Pappersutgåvan (hittar tyvärr inte texten i nätupplagan) nr 1, 2015 av tidningen Entreprenör, som ges ut av Svenskt Näringsliv lyfter fram en insändare av Björn Lyngfelt, informationschef på SCA. Rubriken är ”Rädda klimatet – ta en papperskasse”. Jag citerar ett litet stycke från denna drapa.
Ännu höjs en och annan röst om att hotet mot klimatet är påhittat eller i varje fall kraftigt överdrivet av grumliga skäl, men om vi utgår från vad vi menar med vetenskap – den just nu rådande majoritetsuppfattningen i vetenskapssamhället – så förändras klimatet i riktning mot ett varmare och det är människans påverkan som är orsaken. Det är den som hävdar något annat som påstår att jorden är platt och som har bevisbördan.
Jösses vilket självmål! Vetenskap har aldrig varit en fråga om majoritetsuppfattning. Inte ens när det är en mängd av forskare som tror något. Inget i nu tillgänglig kunskap pekar på att människan kan påverka klimatet ens om vi anstränger oss. När det är så verkligheten ser ut är det de som påstår något annat som har bevisbördan, vad än Lyngfelt skriver. Att lägga till en illa formulerad beskyllning om plattjordingar gör inte hans påstående mer trovärdigt.
Sedan kommer en lång utläggning som pedagogiskt försöker beskriva träd som kolsänka, ett påstående vars giltighet är ifrågasatt. Tveksamheterna gäller inte bara i vilken utsträckning anlagd skog påverkar klimatet, utan även varför koldioxid från växter (vid oxidation, förbränning) skulle påverka atmosfären annorlunda än CO2 från petroleum. Inte heller nämner Lyngfelt att assimilerande växter är beroende av koldioxid i luften för sin överlevnad. Därmed är vi alla mer beroende av att det inte finns för lite än att det inte finns för mycket.
Ingen av de förändringar alarmisterna tycker sig märka faller utanför de naturliga variationer som vi sedan generationer lärt oss hantera som variationer i årsmån. Utöver det finns långvågiga naturliga klimatvariationer som flyttar medelvärdet av årsmånen en liten aning. Men inte heller detta är onaturligt eller något vi kan påverka, bara anpassa oss till.
Follow the money är en god regel när någon försöker påverka andras beteende. En tydligare koppling än en SCA-direktör som försöker få folk att använda fler papperskassar är svårt att tänka sig. Egenintresset ljuger inte. Det finns idag många sådana direktörer, anställda och fackliga ledare som hellre ser till förtjänstmöjligheterna för det egna företaget än till sanningen, eller fundamentala konsekvenser för samhället.
En och mycket förbisedd fara med anpassligheten till klimathotet är att man öppnar för ideologiskt styrd planekonomi och centralplanering av alla aspekter av såväl privatliv som affärsliv. Det sker bland annat genom anpassning till olika certifieringar som KRAV, FSC och annat. Dessa ligger ofta till grund för äganderättsfientlig lagstiftning i nästa runda.
Att Svenskt Näringsliv är fokuserade på att tjäna pengar i medlemsföretagen är förståeligt. Men om man utan eftertanke, för en liten skärv, ger efter för konfiskatoriska rörelser och propåer binder man ris åt egen rygg. Det är inte mycket som fattas för att fri företagsamhet och fria företag ska bli ett minne blott.
Sicka gärna ett mail med denna text eller en länk till texten, till tidningen Entreprenörs chefredaktör Nicklas Mattson (nicklas.mattsson@entreprenor.se) eller Svenskt Näringslivs VD, Carola Lemne (c.lemne@svensktnaringsliv.se) och påpeka att de reproducerar osanningar och att de borde hålla sig bättre informerade än att göra det.