Tidens politiska lösen verkar vara förgröning intill greenwashing. Allt ska presenteras som hållbart, uthålligt och förnybart. Även EU vill förgröna mer i den nya budgeten. Inget fel i det om det sker på marknadsmässiga villkor.
Men om det kräver subventioner, sträng övervakning eller förbud, då binder det upp resurser på ett sätt som inte är hållbart. Förgröningen blir kontraproduktiv som samhällsmodell.
Man kan även peka på andra sätt som förgröningen låser resurser. När mark, både skogs- och åkermark reserveras för att producera biobränslen istället för andra nyttigheter, då binds resurser upp. Tillspetsat kan man säga att hästsport är lika dåligt för resurshushållningen som bilsport med biobränsle. Det är bara olika sätt att välja hur man fördelar användningen av resurser.
Marknadsföringen av förgröningen leds naturligtvis av de gröna partierna som vinner framgångar i framför allt Europas (inklusive Sverige) stora städer. Sorgligt nog är det många okunniga människor som låter sig luras av budskapet. Deras romantiska drömmar binder upp resurser hos dem som ska leva i den gröna verkligheten,
Jag längtar efter ett politiskt parti som vågar ta ställning och säga högt att gröna potemkinkulisser inte är mer värda än andra potemkinkulisser.
Jag misstänker att det är förslaget på en förgröning av CAP som föranleder denna artikel. Man får nog anta att detta förslag har en bredare politisk förankring än hos de gröna partierna på EU-nivå.
Problemet är nog snarare att man vill göra en generell förgröning utan att ta tillräckling hänsyn till nationella och regionala förhållanden och förutsättningar (vilket ju inte är unikt för just denna frågan inom CAP).
Så länge vi har en så pass subventionerad jordbruksnäring som innom EU så är det också rimligt att ställa krav på miljöhänsyn även om vägen i detta fallet inte nödvändigtvis kommer att nå målet (jag har inte läst de slutgiltiga förslagen tillräckligt väl ännu). Det är också tydligt att förgröningen är inriktad på de stora jordbruksländerna inom EU för att minska påverkan på allmänna nyttigheter som exempelvis vattenkvalitet (vattendrag, sjöar, hav och grundvatten) från den allmännyttiga verksamheten livsmedelsproduktion (och till viss del biobränsle).
Skulle man i stället nå samma mål med marknadsmässiga villkor så tillkommer förändringar i lagstiftningen. Men detta är vi ju inte särskilt nära i dagens EU.
Du är påläst som vanligt Måns.
Det jag menar är att jag tror inte att alla partier skulle prata grönt om de inte kunde skönja någon framgång för de gröna partierna. Men det blir ingen bra demokrati om alla partier härmar dem som för tillfället fångar mest intresse. Bredden på debatten, den intelligenta och för all del intellektuella analysen uteblir om alla bara vill vara bekväma. Ett parti som har en övertygelse måste våga vara obekvämt. De som aldrig är obekväma har nog ingen övertygelse. Har de ingen övertygelse får de inte min röst.
Mats
Det var inte heller vad jag menade utan att de flesta partier faktiskt är medvetna om att det finns vissa miljöproblem kopplade till exempelvis jordbruksnäringen. Därför har många också en relativt hög mijöagenda i detta område (kan nog vara så att de gröna partierna medverat till att lyfta frågan tidigare). Anser man att dessa miljöproblem inte är något som man behöver beakta så har du nog rätt i ditt resonemang men då gör man enligt mig fel i grunden, och synpunkterna från min första kommentar gäller ändå.
Ska jag utveckla detta ytterligare hamnar jag nog på en textlängd som motsvarar ett gästinlägg igen så jag håller här för tillfället eftersom du är rätt väl insatt ändå.
Jag håller med om att det kan finnas vissa, låt gå för problem, inom jordbruket. Dem bör man åtgärda eller minska. Så finns det sådant som är i huvudsak inbillade problem, eller bara är det i sällsynta fall. Detta behöver man ingen generellt repressiv lagstiftning för.
Därtill finns sådant som är ren klåfingrighet från myndigheter och politikers sida. Vi kan kalla det populism. Så bakar man ihop det och tycker allt är lika viktigt för då verkar man handlingskraftig och serverar det hela till en okunnig allmänhet under parollen att det ska förgrönas.
Du har helt rätt i att det stora subventionssystemet i kombination med en del mindre motiverade regler, gör att man minskar jordbrukarens möjlighet att använda sin kunskap och sitt förstånd på bästa sätt för bästa resultat, även med avseende på miljön.