Fackets makt

Förr gick man en yrkesutbildning och kunde sedan jobba i många år i yrket utan problem. Nyheter introducerades på arbetsplatsen, eller man skaffade sig ny, observera ny, kompetens på egen hand. Numera krävs det i allt fler yrken förnyad behörighet utöver utbildningen. Naturligtvis gäller kravet att arbetsgivaren ska betala utbildningen. Det har sedan länge varit sanktionerat av skattemyndigheten att en löntagare inte får göra avdrag för förkovran. Behövs den i yrket är det endast arbetsgivare som göra avdrag för kostnaden. Vill man göra den i eget intresse för att kunna byta bransch eller byta position inom branschen, får man betala det själv utan avdrag.

Detta gör naturligtvis arbetsmarknaden mycket rigid och uppmuntrar inte till utveckling. Till detta har kommit aktiv diskvalificering av äldre utbildning. Är man inte kontinuerligt anställd i yrket kan facket underkänna din kompetens, om du inte har det senaste intyget, den senaste behörigheten. Något som administreras av facket och i många fall saknas det privat möjlighet att skaffa den. Facket får en förstärkt monopolställning vad gäller arbetskraftsutbudet. Systemet skapar såväl inlåsningseffekter som insiderproblem ( ett annat sätt att beskriva utanförskapet).

När jag för flera decennier sedan gick lantbruksutbildning och chaufförsutbildningar fick man med godkända betyga utföra alla inom yrket förekommande arbetsuppgifter. Sedan tillkom licenser och certifikatkrav för växtskyddsspruta, bultpistol, ADR, bilmonterad kran, arbetsmaskin, heta arbeten, ABC, verktyg, motorsåg och YKB (yrkeskompetensbevis, förnyas vart femte år). Det finns många fler, som jag inte har (eller haft). I de flesta fall är det bara en kontroll att man fortfarande kan det man lärde sig på utbildningen. Hela tiden tillkommer nya särregler och licenser som upprepar det man redan kan. I det flesta fall rör detta endast så kallade kollektivanställda, LO-medlemmar. Tjänstemän har vanligen helt andra regler. Här är alltså facket med och skapar klassklyftor. Eller med andra ord, arbetare antas vara dumma i huvudet och facket hjälper till att vidmakthålla denna föreställning.

Lagar som LAS och rätten att utfärda blockad och lockout, som alltså inte gäller de egna medlemmarna, är också en omotiverad makt som serverats facket. Nu är de också immigrationstjänstemän. För att en arbetskraftsinvandrare ska få uppehällstillstånd krävs att facket godkänner lönen som rimlig att leva på. Det finns fall där kompetenta arbetsinvandrare erhållit högre lön än kollektivavtalet, men facket underkänt lönen såsom varande otillräcklig. Fackets drömmar om omätliga rikedomar för medlemmarna ger dem alltså möjlighet att beröva dugligt folk möjligheten att bidra till Sveriges välstånd.

Fackets makt – en skandal i rättsstaten!

Det här inlägget postades i Frihet och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Fackets makt

  1. Samuel af Ugglas skriver:

    Kan man beskriva socialismens konsekvenser bättre än vad Mats gör? Numera har det blivit modernt att propagera för livsmedelsransonering av ungefär samma gäng men med stöd av klimatisterna och djurrättstalibaner.

  2. Sten-Arne Persson skriver:

    Bra beskrivning av korporativismen Mats. vi har för många stater i staten där en av de värsta för lansbygdens del heter LRF med sitt åsiktsmonopol. Det är skandal att både Land och ATL har tagit bort möjligheterna att kommentera det som står i dessa tidningar. Tala om låg takhöjd!

    Fortsätt att granska de verkliga makthavarna som förvillar vårt folk, Mediemogulerna i SVT och Bonnier- Jörne- Ander- och LRF-koncernerna.

    Apropå takhöjd, i länsstyrelsernas värld skall takhöjden i häststallen medge att hästarna kan stegra sig utan att slå huvudet i taket medan djurägarna snart slår huvudet i fotsulorna på de ansvariga för djurskyddet och deras lakejer om de inte redan golvats av finansinstituten genom deras huvudlösa kreditgivning.

  3. Thomas Gunnarson skriver:

    Det är skråväsendets återinförande vi upplever.

    När skråväsendet uppstod var det en kraftig befolkningsökning.
    För att skydda sitt uppehälle skapades skråväsendet.

    När pesten år 1350 slog ut 2/3 av befolkningen tappade skråna sitt inflytande….
    Folk kunde börja jobba med vad som helst där jobb fanns…

    Idag är det viktigt att tillhöra ett skrå!
    Advokatförbundet, läkare, ja, även sjuksköter(ska)….
    Däremot sjukvårdsbiträde behövs oftast ingen formell utbildning, ty det är oftast ett bristyrke med låg lön…
    Men hur länge…?
    Med alltfler immigranter utan utbildning så kommer skråtänkandet fram där också…

    Så friheten hänger ihop med revirtänkande.
    Och en helt fri arbetsmarknad, även som företagare, återkommer inte förrän efter nästa pestutbrott.

  4. mats skriver:

    Mycket bra observationer av er. Å ändå har jag säkert missat att beskriva ett antal syltburkar där facket har fingrarna djupt nerstuckna.

    • Thomas Gunnarson skriver:

      De svenska fackföreningarna är ju unikt svenska…
      Alltså en del av ett korporativt/fascistiskt Sverige.
      Det kan knappast ses ur ett globalt vänsterperspektiv.
      Utan som vanligt…
      ”Blott Sverige svenska krusbär ha…”

  5. Åke Sundström skriver:

    Sant, fackföreningarnas monopolmakt är en stor skandal – och dessutom en av huvudorsakerna till dagens massarbetslöshet.

    Men ansvaret ligger inte hos facken själva, utan i riksdagen. Det är den som tillskapat de lagar och regler som stärker fackens position i så hög grad att vi inte längre har någon fungerande arbetsmarknad. Att SAP var LO:s lydiga redskap i dessa frågor kan man förstå, men att även Alliansens i allt väsentligt behållit alla dessa regler är mer anmärkningsvärt.

    Samtidigt kan just detta Janusansikte vara orsaken till att de borgerliga vunnit två val på raken, med hjälp av högavlönade LO-medlemmar som svalt Reinfeldts propagandafras om M som det ”nya arbetarpartiet”. Har då Alliansen gjort tillräckligt mycket gott för att ”kompensera” detta onda? Det är svårt att motivera ett jakande svar, eftersom arbetsmarknaden är en så viktig puzzelbit i samhällsekonomin.

    • mats skriver:

      Det du beskriver, är inte det egentligen självbedrägeriet hos såväl väljarna som politikerna?

      • Åke Sundström skriver:

        Både ja och nej. Ja, vi har de politiker vi förtjänar, vi har ju själva tillsatt dom.

        Men nej, därför att väljarna i decennier, nu snart ett halvt sekel, utsatts för en systematiskt indoktrinering med socialistiska förtecken, som försvårat möjligheterna för medborgarna att inse sitt och landets bästa.

        De demokratiska vakthundarna, den fria pressen och forskarkåren, fungerar inte längre som förr; som nyttiga motvikter inför politikens halvsanningar eller lögner. I dag är det tvärtom väldigt ofta ”forskare” och tidningar som med liv och lust deltar i sanningsförvanskandet. Jobbskaparpolitiken och klimatnojan är par av de tydligaste exemplen.

        Om nu demokratin i grunden är skadskjuten, är det demokratins fiender som i första hand måste nedkämpas. Framför allt, hävdar jag, rötäggen i forskarkåren, de många som mot bättre vetande ljuger för sina finansiärer, väljarna. Plus ledarna för de två största partierna, M och S, som – också mot bättre vetande – håller detta nya Storebrorssamhälle under armarna i kortsiktiga maktbevarande syften: att vinna nästkommande val.

Kommentarer inaktiverade.