Entropi är ett fascinerande fenomen, som jag haft anledning att flera gånger fundera över sedan jag först blev bekant med det. Enkelt förklarat är entropi energins utarmning, degradering, så att den blir mindre värd än tidigare, förmår uträtta mindre arbete. Entropins slutstation är universums totala stillhet och livlöshet vid den absoulta nollpunkten. Hur länge entropin kan fortgå after Big Bang innan allt stannar är okänt, men det finns tillräckligt mycket energi kvar för att räcka till mänsklighetens slut. Och gör det inte det så är det där mänskligheten upphör.
För en idéhistoriker finns det kopplingar ända från ”Panta Rei” via Newtons principer fram till termodynamiken, som den vetenskap kallas som räknar på entropi. Jag är inte tillräckligt kunnig i matematik för att räkna på det, men väl presenterade resonemang anser jag mig kunna följa och fundera kring. Den universitetslärare som introducerade mig för termodynamiken och entropi menade att det är ”mind blowing”, omvälvande när man inser vad det det betyder. Antingen har vi olika trösklar för omvälvande eller också har jag inte förstått tillträckligt. För mig är entropi ytterligare en illustration till den gamla visdomen att liv är rörelse.
Jag lånar några illustrationer från Klimatupplysningen, man kan även gå dit för att läsa Göran Ahlgrens tankar kring detta. Energi med kort våglängd har högre temperatur och kan därför nyttjas till fler applikationer, inklusive alla naturliga. Jorden tar emot solljus med hög energitäthet (kort våglängd), kramar ur det gottaste och skickar iväg lika mycket energi ut i rymden, men nu med låg täthet (lång våglängd). Den skillnad i energitätheten mellan in och ut, entropin, är det vi kallar liv på Jorden.
Notera att Jorden strålar ut lika mycket energi som vi tar emot. Skillnaden är energins värde, dess kraft eller förmåga att omsättas i arbete. Klimatalarmisterna oroar sig över att koldioxiden släpper in den kortvågiga högvärdiga strålningen men inte släpper ut den långvågiga lågvärdiga värmen. Så här långt har de inte fått rätt. Visst varierar medeltemperaturen en aning på Jorden. Men det vore väl mer konstigt om den inte varierade alls. Termostaten fungerar uppenbarligen, men inte så blixtsnabbt som den kan göra i ett litet begränsat system som de kylskåp vi har i våra hem. Stor oro över klimatets framtid är obefogat, omvälvande ekonomiska påtryckningar för att försöka styra klimatet är fåfängt och högmodigt, men framför allt vansinnigt.
Entropin är alltså motorn i livet. Eller möjligen är livets uppgift att producera entropi. Här finns utrymme för ett antal filosofiska tankegångar. De överlämnar jag till läsarna. Men om nu Jorden utstrålar samma mängd energi som den tar emot, bara med högre entropi (energi av lägre värde), så fortgår livet på Jorden som vanligt. Det vill säga att det förändras i darwinistisk takt. Vi kan inte se några bevis, inte ens indikationer, på att koldioxiden i atmosfären har ändrat denna strålningsbalans. Därmed finns ingen anledning att försöka åtgärda ”problemet” koldioxid. Vi kan fortsätta äta, sjunga, älska, leva, i förvissning om att så länge Solen är något så när stabil, så är det så här livet på Jorden ser ut.
Lärorikt och viktigt!
En stor majoritet inom väljarkåren nås dock bara av klimatmånglarnas hårdvinklade budskap. När hörde du senast, bäste läsare, Anders Wijkman eller någon av de andra skojarna klargöra dessa fakta? Och varför tiger alla de vetenskapsmän som behärskar entropins lagar lika bra som du, Mats? Din kunnige lärare och alla hans kollegor, var håller dom hus i de publika debatterna? Tystnaden, likgiltigheten är farligare än den rena lögnen.
Så i grunden är det vår demokrati som upphört att fungera, statsskutan driver vind för våg utan roder och med blundande kaptener. Folkstyret har blivit dårskapens verktyg, tillverkat av maktlojala byråkrater, vetenskapsmän utan etiskt samvete, gröna partigängare mer angelägna om statsrådsposter än om sanningen samt – inte minst – av statsradion och statstelevisionen. Men också skapats och använts av en borgerlig elit som sålt både sin heder och sin frihetliga ideologi på klimatkyrkans altare. Att man även valt att tillämpa lord Keynes´ ekonomiska läror av socialistiskt snitt kompletterar bilden av en Allians som tappat alla sina kompasser.
I lunchekot yrar Annie Lööv om ”hållbar mat”, medan Bi Puranen påbörjar ett Sommar om kunskapens och värderingarnas betydelse. Håller en slant på att hon inte vågar beröra okunskapen om världens klimat eller säga ett enda ont ord om vår egen bisarra gå-före-politik, dessutom felaktig helt oberoende av vad man tror om den globala hotbilden.
Ett land i djup existentiell kris, utan tvivel.
Det var en svavelosande beskrivning som jag nästan blir avundsjuk att jag inte författat själv!