Om muslimer och våldtäkter.
Islam har en annan definition på våldtäkt än vad Sverige har. Det gäller exempelvis våldtäkt inom äktenskapet, något som inte existerar enligt islam. Så när man med svenska ögon säger att våldtäkt är en naturlig del av islam, så är det rätt utifrån svenskt perspektiv. Men det uppfattas som en förolämpning av muslimer, för de har en annan definition av begreppet.
Man ska dessutom komma ihåg att enligt vissa traditioner inom islam (sharia) har mannen i huset rätt att straffa familjemedlemmar som förbryter sig mot dess norm och därigenom vanärar familjen. Att som kvinna bära heltäckande klädsel är en sådan norm. Notera att det är kvinnans skyldighet att klä sig så att hon inte lockar män att tänka på sex. Att slarva med det är ett brott och när hon straffas för det är det inget övergrepp, utan ett rättmätigt straff. Enligt denna tolkning av islam, men inte enligt vår rättsordning.
Somliga har förfasat sig över att en SD-politiker med ett uttalande utpekar alla muslimska män som potentiella våldtäktsmän och att det därför ska klassas som hets mot folkgrupp. Vi har en svensk partiledare och före detta riksdagsledamot (Gudrun Schyman) som kallat svenska män för talibaner och hävdar de alla är kollektiv medskyldiga till ”mäns våld mot kvinnor” och såvitt jag förstått anser hon att alla svenska män är potentiella våldtäktsmän Men detta upplevs som feministiskt relevant av svensk PKP och inte som hets mot folkgrupp.
Om vinster i välfärden
Vänsterpartiet vill förbjuda all vinst i välfärden. ”Girigheten får inte vara drivkraften”, säger partiledaren, Sjöstedt på partistämman. Jag tycker att det verkar vara för lite vinst i välfärden. Hur ska man annars förklara att den går så dåligt? Med möjligheter till rejäla vinster kommer också en välgörande konkurrens som gör det möjligt för kunderna att välja kvalitet. Vem är så dum så den förväntar sig kvalitet från en verksamhet som går med förlust? Hur kan man förvänta sig uthållighet från förlustverksamhet?
Det blir parodiskt, smått tragikomiskt, när dramatenchefen och tillika en av Sveriges mest omhuldade överklassrevoultionärer, Marie-Louise Ekman (tidigare De Geer-Bergenstråhle) sitter i TV4s morgonsoffa och för att markera sin samhörighet ovanstående vänsterpartister säger till programledaren (med en Engströmsk sammanfattning) — Käve bvov, jag tyckev att klasskampen blivit alldeles föv fövsummad!
Men vad anser du då att man bör göra åt problemet med sådana här repressiva muslimer, delar du alltså Sverigedemokraternas åsikt om lösningen också, eller bara själva problemet?
Sverigedemokraternas förslag till lösningar är ganska svepande. Så ja, om dessa svepande formuleringar konkretiseras så som jag önskar vore det bra. Men det kan man inte veta.
Jag vill begränsa en slentrianmässig välfärdsinvandring, social turism. Men jag vill absolut inte begränsa den nyttiga invandring som sker av produktiva idérika personer med affärsmässig egen drivkraft.
Jag håller också med om att flyktingmottagandet måste minska. Framför allt vill jag ha en bakgrundskontroll så att terrorister inte smyger sig in under täckmantel av flykting. Sådant har noterats i de flesta västländer. Det skulle bland annat kunna innebära att den som kommer hit och begär flyktingskydd, men inte kan redogöra för sin bakgrund skall avvisas. Det är tuffa besked och särskilt för dem som påbörjat sin resa hit förlitande sig på svensk snällism. Men ryktet om vår nya politik skulle säkert sprida sig ganska snabbt och flyktingströmmarna formas därefter.
En viktig komponent i en ny flyktingpolitik skulle vara att inte stödja korrupta regimer. Vi ska ha kontroll på pengarna så långt det är möjligt, inte lämna över dem med beskedet – gör vad ni vill!