Balt kommt die Lööfen unt die bären. Det är något alldeles förgjordat märkligt med centern. Nyligen hade de en extrastämma för att besluta om vägval för sin framtid och så väljer de den väg som lett dem från att vara ett tjugofemprocentsparti till nuvarande treochenhalvprocentsparti. De ger ett svar med en lika missuppfattad logik som i den tyska ordleken i början. Fast den är väl egentligen svensk.
Schabblet med vilken sorts liberalism de ska bekänna sig till, eller om de alls ska vara liberaler, drar bara ett löjets skimmer över det hela. De bestämmer att de ska verka för en levande landsbygd. Helt enkelt för att där finns sedan gammalt deras kärnväljare. Men så bestämmer de också, och detta poängteras av partiledare Lööf, att de ska vara det grönaste partiet. De inser inte att dessa ställningstaganden är oförenliga, motsatsvis ömsesidigt uteslutande.
De har noll insikt om att den gröna politiken inte är en hjälp till landets bönder och skogsägare. Den gröna politiken stjälper förtusättningarna för jord och skog. Det är en björntjänst av värsta sort man serverar sina kärnväljare.
Grön politik är den röda ideologins effektivaste förklädnad. Den utverkar varje gång konfiskation av rådighet inom äganderätten. Det är funktionssocialismens universalredskap. Men centerpartisterna ser inte det, vill inte se, vågar inte se. Om centerpartister ges möjlighet att välja fel så väljer de fel, hver gang! Det är därför centern är det allvarligaste hotet mot landsbygden.
De andra partierna, såväl inom som utanför alliansen är naturligtvis själaglada för att centern tar på sig denna dödgrävarroll. Det gör det så mycket enklare för de andra partierna att helt rikta sitt budskap och sin politik till städernas väljare, i vetskap om att centern redan blockerat landsbygdens inflytande på politiken.
Exakt!