från ett parti som stoltserar med att kalla sig Sveriges statsbärande parti är sådana att de inte är ägnade att värna demokratin. De är endast ägnade att värna makten, på samtliga nivåer i samhället, åt det så kallat statsbärande partiet.
P.S.
Kan nämna att jag slutade med politiken av flera anledningar.
Dels som nämnts ovan, att förvaltning och organisation var så satuerad av sossar att reell förändring var omöjlig;
dels att det kommunala självstyret redan då var en synvilla, försökte någon göra något utanför S-boxen fanns det myndigheter, lika illa infiltrerade som Kommunen, som tex Länsstyrelsen och andra, som sa nej, man kunde dessutom bli polisanmäld och sådant sker än idag;
dels att det tog alldeles för mycket av privat och familjetid, till ingen nytta;
dels att partiet av en outgrundlig anledning ville vara på tvärs mot sina kärnväljare.
Först lämnade jag alla kommunala uppdrag och något år senare också partiet helt och hållet, även om jag hållit kontakten med ett fåtal goda vänner.
Det är faktiskt en kuslig upplevelse när omgivningen med näbbar och klor FÖRSVARAR något som dom inte har en aning om.
Händer ofta nu för tiden. Det var enklare den gången 1+1=2
Bar en sådan detalj som att SOLEN enligt SOCIALISTERNA står rakt i SÖDER Kl. 13.00 gör en förtvivlad.
Lite löjligt att kalla socialdemokraterna statsbärande när det mesta av deras verksamhet är precis tvärtom, statsdestruerande. De har skapat en värdelös skola, som inte går att rätta till då även alla andra partier har köpt socialdemokraternas skola. Samma sak med sjukvården. Nu må alla partier ha sina idéer om nyss nämnda men in grund och botten blir det ingen radikal förändring som behövs.
Landet är degenererat ävenså de flesta medborgare och det finns ingen större chans att de skall inse situationens allvar . Valfläsket slängs på grillen under hela sommaren och fram till valet utan att en enda känner den härskna smaken .
Mvh Sjöström
Det är väl mer demokratins dödgrävare som beskrivs? Dessutom är det så att de etablerade partierna helst vill avskaffa folkets inflytande på politiken och att valen blir en formalitet för att legitimera deras vanstyre!
Absolut! Vi hör dem allt oftare hävda att det är inte demokrati om det inte är de som får bestämma.
Jämför med ett par pensionärer som levt länge tillsammans. De har anpassat sig till sina roller totalt och kan inte tänka sig ett annat liv. Så blir en av dem sjuk och inlagd på sjukhus. Den andre kan inte ens breda en smörgås, för han hittar varken bröd eller smör; hon kan inte köra bilen eller släcka ytterbelysningen, för hon har aldrig gjort det förut…
Många kvinnor som blir änkor blommar ändå upp och skaffar sig ett nytt liv, medan männen i motsvarande situation bara blir sittande…
Pingback: Demokratins försvarare | ulsansblogg