An offer you can’t refuse!

I ATL nr 90 kan man läsa om Sven Gustavsson, en markägare i Åsa i Halland, som fått ett ultimatum från Skogsstyrelsen som liknar allt annat än demokratiskt och rättstryggt. Efter en brand på marken ansåg myndigheten att man ville ha lekstuga med ett studieobjekt på skalbaggar och pionjärarter. Ägaren fick meddelandet att myndigheten ansåg marken vara skyddsvärd.

Marken ligger nära tätorten och ägaren har sett fram mot att sälja tomter. Därför ville han inte gå med på någon skyddsklassning. Han erbjöd sig att gå med på ett tidsbegränsat naturvårdsavtal, men det ville inte Skogsstyrelsen acceptera. Parterna kunde inte komma överens.

Då beslutade Skogsstyrelsen ensidigt att inrätta ett biotopskyddsomårde. När man ändå var igång med konfiskationen så utvidgade man området med fler hektar än man tidigare förhandlat om.

Gustavsson kommer att överklaga beslutet. Skulle han förlora överklagadet blir han tvungen att stämma staten för att alls få någon ersättning för sin mark.

Jag påstår att Skogsstyrelsen har gömt sig bakom sin myndighetsstatus och samtidigt använt sig av något som kallas ”negativ avtalsslutning”. Alltså att de anser sig ha ett avtal med någon som inte svarat på deras erbjudande, eller frånvaron av erbjudande. Ett rent hitte-på-avtal alltså, en bluff, ett bedrägeri. Sa jag att negativ avtalsslutning är förbjudet i lag? Det är inte rimligt att det blir mer lagligt för att det är en myndighet som bedrar.

Detta var bara ytterligare ett exempel på hur svenska myndigheter underminerar äganderätten. Politiker och allmänhet verkar inte ana ett dugg av vad som pågår.

Related Posts via Taxonomies

• Är Sverige en stat eller ett lydrike?
• Byråkratins tumskruvar
• Agenda 21 är slaveri
• Newsmill, stärkt äganderätt skapar samhällsnytta
• I fängelse för brandgator
• Mannen som visste för mycket
• Miljömål annullerar ägandet
• Försåtminering i arkiven
• Ge aldrig upp!
• Träsktalibanernas fatwa