Nomenklaturans barn och andras ungar

Intressant, jag hörde idag en socialdemokratisk riksdagskvinna med tre barn säga att förutsättningen för en mor att göra karriär är att hon väljer rätt man.

Man har i alla tider sagt att bakom en framgångsrik man står en duktig kvinna. Tidigare var det en komplimang till hustrun och en uppmaning till ödmjukhet hos mannen. Under senare decennier har det mer varit en förebråelse mot såväl mannen som hustrun.
Om det nu är rätt för kvinnor att vara beroende av män för så kallad markservice, varför är det då fel för män att behöva samma sak från kvinnor? Om båda har kapacitet och möjlighet att göra karriär, varför ska de då inte få anställa hemhjälpspersonal mot skatteavdrag? Det ger ju ökad tillväxt i nationen. Kan det vara så att riksdagskvinnan insett att barn mår bäst av att fostras av sina föräldrar? Varför ska i så fall arbetarklassens barn fostras av andra, så att båda föräldrarna kan arbeta? Mår inte arbetarklassens barn bäst av att fostras av sina föräldrar i socialdemokratins Sverige? Har någon frågat Jan Myrdahl?

Det här inlägget postades i Jämlikhet, äldre text och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.