De ungdomar som det senaste decenniet lämnat skolan och kommit in i arbetsliv, föreningar och politik, kort sagt, vuxenlivet, är en generation som aldrig agats till lydnad och underdånighet. Åtminstone inte om lagen mot barnaga fungerat som det var tänkt. De har i betydande grad sökt sig till liberala värderingar. Frihet istället för tvång. Nyfikenhet och utforskning istället för tradition är förhållningssätt som danat dem. De har haft lagen på sin sida när de ifrågasatt legitimiteten i straffutmätning.
Utan att kunna peka på någon vetenskaplig undersökning får jag ändå känslan av att denna generation ifrågasätter många av de lagar som tidigare generationer måhända ogillat, men aldrig på allvar opponerat sig emot eller utmanat. Det gäller allt från skatter, till upphovsrätt och hastighetsregler. Jag kan endast instämmande utropa, äntligen!
Ytterst handlar det naturligtvis om legitimiteten för lagstiftning som kollektiviserar, som tar ifrån individen sitt ansvar att själv göra ett medvetet val mellan rätt och fel.