Jägarnas riksförbunds ordförande, Solveig Larsson, har i sin ledare i senaste numret av medlemstidningen Jakt och Jägare gjort en viktig markering. Hon menar att lagstiftaren måste göra en viktig markering om att markägarens äganderättsliga nyttjande av sin mark går före allemansrättens rätt att varsamt nyttja andras egendom.
Personligen tycker jag att hon kunde ha varit ännu tydligare. Hon skriver, ”Samhället borde bättre värna om gränserna för allemansrätten för att allas möjlighet att komma ut i naturen ska bestå.” Hade hon istället skrivit att samhället borde bättre markera gränserna för allemansrätten, hade det blivit tydligare.
Det är rätten att jaga och äganderätten som är utsatt för hot från dem som vill expandera allemansrätten till att bli en omnirättighetsprincip för dem som inte har, att ta för sig från dem som har.
Även ATL har tagit upp frågan om äganderättens utsatthet för krav och påtryckningar, utifrån de motioner som behandlades på LRFs stämma förra veckan. Denna ledare är skriven av Hanna Marie Björklund, sommarvikarie på ledarsidan. Tydligen förmår två kvinnor att samma vecka skriva i klartext om äganderätten i två av landets viktigare tidningar i markägarfrågor. De skriver samstämmigt om något som hundratals män i svensk maktposition varit för veka för att försvara.
Larsson och Björklund har tagit upp frågan om att sätta tydligare gränser för allemansrätten utifrån jaktens respektive jordbrukets behov. Men frågan måste få en generell och principiell genomlysning och komma upp på dagordningen även i de vanliga dagstidningarna. Kanske kan Alice Teodorescu, ny politisk redaktör på Göteborgs-Posten, i upplysningens tjänst höja facklan till den nivån?
Politikerna måste medvetandegöras och hållas ansvariga. Offentliga tjänstemän måste få nya direktiv, om nödvändigt även omprogrammeras eller ersättas med nya. Sverige måste bli en rättslig stormakt. Det är ett nödvändigt rekvisit om vi med trovärdighet vill kalla oss för en humanitär stormakt.
RSS – inlägg
Du inser säkert att detta är en politiskt dödfödd fråga. Kjell-Olof Feldt lär ha konstaterat att ”det som är ekonomiskt nödvändigt är inte politiskt möjligt”. Vi som äger mark är trots allt en liten minoritet, och att då driva frågan att majoriteten ska inskränka ”sin” ”rätt” att nyttja någon annans egendom för egen vinnings skull kommer aldrig att vinna vare sig röster eller sympatier. Det är nog tyvärr bara att gilla läget och koncentrera sig på att inte plundringen tillåts gå ännu längre.
Vill även passa på att tipsa dig och bloggens läsare om Jeppen som bloggar på http://nejdetkanviinte.se/. Kanske kan även Åke lära sig ett och annat om kärnteknik där? 😉
Om jag trodde att det var helt dödfött skulle jag inte skriva om det. Om det inte är politiskt möjligt utan att ändra de ekonomiska förutsättningarna eller den ekonomiska beskrivningen av läget och dess konsekvenser, då kanske det är så vi måste argumentera.
Det handlar enbart om att LRF vill rädda någon form av existensberättigande hos medlemmarna..
Nu när resten av svenskt kommersiellt lantbruk går i graven.
Då blir det frågor som ligger medlemmarna närmast hjärtat.
Att det är det samma som att ge upp även den frågan, då ju LRF alltid misslyckas med allt väsentligt, så är troligen även äganderätten och sådant ännu mer i farozonen än förut.
Troligen är ägandet framöver själva kärnpunkten i övriga samhällets intresse….
Sverige har sjunkit till botten i den socialistiska dyngan då man inte längre värnar om den enskilde medborgarens rättigheter, utan det är kollektivets bättre rätt vi läser om i lagstiftningen.
Ordet ”allemansrätt” som endast finns nedtecknat i vår regeringsform, är och förblir ett ord som socialisterna missbrukar för att tillfresställa en sjuklig makthunger. Samma inställning och motiv finns i framför allt klimat och kanske i synnerhet rovdjursfrågorna där det gäller för socialisterna att i princip avskaffa den enskildes rätt att bruka och nyttja sin egendom, just nu fast egendom i ett senare skede även lös egendom.
Man kan fråga sig så här lite i efterhand, vad var det som drev medborgarna ifrån landsbygden in till städerna. Hur hade det sett ut i Sverige om befolkningen hade varit garanterat egendomsrätten, bruks och nyttjanderätten i grundlagen?
Med Sven på Kläppens inställning till livet på landet rekommenderar jag honom att fundera lite över vad han och hans avkomma skall äta efter nästa generationsskifte. Det blir i alla fall inte de livsmedel som socialisterna lovat sina väljare skall vara ”näst intill gratis”!
Det har mina ungdomar redan upptäckt att så inte blir fallet.
Det här inlägget i debatten om så kallad ”allemansrät” kanske bättre beskriver vad det är socialister försöker uppnå.
http://www.thenewamerican.com/world-news/europe/item/20960-scottish-lawmaker-gov-t-should-seize-private-property-for-social-justice
Läs hur allemansrätten fuskades fram med bedrägliga metoder, som de då naiva bogerliga riksdagsledamöterna inte förstod. Sedan lät de lura sig att ta in den i grundlagen utan begränsningar. Rent uselt:
http://mrr.se/pressm/ask/JMbil1.pdf